Kommentarer inaktiverade för Olika vård på olika ställen i landet Tidigare i veckan rapporterade Ekot att reumatikernas tillgång till de nya biologiska undermedicinerna Remicade och Humira berodde på var i Sverige de bor. Vissa landsting är helt enkelt för snåla för att ge reumatikerna dessa dyra mediciner. Jag kom osökt att tänka på oss kroniskt tarmsjuka som ju också får Remicade och Humira. Kanske är situationen likadan för oss?
När man lider av en kronisk tarmsjukdom är det vanligt, särskilt under ett återfall, att man drabbas av vitamin- och mineralbrist, vilket faktiskt kan försvåra återhämtningen av sjukdomen. Ofta får vi ju kortisonpreparat (ex Prednisolon) som akut medicin för att stoppa det värsta, ibland får vi höga doser kortison, vilket sammantaget utarmar våra skelett så att vi riskerar att bryta benen lättare.
Kommentarer inaktiverade för Om att vara barn med kronisk tarmsjukdom Nu har skolan börjat igen för många barn. De barn som har kroniska tarmsjukdomar är tillbaka i sina skolor och kanske ger det magknip av många skäl. Den typiska strävan bland barn är ju att vara likadana, eller rättare sagt nästan likadana, och har man en kronisk tarmsjukdom är det inte ovanligt att man är kortare och smalare än klasskamraterna pga näringsbrist.
Även om fria radikaler låter som en politisk inriktning så här i valtider är det ingalunda fallet. Istället är fria radikaler neutralt, positivt eller negativt laddade syremolekyler och -atomer, som reagerar med andra atomer och molekyler och på så sätt påverkar vår biologi. Deras funktion inom biologin är att intracellulärt ta kål på elaka bakterier, gifter och annat som är dåligt för våra kroppar. Eftersom de fria radikalerna är laddade försöker de att ”avladda” sig (dvs om de är negativt laddade försöker de sno åt sig positiv laddning så att de blir neutrala igen), vilket de gör genom att ta elektroner från andra molekyler och atomer i sin omgivning, och på så sätt skapar de en kedjereaktion med fria radikaler.
Häromdagen skrev Sodexos VD Fredrik T Strand på Aftonbladets debattsida om företagets mat och hur mycket missförstånd det är kring den och att den visst är bra. Debattens vågor går höga på Kostdoktorns blogg med många kommentarer – t o m Sodexos VD är själv med och kommenterar, vilket man inte kan annat än ge eloge till honom för. Att sjukhusmaten inte alltid är så rolig vet vi alla som legat inne om, men är alla av oss kroniskt tarmsjuka medvetna om att den faktiskt kan vara farlig och göra oss ännu sjukare? Faktum är att jag aldrig hade satt upp den här hemsidan om jag inte legat inne på sjukhus (Karolinska i Solna) i vintras och upplevt hur farligt det var för mina stackars tarmar.
För några år sedan fick jag mitt första återfall på 15 år och hamnade på sjukhus i Sverige efter att ha ätit för mycket ipren som smärtstillande, utskrivet av ett gäng inkompetenta läkare i Kina. Då blev jag kontaktad av en av mina goda vänners mamma som tipsade mig om Salovum, ett läkemedel som klassats som ”medical food” i EU och som haft goda effekter på patienter med Mb Crohn och Ulcerös Colit (och Menières sjukdom bland annat, visade det sig).
Det är viktigt med förebilder, tycker jag. Tyvärr är vi dåliga på att lyfta fram förebilder på personer som har Mb Crohn och Ulcerös Colit och som ändå lyckas leva bra och framgångsrika liv. Alltså begav jag mig ut på nätet för att leta reda på kändisar med kroniska tarmsjukdomar, men det var inte så lätt att hitta några kända svenskar som talat ut om att de har Mb Crohn eller Ulcerös Colit. Däremot fanns det desto fler amerikanska kändisar som talat ut om sina kroniska tarmsjukdomar.
MSG står för Mono Sodium Glutamat och är en kemisk, nervstimulerande substans som tillsätts i mat och livsmedel som smakförstärkare. Ofta används MSG eller glutamat som ett samlingsnamn för smakförstärkare som sådant, men det finns flera olika slags smakförstärkare (E620-E625) som man ska se upp med. I Sverige förekommer MSG i chips, buljong, kryddan Aromat (består nästan helt av glutamat), kryddblandningar och färdiglagade rätter som finns i butikernas kyl- och frysdiskar.
Nyligen köpte jag min första färska gurkmeja i en asiatisk affär och efter att ha börjat använda den färska gurkmejan är jag helt såld. Trots knallgula fingrar och att jag numera har en gulfläckad skärbräda (den brukade vara vit) är jag nu en stark anhängare av denna spännande gula rot. Jag har förvisso använt gurkmeja i min matlagning en längre tid, men då i form av pulver, som inte alltid luktar så spännande. Men färsk gurkmeja var verkligen något annat, insåg jag när jag testade det första gången.
Kommentarer inaktiverade för Fredagsmys eller fredagsrys? Idag har det blivit allt populärare bland barnfamiljer att ha fredagsmys. Det innebär att familjen samlas framför hemmets lägereld, dvs TV:n, och tittar på någon film medan man vräker i sig ostbågar, chips, popcorn, kanske glass, godis och läsk. Jag har märkt att mina bonusbarn verkligen uppskattar fredagsmys, men för mig skulle ett deltagande i deras fredagsmys lätt kunna bli fredagsrys eftersom jag inte kan äta dessa saker. För mig som vuxen är det ju ganska lätt att undvika chips, godis och läsk, men jag kan lätt föreställa mig mardrömmen för föräldrar till barn med inflammatoriska tarmsjukdomar som också vill ha fredagsmys, precis som sina klasskompisar.
Panorama Theme by 
Themocracy
