En del av er har kanske noterat att det finns ett twitterinlägg som heter #prataomdet, där folk diskuterar taskiga sexuella erfarenheter, en tråd som uppkom i svallvågorna av Julian Assanges eskapader i Sverige. Men mitt inlägg ska inte handla om taskiga sexuella upplevelser utan jag vill lyfta ett annat tabubelagt ämne som berör oss tarmsjuka mycket, nämligen avföring. Så den som är känslig kan redan här sluta läsa och leta rätt på någon roligare hemsida, till exempel här en massa bilder på söta kattungar istället. Jag kommer dock inte att illustrera detta inlägg, jag litar på er fantasi istället!
Fortsätt läs '#prataomdet'»
Idag på morgonen sände SVT ett reportage om Crohn-sjuka Hanna som nu har fått nytt hopp om nya läkemedel för Crohn eftersom några forskare på Karolinska Institutet har upptäckt 17 nya gener som kan vara orsaken till sjukdomen. Superbra. Men varför kan de inte göra en ordentlig studie på hur kosten kan hjälpa oss sjuka att må bättre när de ändå håller på att forska? Eller hur tillförseln av tarmbakterier kan göra våra tarmar bättre? Eller bara ta ett helhetsperspektiv på sjukdomen och ta två grupper och ge den ena gruppen Crohn-sjuka massor av antibiotika, kortison och vanlig sjukhusmat (full med tillsatser) och låta dem äta vad de känner för (med grundinställningen att de ändå alltid kommer att vara sjuka!). Den andra gruppen skulle få äta en mjölk- och glutenfri diet, ta bort socker i dieten, testa Specific Carbohydrate Diet som ju ändå verkar fungera för 80% av de sjuka, sluta röka, tillföras tarmbakterier enligt konstens regler, få gå i terapi hos duktiga leg psykoterapeuter och kanske få parasitmedicin av typen vild oregano eller annan naturmedicin som Hulda Clark rekommenderar (läs mitt tidigare inlägg här). Kör kontrollgrupperna i ett år och se vad som händer.
Fortsätt läs '”Nya rön ger hopp”'»
Tidigare i veckan rapporterade Ekot att reumatikernas tillgång till de nya biologiska undermedicinerna Remicade och Humira berodde på var i Sverige de bor. Vissa landsting är helt enkelt för snåla för att ge reumatikerna dessa dyra mediciner. Jag kom osökt att tänka på oss kroniskt tarmsjuka som ju också får Remicade och Humira. Kanske är situationen likadan för oss?
Fortsätt läs 'Olika vård på olika ställen i landet'»
När man lider av en kronisk tarmsjukdom är det vanligt, särskilt under ett återfall, att man drabbas av vitamin- och mineralbrist, vilket faktiskt kan försvåra återhämtningen av sjukdomen. Ofta får vi ju kortisonpreparat (ex Prednisolon) som akut medicin för att stoppa det värsta, ibland får vi höga doser kortison, vilket sammantaget utarmar våra skelett så att vi riskerar att bryta benen lättare.
Fortsätt läs 'Kusin Vitamin och kortison'»
Okategoriserade
| 
Antioxidanter, Fet fisk, Frukt, Grönsaker, Kortison, Mb Crohn, Mineraler, Spårämnen, Tarmbakterier, Tillskott, Ulcerös Colit, Vitaminer
Nu har skolan börjat igen för många barn. De barn som har kroniska tarmsjukdomar är tillbaka i sina skolor och kanske ger det magknip av många skäl. Den typiska strävan bland barn är ju att vara likadana, eller rättare sagt nästan likadana, och har man en kronisk tarmsjukdom är det inte ovanligt att man är kortare och smalare än klasskamraterna pga näringsbrist.
Fortsätt läs 'Om att vara barn med kronisk tarmsjukdom'»
Även om fria radikaler låter som en politisk inriktning så här i valtider är det ingalunda fallet. Istället är fria radikaler neutralt, positivt eller negativt laddade syremolekyler och -atomer, som reagerar med andra atomer och molekyler och på så sätt påverkar vår biologi. Deras funktion inom biologin är att intracellulärt ta kål på elaka bakterier, gifter och annat som är dåligt för våra kroppar. Eftersom de fria radikalerna är laddade försöker de att ”avladda” sig (dvs om de är negativt laddade försöker de sno åt sig positiv laddning så att de blir neutrala igen), vilket de gör genom att ta elektroner från andra molekyler och atomer i sin omgivning, och på så sätt skapar de en kedjereaktion med fria radikaler.
Fortsätt läs 'Fria radikaler och antioxidanter'»
Okategoriserade
| Antioxidanter, Bär, Fria radikaler, Frukt, Glutation, Grönsaker, Gurkmeja, Mb Crohn, Rökning, Stress, Ulcerös Colit
Häromdagen skrev Sodexos VD Fredrik T Strand på Aftonbladets debattsida om företagets mat och hur mycket missförstånd det är kring den och att den visst är bra. Debattens vågor går höga på Kostdoktorns blogg med många kommentarer – t o m Sodexos VD är själv med och kommenterar, vilket man inte kan annat än ge eloge till honom för. Att sjukhusmaten inte alltid är så rolig vet vi alla som legat inne om, men är alla av oss kroniskt tarmsjuka medvetna om att den faktiskt kan vara farlig och göra oss ännu sjukare? Faktum är att jag aldrig hade satt upp den här hemsidan om jag inte legat inne på sjukhus (Karolinska i Solna) i vintras och upplevt hur farligt det var för mina stackars tarmar.
Fortsätt läs 'Så var det det här med sjukhusmaten…'»
För några år sedan fick jag mitt första återfall på 15 år och hamnade på sjukhus i Sverige efter att ha ätit för mycket ipren som smärtstillande, utskrivet av ett gäng inkompetenta läkare i Kina. Då blev jag kontaktad av en av mina goda vänners mamma som tipsade mig om Salovum, ett läkemedel som klassats som ”medical food” i EU och som haft goda effekter på patienter med Mb Crohn och Ulcerös Colit (och Menières sjukdom bland annat, visade det sig).
Fortsätt läs 'Salovum och AF-protein'»
Det är viktigt med förebilder, tycker jag. Tyvärr är vi dåliga på att lyfta fram förebilder på personer som har Mb Crohn och Ulcerös Colit och som ändå lyckas leva bra och framgångsrika liv. Alltså begav jag mig ut på nätet för att leta reda på kändisar med kroniska tarmsjukdomar, men det var inte så lätt att hitta några kända svenskar som talat ut om att de har Mb Crohn eller Ulcerös Colit. Däremot fanns det desto fler amerikanska kändisar som talat ut om sina kroniska tarmsjukdomar.
Fortsätt läs 'Kända personer med kroniska tarmsjukdomar'»
MSG står för Mono Sodium Glutamat och är en kemisk, nervstimulerande substans som tillsätts i mat och livsmedel som smakförstärkare. Ofta används MSG eller glutamat som ett samlingsnamn för smakförstärkare som sådant, men det finns flera olika slags smakförstärkare (E620-E625) som man ska se upp med. I Sverige förekommer MSG i chips, buljong, kryddan Aromat (består nästan helt av glutamat), kryddblandningar och färdiglagade rätter som finns i butikernas kyl- och frysdiskar.
Fortsätt läs 'MSG – Monosodium Glutamat och histamin'»
Comments (9) 
Themocracy