SCD fas 1
Efter att ha kört på SCD introdiet är det dags att köra vidare med SCD fas 1. Under fas 1 är det nya livsmedel som ska introduceras och man ska göra det under tre dagar för att se till att man inte är överkänslig mot något. Det tar nämligen uppemot tre dygn, eller 72 timmar, innan kroppen kan reagera fullt ut mot mat som vi stoppar i oss. Hela idén med SCD är att notera vad man är överkänslig mot och därefter eliminera den maten. Det som är negativt med SCDs olika faser är att den är baserad på amerikanska matvanor och de äter exempelvis mer pumpor av olika slag än vad vi gör.
Mammorna på Pecanbread.com har satt ihop en ypperlig lista över de olika faserna i SCD som ni finner här. Under introdieten är det bara kyckling, nötkött, magert fläskkött, magert viltkött, fisk, kalkon och ägg som gäller som protein, och man får äta morötter, samt druvjuice/äpplemust som jello. På SCD fas 1 får man även äta squash/zucchini, butternutsquash, pumpa, spenat, nötmjölk gjord på mandel eller pecan, samt äpplesås, päronsås (egentligen mos utan socker) och prickiga bananer. Med andra ord blir fas 1 inte så våldsamt mycket roligare än introdieten, men man får helt enkelt hålla ut och göra det bästa av situationen.
Själv vet jag att jag tål både squash och butternutsquash så jag introducerade dem lite snabbare för att få lite variation på maten. Vem som helst kan ju bli uppgiven av morotspuré vecka in och vecka ut. Det är viktigt att tänka på att många av de som ger sig på SCD är inte personer som likt mig varit sjuka i många år och har bra koll på vad de tål och inte tål utan är folk som likt Jordan och Steve levt på öl, pizza och snabbmat och har noll koll på vad de tål. Om du vet med dig att du inte vet vad du tål rekommenderar jag att du håller dig till 72 timmarsregeln med introduktion av ny mat.
När man ska introducera ny mat så gör man det lämpligen på kvällen dag 1 genom att lägga till exempelvis mixad squash på tallriken. Då har du hela natten på att reagera på den nya födan. Det är viktigt att också inte ta jättemycket av den nya födan utan bara lite grann, kanske 2-3 matskedar squashpuré. Sedan ökar du på i lagom takt och ser vad som händer. När det gått 72 timmar och du fortfarande inte blivit sämre i magen så kan du kryssa av att du tål zucchini och börja med nästa födoämne.
Under fas 1 får man också börja lägga till fett i maten, men det är viktigt att lägga till lite åt gången. Jag lade en tesked kokosfett i min morotspuré för att gå upp i vikt, men också för att kokosfett är nyttigt. Läs gärna om kokosfett och laurinsyra i mitt tidigare inlägg här. En del personer kan få problem med fett om de har mycket diarré och även om man har opererat bort sin tjocktarm och bör gå på fettreducerad kost. Här kan jag tyvärr inte råda så mycket mer än att man får testa sig fram. Själv tog jag det ganska försiktigt med fett i början och ökade på mer under tiden i fas 1.
Om man tycker att man fortfarande inte blir så mycket bättre rekommenderas att man funderar över hur mycket man intar av dessa fyra saker:
1) Frukt är sött. Även om SCD förespråkar att fruktos är bättre än sukros (dvs vanligt socker) för att det är lättare att ta upp i tarmen så är det faktiskt en hel del personer, framför allt folk med IBS, som har problem med fruktos i tarmen. Därför kan det vara bra att skippa frukt (dvs prickiga bananer, äpple/päronmos) tills magen stabiliserat sig lite mer.
2) Nötter är också svåra att smälta. Jag fick lite problem med mandelmjölk, som jag gjorde gelé av med lite vaniljpulver i, vilket var oerhört gott, men magen blev lite sämre efter ett tag så numera vågar jag inte äta det. Jag hittade t o m att det finns folk som kan börja blöda i tarmen av mandelmjölk. Det är vanligt att folk överdoserar med nötmjöl och -mjölk på SCD när de väl får äta muffins, och det är därför viktigt att hålla sig till bara en muffins per dag i början innan man ger sig på det.
3) Mjölk är också svårt för magen. Jag åt getyoghurt i början av SCD för att få bra probiotika i mig, men de senaste veckorna har jag slutat med det och magen är mycket bättre. Jag vet ju att jag inte tål komjölksprotein normalt och att då börja äta ganska mycket getmjölk i form av yoghurt var nog ingen höjdare. Nu tar jag Rubicon probiotika (som kommer i yoghurtpulver) och det fungerar väldigt bra.
4) Ägg kan vara svårt för vissa personer. På Autoimmune Intro Paleo rekommenderas att man inte äter ägg alls den första månaden. Det kan vara värt att testa att inte äta ägg under några dagar för att se om det hjälper.
Ytterligare saker att tänka på när man kämpar på med SCD är att det kan vara värt att ta matsmältningsenzym i samband med maten så att man får hjälp att smälta den. När magen är helt uppochnervänd så fungerar ofta inte enzymproduktionen i matsmältningen optimalt och det kan vara bra att få lite hjälp då. Den sort jag kör med nu är Helhetshälsas Helazym, som är väldigt bra. I början tog jag en halv kapsel till maten, utrörd i morotspurén, medan nu tar jag en hel kapsel till varje måltid. Jordan och Steve rekommenderar att man ökar dosen sakta och kör uppemot två kapslar per måltid. Man kan tydligen få sura uppstötningar av enzymtabletter så därför ska man introducera det sakta. Enzymerna hjälper till att bryta ner både protein och fett och när man är friskare så kommer ofta enzymproduktionen igång av sig själv så att man inte behöver ta tabletterna. För mig har Helazym varit mycket bra.
Slutligen gäller det att härda ut. SCD är verkligen en tålamodsprövande diet, men det är värt att pröva för att läka tarmen. För mig har den trots allt varit mycket bra och jag mår som om jag vore frisk idag, vilket jag tror är en kombination av SCD och att de mediciner jag tar har fått full effekt. Det återstår så klart att se hur det kommer att gå med att trappa ner kortisonet.
För egen del har jag råkat ut för lite bakslag. Ett par veckor före påsk blev jag stressad av ett uppdrag som jag blev tillfrågad att göra, och jag började tyvärr blöda igen. Jag vet inte riktigt varför jag började blöda igen, först lite och sen mer. Det finns flera förklaringar till detta: stressen, jag tog ett homeopatiskt stolpiller som kanske drog igång något i ändtarmen, jag tog Holistic Zink, som inte alls är det samma som Helhetshälsas Zink (som är den som är bra och stoppar blödningar, Holistics variant innehåller andra sorters mer svårsmält zink) vilket de sade till min sambo på hälsokostbutiken (läxa: lita aldrig på glada expediter i hälsokostbutiker!) och jag åt mandelmjölksgelé. När jag på skärtorsdagen dessutom lyckades glömma att ta kortisonet på morgonen pga alla påskförberedelser som skulle göras (någon skulle vara påskkärring efter skolan och det blev stressigt) blev jag rätt dålig igen med ökad diarré och blödde mer. Jag tog så klart kortisonet på eftermiddagen igen, men skadan var redan skedd och jag blev inte mer stabil förrän på söndagen.
På söndagen, dvs påskdagen, kände jag mig så uppgiven och magen började säga att den saknade Asacol, som tillsammans med imurel höll sjukdomen i schack tidigare, att jag ringde till sjukhuset för att få Asacol igen. Det visade sig att min ordinarie läkare var jour och vi kom fram till att jag istället skulle börja ta Salazopyrin EN (dragerade), som jag tog på gymnasiet och under studietiden. Jag slutade med den för att jag blev trött på att alla vita kläder färgades gula av sulfan (män får gula spermier av den, och har man linser blir de gula), som är den verksamma substansen i Salazopyrin, och började ta Asacol, som många läkare menar inte alls har någon bra effekt på Crohn. Min läkare berättade att hon faktiskt haft en Crohn-patient som börjat ta Salazopyrin och blev frisk på en vecka, och jag minns att jag själv blev helt frisk med Salazopyrin på gymnasiet efter 3-4 veckor. Alltså började jag ta Salazopyrin EN igen, 6-9 tabletter per dag (nu tar jag 6 om dagen för jag får otrevliga uppstötningar hela tiden om jag tar mer och det är inte kul) och jag blev också ordinerad att höja dosen av kortison till 40 mg igen, vilket var mindre roligt. Jag fortsatte att blöda, men mindre och mindre och samtidigt fick jag korvar igen. Nu, drygt två veckor senare, har jag slutat blöda helt och har fast avföring. Alla blodprov ser helt normala ut och jag försöker vänja mig vid tanken att jag verkar ha blivit frisk igen, vilket känns lite ovant. Jag tar Helhetshälsas zink 3 gånger per dag (och fasar ut det till en om dagen innan veckan är slut) eftersom det hjälper mot blödningar, och jag tar även en homeopatisk medicin som heter Mucokehl som är sårläkande. Den sort jag tar finner ni här. Jag tar en sugtablett morgon och kväll och tycker att den fungerar bra mot blödningarna i tarmen.
Givetvis måste man samtidigt eliminera det som man tror orsakar blödningarna (det blir ingen pizza eller ostbågar!) eftersom blödningar i tarmen är ett symptom på att man retat tarmen så att den måste reagera, i alla fall om man ska tro David Klein, men som sagt var, jag gillar hans approach till sjukdomar i tarmen. Det känns ju betydligt mer hoppingivande att tänka att man blöder för att man råkat reta tarmen än att gå runt och tänka att det är immunförsvaret som ballat ur och som man inte kan kontrollera alls.
Nu tar jag 30 mg prednisolen och håller tummarna att tarmen fortsätter läka. Jag undviker dock mandelmjölk och mandelmjöl för tillfället eftersom det kan ha varit det som orsakade blödningarna igen. Ofta kan man tåla nötter och frukter bättre när tarmen läkt ihop bättre så om någon månad kanske jag testar det igen.
Themocracy
Skönt att du mår bättre igen! Lite offtopic kommentar:
Nu är det här säkert ingen nyhet för dom som är väldigt insatta i chron. Men jag tänkte att det är värt att länka ändå.
”Forskare har hittat att emulgeringsmedel polysorbat (E432-436) och E466 kan orsaka inflammation i tarmen genom att förstöra bakteriefloran i tarmen. Dessa emulgeringsmedel är vanliga i färdigmat, bröd, glass mm.1 Tidigare forskning har visat att sötningsmedel har liknande negativa effekt på bakteriefloran i tarmen.” http://www.dailymail.co.uk/wires/reuters/article-2969019/Study-links-common-food-additives-Crohns-disease-colitis.html
Jag har en snäll variant av chron, dvs det är sällan jag får skov. Går många år emellan. Men vad jag kan minnas så har mina skov triggats i samband med träning. Närmare sagt när jag börjat ta proteinpulver (kan väl vara något jag bara har fått för mig). Mina läkare hävdade att det troligen inte fanns ett samband. Men men just nu tränar jag på utan proteinpulver och det verkar fungera hur bra som helst.
Hej N!
Tack för intressant information! Jag är själv mycket skeptisk mot proteinpulver och kemiska substanser i vår mat och har också märkt att ju renare mat jag äter, desto bättre mår jag. På nätet har jag noterat att det finns rätt många som har fått UC och Crohn i samband med att de bodybuildar sig och då har problem med att hitta substitut för de flera liter mjölk som de verkar hälla i sig för att bygga muskler. Att de dessutom säkert hällt i sig proteinpulver samtidigt verkar de inte reflektera över. Vad vet vi egentligen om vad det är för protein som finns i dessa pulver? Ofta är det ju komjölksprotein (som ofta är svårt att smälta för Crohnare och UCare) och vem vet varifrån det kommer.
/Tina