Comments (4) Min värsta fiende är Iprenmannen. Alltså, jag hatar inte Johan Neumann som spelar Iprenmannen, som ju är en genial reklamfilmsfigur, men jag hatar verkligen ipren. Ipren innehåller nämligen ibuprofen, som är en NSAID (non steroid anti-inflammatory drug) som är livsfarligt för oss med autoimmuna sjukdomar som Mb Crohn, Ulcerös Colit och reumatism.
Redan när jag var ung tonåring blev jag itvingad den då nya filen ”Acidofilus”, som innehöll den nyttiga mjölksyrebakterien lactobacillus acidophilus som skulle vara bra för magen. Man köpte den i små plastförpackningar och den smakade surt och strävt. Ingen god filmjölk precis. Men som den snälla flicka jag var åt jag ändå snällt av den. Senare kom A-fil, som innehöll 15% av Acidophilus-filen, och smakade betydligt bättre. Och i början av 1990-talet exploderade marknaden för olika slags yoghurtar och filer med bakterier som var bra för magen. Idag finns det ProViva, massor av olika slags yoghurtar med probiotika-bakterier som är bra för magen, liksom tabletter med probiotika.
I slutet av 1980-talet kom acidophilus-tabletter som gick att köpa på hälsokostbutikerna och jag åt även snällt av dessa. Jag märkte att magen blev lite snällare av dessa tabletter, men det var inte förrän jag började gå till min underbara homeopat som jag förstod hur viktigt det var med magbakterier för mig. Det faktum att jag dagligen äter stora mängder magbakterier i form av homeopatiska tabletter är det faktiskt inga skolmedicinare som har sagt emot. De brukar dock kontra med att rekommendera mig att äta ProViva-produkter, men ProViva är helt enkelt för svagt för min mage! Fortsätt läs 'Inte utan mina tarmbakterier!'»
Jag har märkt att det finns många gamla sockergrisar bland oss kroniskt tarmsjuka. Som jag skriver under länken Socker (under Tips för magen) så är det inte ovanligt att man under ett återfall får värsta sockersuget, eftersom man helt enkelt är undernärd pga dåligt näringsupptag. Kroppen skriker efter snabba kolhydrater i form av smågodis, choklad och läsk. Men när man äter det så försämrar man tarmmiljön, blir sjukare och ökar dessutom risken för candida, en svampinfektion som försvårar läkningen av tarmen. Jag är mycket skeptisk till de söta näringsdrycker som erbjuds på sjukhuset eftersom jag tror att de delvis förvärrar sjukdomsläget.
Varför detta mitt krig mot socker då? När jag var nyopererad 1984 sökte mina föräldrar överallt om vad jag skulle äta för att undvika återfall. De hittade en studie som gjorts i engelska Bristol och publicerats i British Medical Journal 1979 (artikeln kan laddas ner gratis här). Studien visade på att de Crohnare som åt en fiberrik kost, t ex genom att äta potatisskal istället för att skala potatisen, åt fullkornsprodukter, råris och icke-raffinerade kolhydrater, dvs inget vitt socker eller vitt mjöl, fick ett färre antal sjukhusvistelser än kontrollgruppen. Så sommaren 1984 fick jag leva utan socker och fick bara äta frukt. Jag var 13 år och tyckte det var pest. Jag ville ju äta godis som mina jämnåriga kompisar!
De dietister och läkare som faktiskt har en åsikt om vad vi kroniskt tarmsjuka kan äta brukar säga att vi ska undvika stark mat, lök och vitlök för att våra magar är för känsliga. Själv älskar jag stark mat och jag kan inte leva utan vitlök eller lök i maten, så jag är inte helt säker på att alla med kroniska tarmsjukdomar verkligen alltid måste leva på skonkost (dvs typ kokt fisk och mosad potatis – inte så spännande mat). För min mage är mjölk mycket värre än vitlök eller chili. Den enda gången som jag märkt att magen inte gillar stark mat är när jag har ett återfall (från fasen begynnande till utläkningsprocess).Vet man med sig att tarmarna är såriga ska man undvika stark mat tills vidare.
Jag inser självklart att alla har olika känsliga magar och kanske är jag ett undantag från mängden eftersom jag faktiskt kan äta stark mat, lök och vitlök. Majoriteten av mina recept på varmrätter innehåller lök och vitlök, men jag äter sällan lök och vitlök rått. Läs gärna mer om hur jag gör lök mindre farligt för magen på receptsidan om vegetarisk mat här.
Fibrer ansågs vara extremt nyttigt för min mage när jag blev sjuk i början av 1980-talet. Min första läkare ordinerade mig att äta kruskakli-kakor för att få tarmen att arbeta bättre och inte ha diarré. Jag åt snällt fiberkakorna, men blev inte bättre.
Senaste gången jag åt fiberkakor var i samband med ett återfall för snart tjugo år sedan och kliet fastnade i mina såriga tarmar, vilket var ytterst plågsamt. Det tog fem dagar att få ut dessa hårda bitar som liknade sågspån. Jag har sedan dess undvikit fiberrika bröd som pumpernickel och danskt grovt bröd.
Idag varnar läkarna oss kroniskt sjuka faktiskt för just fiberrikt bröd och alltför fiberrik mat, som exempelvis bönor! Det är ju bra att läkekonsten går framåt, kan jag bara säga.
Ok, enligt mig så ska du nu undvika mjölk för att bli bättre i magen. ”Hjälp, vad ska jag nu äta till frukost/lunch/kvällsmat när jag inte får äta yoghurt och flingor längre?”, kanske en del av er tänker. (Om ni har levt på fil och flingor och fått magproblem ska ni f ö genast sluta med det och börja äta lagad, varm mat. Kanske är det vad som krävs för att era magar ska må bättre.)
Lugn, det finns massor av substitut för mjölkprodukter idag. Det är så pass många som är allergiska mot laktos och mjölkprotein att vi faktiskt utgör en tillräckligt stor konsumentgrupp för att vi ska vara intressanta för livsmedelsföretagen. För 20 år sedan var situationen helt annorlunda.
Kommentarer inaktiverade för Matplanera och få inspiration till nya maträtter Matplanera låter kanske tråkigt, men är det bästa sättet att hantera vardagen. Jag är själv långt ifrån fulländad, men har som mål att sätta mig ner på helgerna och skriva en matsedel för mig och familjen inför veckan. Det gör att jag dels vet vad som behöver inhandlas och då hänger mig mer sällan åt impulsinköp och således sparar pengar. Dels kan jag planera maten bättre, vilket minskar stressen i min vardag. Ett bra exempel på smart matplanering är när jag ena dagen gör en räkrätt och nästa dag gör fisksoppa med räkbuljong gjord på räkskalen. Eller kokar grönsaker ena dagen och använder spadet till soppbas nästa dag. Det är också bra att göra storkok så att man kan stoppa in i frysen för den där dagen när man är för trött för att laga mat. Ofta lagar jag mat för fyra personer, trots att jag kanske är ensam.
Ju mer mat du lagar, ju säkrare blir du i köket och ju troligare att du kommer på nya sätt att laga maten på. Och ju mer mat du lagar, desto mer inspiration i köket kommer du att vilja få för att göra nya spännande maträtter för din knasiga mage. Det är ett av syftena med denna hemsida och mina recept finns samlade under flikarna här.
Fortsätt läs 'Matplanera och få inspiration till nya maträtter'»
Kommentarer inaktiverade för Innehållsförteckningar på livsmedel Eftersom många kroniskt tarmsjuka faktiskt mår sämre av att få i sig tillsatsämnen av olika slag (framför allt konsistensgivare, men även jäst som kan försämra tarmmiljön) måste man som tarmsjuk läsa ordentligt vad som står på förpackningarna som man har hemma. Undvik saker med tillsatsämnen så mycket du kan. För oss som inte tål mjölkprotein eller gluten krävs också att man undviker livsmedel med dessa ingredienser.
Kommentarer inaktiverade för Börja laga mat för en krånglig mage När jag var 15 år bestämde jag mig för att bli vegetarian eftersom alla hälsoskrifter hävdade att detta skulle vara bra för min mage. Tyvärr blev jag lakto-vegetarian, dvs jag fortsatte äta mjölkprodukter (vilket var precis det jag borde ha undvikit eftersom jag inte tål komjölksprotein). Jag fortsatte också äta fisk för att försäkra mig om att få i mig tillräckligt med protein.
Som nybliven vegetarian tvingades jag börja laga mat själv på allvar. Jag har nog alltid tyckt att det var roligt att laga mat, framför allt för att jag tyckte att min egen mat smakade bättre än den som lagades till vardags av min stressade mamma. Troligen grundlades mitt intresse för matlagning redan då och jag började tidigt experimentera med matlagning.
En av de första frågor man som nydiagnosticerad med en kronisk tarmsjukdom ställer är ”vad kan jag äta?” när chocken lagt sig. Det är minst sagt demoraliserande när både läkare och dietister oftast svarar att man kan äta i princip vad som helst, underförstått ”för du kommer ändå alltid att vara sjuk”.
Men det spelar roll vad man äter, hur man äter och när man äter. Dessutom spelar hela ens livssituation roll för sjukdomen. Det är inte ovanligt att man kan koppla en specifikt stressig livssituation till när man fick sjukdomen.
Precis som jag skrev i mitt första inlägg är det svårt att ge generella råd om hur man ska lägga om sin kost när man har en kronisk inflammatorisk magsjukdom just av skälet att sjukdomen yttrar sig på olika sätt och vi alla är olika individer. Jag tror att det är den främsta orsaken till att många läkare och dietister svarar att man kan äta vad som helst, med reservationen att vi som är sjuka ändå ju kommer att förbli sjuka alltid.
Panorama Theme by 
Themocracy
