#prataomdet
En del av er har kanske noterat att det finns ett twitterinlägg som heter #prataomdet, där folk diskuterar taskiga sexuella erfarenheter, en tråd som uppkom i svallvågorna av Julian Assanges eskapader i Sverige. Men mitt inlägg ska inte handla om taskiga sexuella upplevelser utan jag vill lyfta ett annat tabubelagt ämne som berör oss tarmsjuka mycket, nämligen avföring. Så den som är känslig kan redan här sluta läsa och leta rätt på någon roligare hemsida, till exempel här en massa bilder på söta kattungar istället. Jag kommer dock inte att illustrera detta inlägg, jag litar på er fantasi istället!
När man har varit sjuk ett längre tag börjar man glömma hur den perfekta korven ska se ut. Visst, det finns hundbajs ute på gatorna att studera, men hur ska en redig människokorv egentligen se ut? Hur ofta ska man gå på toa? Och varför ändrar avföringen färg när man är sjuk?
I min värld ska den perfekta korven se ut som en mörkbrun hundkorv ungefär och vara lite svaveldoftande. Den ska inte vara klibbig runtomkring, den ska ha fast form och klonka i toaletten. Antal toalettbesök per dag tycker jag är lite individuellt. En läkare sa till mig att jag bara skulle gå en gång om dagen, men då kontrade min kloka syster med att påpeka att hon som var kärnfrisk gick tre fyra gånger om dagen. Så allt är relativt. Kanske ska man inte gå över fem gånger per dag. Tio gånger per dag är definitivt för mycket. Jag går på toa 1-3 gånger per dag.
När jag är sjuk eller på väg att bli sjuk brukar min avföring mest påminna om koblajor. Men även koblajor är OK ibland. Jag har märkt att om jag äter gluten så får jag seg och klibbig avföring, vilket är jobbigt att ha eftersom den kan vara svår att spola ner. Sen jag slutade med gluten har denna typ av avföring försvunnit nästan helt faktiskt.
När jag varit som sjukast har jag ibland roat mig med att försöka uppskatta hur snabb hastighet maten har i tarmen. Jag har helt enkelt låtit lite avföring komma på toapapper och sen har jag studerat den för att se vad den innehåller. Är man riktigt sjuk så hinner man ju inte smälta maten särskilt bra heller, vilket underlättar identifieringen. Eftersom man har sår i tarmen så skjutsar den på som bara den för det gör ju ont när saker kommer i såren, och jag tror att jag ibland var nere på 1-2 timmars hastighet genom tarmen, vilket inte var så bra precis. När man är så sjuk kan man ofta se vad man ätit även utan denna ”specialmetod”. Bananer tenderar att flyta runt i toastolen och man springer på toa jämt, jämt, kanske en gång i timmen. Det är inte kul. Ju snabbare hastighet maten har genom magen desto gulare och desto mer osmält är den.
Men hur är det då med färgen på korvarna eller blajorna? Lite googlande gav lite sken på saken:
Brun färg, som är det ”normala”, får man genom gallpigment. Ju längre tid det tar för maten att ta sig ut desto mörkare brun blir den. Så ljusbrun tyder på lite för snabb genomfart.
Vitaktigt brukar tyda på slem som kommer ut med avföringen. För min egen del kan vitaktigt slem ibland tyda på att jag håller på att bli sjuk, men ofta är det rätt ofarligt att det kommer ut sådant.
Grönaktig avföring visar att levern är aktiv och försöker rensa ut sig. Det är inte farligt, men ser inte så kul ut. Alternativt så har man ätit grön spenat och har en snabb genomfart i tarmen så att det inte hinner smälta alls.
Gul avföring tyder på att man har för mycket galla i avföringen. Ofta gör det ont när man får denna typ av avföring, normalt i form av diarré, och det kan svida rejält i rumpan. Idomin är ett bra motmedel. Det är extra viktigt att tvätta sig i rumpan när man har sådan diarré, gärna med bomullstuss.
Avfärgad avföring eller kitt-färgad avföring, tyder på att det är stopp i gallgångarna då det är gallpigmenten som ger korven dess bruna karaktäristiska färg.
Röd avföring kan bero på att man har ätit rödbetor dagen innan, men om man hänger på den här hemsidan är det oftare ett tecken på att ens Crohn eller Ulcerös Colit har ett utbrott och man har blod i avföringen. Mörkare blod tyder på att såren eller såret sitter högre upp i tarmen, medan ljusare blod innebär att det sitter närmare ändtarmen. Ju högre upp såren sitter desto mer inbakat blir blodet i avföringen.
Alla sjukvårdsupplysningar anser att man genast ska kontakta doktorn om man får blod i sin avföring, och ja, det är väl bra att göra om man inte vet med sig att man har en kronisk tarmsjukdom. Men om man fått reda på att man har Crohn eller Ulcerös Colit så är det ju helt naturligt att blöda, det är en del av sjukdomen. Det kan ibland ta tid innan det slutar blöda och det är inte bra att det blöder för det ökar cancerrisken i tarmen, vad jag förstått. Samtidigt tycker jag inte att man ska stressa upp sig för mycket om man har lite blod i avföringen en period, bara man har koll på det så att det inte ökar utan bara är lite grann.
Men givetvis: om du blöder och känner dig orolig ska du självklart kontakta sjukhuset. Kontakta alltid sjukhuset om du blöder mycket och har fått feber. Det kan nämligen vara ”pyspunka”, dvs att tarmen läcker in i buken, och det är ett livshotande tillstånd som måste opereras för att man inte ska dö. Men feber kan också vara ett tecken på att kroppen försöker läka ut sjukdomen så här får man göra sin egen avvägning. Det finns också något som heter toxisk tjocktarm, vilket man tydligen kan få om man blöder för mycket och har sår i tarmen. Det verkar dock ganska ovanligt, men bara det faktum att det finns skrämmer i alla fall mig!
Däremot kan jag berätta att jag under flera år under min tidiga ungdom hade blod i avföringen. Ibland bajsade jag bara rent blod. Det var inte kul och jag trodde ofta att jag hade fått cancer och snart skulle dö. Men här sitter jag tjugo år senare och är inte död för det. När jag började gå till min homeopat 1991 blödde jag en hel del från tarmen, men framför allt led jag av svåra diarréer. Hon lyckades få bukt med diarréerna ganska snabbt, men inte med blödningarna. Det var inte förrän jag kom till Kina sommaren 1992 som jag fick reda på av en kinesisk TCM-läkare att sådana som jag absolut inte skulle äta mjölkprodukter, vilket jag ju tidigare gjort eftersom jag fram tills dess varit laktovegetarian. 10 behandlingar med akupunktur och ingen mjölk gjorde att jag slutade blöda. Enda gången som jag blött efter det, förutom vid de två stora återfallen jag hade 2007 och 2009, var när jag åt tubkaviar och Ekströms chokladmousse.
Senare har homeopaten dock gett mig en medicin i form av stolpiller som tillsammans med homeopatiskt pencillin faktiskt läkte ut såren i ändtarmen och gjorde att jag slutade bajsa blod. En variant heter pencilin roquefortum eller något i den stilen och finns hos homeopatapoteken, eller hos er närmaste homeopat. Det bästa är så klart att gå till en homeopat först så att ni får rätt sort och även rätt dos. Bäst är att ta dem på kvällen så att man inte bajsar ut dem direkt.
Min konklusion är att vi blöder i tarmen för att vi är allergiska mot vissa typer av mat. Om man utesluter mjölk, gluten och tillsatser i maten är det stor chans att man blir av med blödningarna, enligt min erfarenhet. Sedan kan tarmen få läka ut, vilket kan ta tid. Annika Lagerhorn talar i sin bok om läkningsskov, där man alltså kan få blödningar i tarmen trots att man ändrat kost till det bättre. Ofta är den typen av läkningsskov korta och går över ett par dagar eller någon vecka då kroppen rensar ut gifter i kroppen på detta sätt. Mår man bra i övrigt ska man inte hetsa upp sig, är min livsfilosofi. Blir man stressad blir man ofta också sjukare.
När jag var sjuk för lite mer än ett år sedan blödde jag också och den blödningen fick vi stopp på genom att jag åt kortison, fick stora doser injicerat (vilket resulterade i att jag drabbades av tremor i ett par månader efteråt och tappade massor av saker) och drack astronautkost för att skona tjocktarmen. Till slut hävdes återfallet med en ”remicade rescue” som efter några dagar slog till mitt immunförsvar så att det gav sig och tarmen levererade korvar igen.
Slutligen fisar. Jag har märkt att om jag fiser mycket så mår tarmen bättre. Mitt största problem är att jag är så väluppfostrad så jag kan inte fisa på samma ogenerade sätt som vissa barn (och vuxna) kan. Dessutom har jag aldrig lärt mig att smygfisa, vilket vissa vuxna utvecklat till en fullfjädrad konst (ni vet, man står och pratar med någon och så kommer det en enorm gasattack och den andra personen låtsas som om det regnar och du vet och den andra vet att det var den andra som smygfes). Eftersom jag haft så mycket problem med diarréer i mitt liv så vågar jag inte fisa, helt enkelt av skräck att det ska komma ut mer samtidigt som jag fiser!
Så när jag är dålig i magen så fiser jag endast på toaletten, ofta i samband med att jag gör ”nr 2” där. Men när jag börjar må bättre i magen så vill jag fisa väldigt mycket och det är tydligen väldigt bra att göra det. Alla som har blivit opererade vet att sjuksköterskorna uppmanar en att fisa på så mycket det går för att få ordning på magen. Så numera ser jag fiseri som ett friskhetstecken, men jag fiser endast när jag är ensam, helst på toa eller under täcket. Jag kommer aldrig att sänka mig till att bli en smygfisare, det lovar jag!
Themocracy
Äntligen någon som vågar prata om bajskorvar och fisar! Tack för det! Själv när jag har mina värsta skov, så kommer jättemycket pruttar. Något som är SÅ irriterande. Tack och lov har jag nu via min kost (uteblivit socker) fått bukt på mina problem helt!
Tack själv för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag tror att vi alla har olika mönster i detta sammanhang, men om vi inte pratar om det hur ska vi då veta hur det egentligen ska vara?
/Tina (som dock inte ville leta bilder för illustration till detta inlägg)
Chrons är en väldigt jobbig (farlig i många fall) sjukdom… Man kan lika gärna ha invärtes hemorojder. Att det då kommer blod i avföringen kan antingen vara att den är hård eller att hemorojderna ”mognat” och sedan spruckit. (ungefär som en finne, fast utan var)
Tackar!
Äntligen lite redig info om vår avföring utan krussiduller och oförståeliga kringgående medicinska termer (kan vara men kan också vara). Har efter en längre tid med stress och dåliga livsvanor avverkat de flesta färgkombinationer och är nu inne på grön (utan tillsatt spenat) 🙂
Oavsett vad folk tycker och tänker om bajs kommer vi fortsätta skita för vår överlevnad! En snabb titt i toan kan ge oss många svar om våra levnadstillstånd.
Tack Magnus, håller helt med dig! Hoppas du hittade till #prataomdet del 6 där jag har lagt upp Bristol Stool chart för referens om hur det ”ska” se ut, något man glömmer när man går igenom regnbågens färger i sjukdom.
/Tina
Hej
Att läsa din blogg har blivit en slags terapi för mig, tack för det
blev diagnostiserad med UC för några månader sedan, efter ett rejält skov med feber och så mycket blod att vattnet var illrött efter 2:an, har efter min kortisonkur varit symptomfri i snart ett halvår – nu börjar dock blod i mindre mängder komma tillbaka, men mår i övrigt bra – gått upp 15 kg (från 60 – 75 är 185 cm lång) blir ju lite orolig, men tänker att så länge jag mår bra (ingen feber och ledvärk)behöver jag inte stressa upp mig? har jag rätt? kan jag lita på att kroppen säger ifrån när det blir allvar?
Eftersom sjukdomen är så pass ny för mig har jag inga direkta verktyg för att hantera den
/Erik
Hej Erik,
Efter allt jag läst om UC så skulle jag rekommendera att du omedelbart slutar med gluten eftersom det verkar finnas mycket starka samband mellan UC och gluten. Om du redan har bytt kost (läs gärna Annika Lagerhorns bok, se länkarna vid sidan här) så kan det vara ett läkningsskov du har och då ska du inte hetsa upp dig. Men jag rekommenderar dig att gå över på en gluten-, mjölk-, soja-, socker- och tillsatsfri diet omedelbart om du inte redan gjort det och testa om tarmen mår bättre av det. Kör denna kost i ett halvår minst och för gärna dagbok över vad du äter så att du kan se vad du tål och inte tål. Leta gärna rätt på en duktig homeopat som kan ge dig mediciner eftersom man ofta har parasiter i tarmen också som måste bort för att du ska kunna bli helt frisk. Att blöda är inte bra även om jag själv blödde rätt mycket som tonåring. Ta gärna zink (Helhetshälsa) och se om det har effekt på att stoppa blödningarna, det hjälpte mig men jag fick ta 3 tabletter per dag i ett par veckor innan jag gick ner till en tablett om dagen. Men som sagt var, leta rätt på någon duktig alternativmedicinare, ta zink, D3, l-glutamin och gärna Inflamino eller Ultrainflamix/Ultra Clear Sustain med probiotika (se vad jag skrivit om probiotika för att hitta den som fungerar bäst på dig – jag rekommenderar Ultra Flora Plus eller Inate numera).
Kämpa på och krya på dig!
Vänliga hälsningar,
Tina
Hej.
Jag har ett problem jag kan vara lös i magen visa dar och sen e jag jätte hård i magen andra dagar.
Men jag går på toa väldigt ofta och gör nr 1. Nr 2 gör jag inte så ofta.
Hjälp mig. När jag skrev detta så har jag suttit på toa länge och de kommer ut nr 2 och de hänger i rumpan men sen e jag jätte hård och får inte ut de.
Vad ska jag göra. Tacksam för hjälp.
Hej Jessica,
Då jag inte längre skriver långa svar på sådana här frågor föreslår jag att du kontaktar en näringsterapeut eller naturterapeut som kan hjälpa dig mer. Läs även vad jag skrivit om förstoppning, som inte är mitt expertområde.
Lycka till!
/Tina