Nötter – bra eller dåligt?
Att nötter innehåller viktiga fettsyror, vitaminer och mineraler känner nog de flesta av oss av, men för oss som är kroniskt tarmsjuka är frågan hur mycket nötter vi egentligen ska äta? En del av oss som fått rådet att äta fettreducerad kost har ju fått restriktioner på att äta nötter av det skälet att nötter är feta. Andra, som Doktor Annika Dahlqvist, som förespråkar LCHF-diet mot kroniska tarminflammationer tycker ju att det är helt OK att äta nötter eftersom de är just feta och nyttiga.
Nötter i mitt skafferi (från klockan 12): okokta jordnötter, pinjenötter, hasselnötter, mandlar, pistagenötter och valnötter.
För vegetarianer innehåller nötter ett värdefull tillskott av protein, om än inte helt fullvärdigt, vilket innebär att man måste kombinera nötter med andra proteinkällor som exempelvis baljväxter. Nötter bör förvaras i väl tillslutna burkar i skafferiet eller sval för att inte härskna. Enzymerna som bryter ner nötterna hindras nämligen då i sitt arbete. De flesta nötter innehåller rikligt med fett, men är inte det optimala sättet att få i sig fett eftersom man då måste äta större mängder av nötter, vilket inte alltid är bra för våra tarmar. Jag använder gärna valnötsolja i dressing för dess goda smak, men även för att det är rikt på omega-3 (vilket egentligen lär vara bättre att få i form av lax).
Som ni redan vet är jag inte emot fett alls, men jag är inte lika pro-fett som Doktor Dahlqvist och andra LCHF:are är, eftersom jag ju själv märker att jag inte mår riktigt bra av för mycket fett utan helst vill äta en ”lagom” mängd fett. När det gäller nötter äter jag det i viss utsträckning, men eftersom nötter är ganska svårsmält så är jag väldigt försiktig med att äta nötter när magen är lite kass eller på väg att gå in i ett återfall. Då är det ju bättre att äta skonkost, exempelvis soppa och kokt fisk, som är lätt att smälta för magen, än att äta hårda nötter som faktiskt kan slita upp tarmludden lite grann och göra att återfallet förvärras. Alltså äter jag sällan massor av nötter på en gång utan jag äter det oftast som en del i maten, t ex i Gongbao-kyckling, fyllda paprikor, kinesisk sellerisallad med tofublad, persisk valnötsgryta eller persisk kycklinggryta med saffran.
Ett sätt att göra nötter snällare för magen är att koka dem eller helt enkelt lägga dem i blöt över natten. Då blir de mjukare och lättare att tugga väl och därmed lättare att smälta för magen. Ett annat sätt är att mala nötterna eller mixa dem så att de blir väldigt finfördelade och därmed lättare att smälta. Att äta exempelvis osötat jordnötssmör fungerar bättre för magen än att äta en påse jordnötter, förutsatt att man inte äter upp hela burken med osötat jordnötssmör utan bara tar ett par skedar.
För dem av er som har förträngningar i tarmarna är det extra viktigt att vara på sin vakt mot just kombinationen nötter och torkad frukt – vanligt på julen i form av dadlar, fikon och nötter av allehanda slag. Anledningen är att torkad frukt och nötter kan svälla upp och bilda ”cement” i magen och blocka igen tarmen, vilket är mycket plågsamt och kan leda till sjukhusvistelser och i vissa fall kanske operation.
Cashewnötter innehåller vitamin B1 och B2 samt mineraler, framför allt järn. Jag använder cashewnötter i Thaikyckling med cashewnötter, men även i andra asiatiska kycklingrätter.
Hasselnötter innehåller många mineralämnen som järn, kalium och kalcium. Rostade hasselnötter är gott i müsli, men jag äter inte så ofta hasselnötter. Tidigare använde jag hasselnötter i bröd, men det får andra familjemedlemmar äta. Malda hasselnötter fungerar dock bra i hasselnötskaka, om man vill vara social med något sockermonster. Jag brukar äta hasselnötskaka på Rosendals café här i Stockholm: de är både gluten- och mjölkfria och lagom söta.
Jordnötter innehåller framförallt kalium och är rika på B1, B2 och niacin. Jag använder gärna jordnötter i kinesisk matlagning, men även som bas i såser i asiatisk matlagning, t ex satayspett med jordnötssås eller Gongbao kyckling.
Färska kokosnötter i Vietnam: först dricker man dem och sen gröper man ur det feta frukköttet med sked. Mums!
Kokosnöt är en annan nöt som är VÄLDIGT bra för våra magar. Den innehåller bland annat laurinsyra, vilket också finns i bröstmjölk, och som hjälper våra tarmar genom sina anti-inflammatoriska egenskaper. Jag har skrivit om kokosfett tidigare, exempelvis här och här. Jag märker att min mage gillar kokosmjölk (Kung Markattas som är den enda utan konsistensgivare) väldigt mycket, en favoriträtt är burmesisk fisk.
Mandel finns i flera varianter: sötmandel, bittermandel och krakmandel. Mandel kommer från mandelträdet, som har liknande blommor som persikan, men själva frukten är ett hårt skal. Bittermandel innehåller glykosiden amygdalin som ger upphov till giftiga ämnen och därför ska man vara mycket försiktig när man använder det. Oftast används bittermandel som bitter smaksättare i t ex mandelkakor och mazariner. Men det ska vi ju ändå inte äta så den nöten kan vi skippa! Krakmandel är den mandel som brukar knäckas vid jul. Den smakar ungefär som vanlig sötmandel. Sötmandel är den vanligaste sorten av mandel i våra svenska kök. Sötmandel innehåller en mängd vitaminer, som olika slags B-vitaminer, A-vitamin i form av karoten samt E-vitamin. Dessutom innehåller den olika mineralämnen som kalcium, kalium och järn. Mandel anses vara lite mer lättsmält än andra nötter. Man kan göra mandelmjölk på mandel och jag slänger ibland i mandelspån i rätter från Mellanöstern. Skållade mandlar brukar dyka upp i glöggsammanhang som ingrediens i glöggen med russin. Själv älskade jag marsipan och mandelmassa när jag var ung sockergris, men jag undviker det idag eftersom det är för sött för mig och magen.
Pinjenötter innehåller järn, zink och har en ljuvlig tallsmak. Jag använder pinjenötter i pesto, lammfärsfyllningar till piroger (som jag tyvärr inte längre kan äta!) och i fyllda paprikor.
Pistagenötter är gröna och vackra, men är egentligen inte en nöt, vilket gör att många nötallergiker kan äta den. Iran är den största producenten av pistagenötter, och jag kan intyga att de iranska pistagenötterna är de godaste jag någonsin ätit. Faktum är att jag inte längre kan äta vanliga svenska salta pistagenötter efter att ha smakat på de persiska som är lätt rostade, saltade och smaksatta med lite citronsaft. Pistagenötter innehåller mycket kalium, fosfor, magnesium, kalcium och zink samt olika slags B-vitaminer, främst B6. Pistagenötter används gärna i kakor från Mellanöstern, men jag använder det gärna i matlagningen, som i persisk kycklinggryta med saffran där dess gröna färg livar upp rätten.
Solrosfrön brukade jag äta mer när jag var yngre. Min syster lärde mig att steka solrosfrön med lite olja och honung så att det blev nyttigt godis som man klickade ut på smörpapper så att de fick svalna. På äldre dagar har jag använt solrosfrön i brödbak då rostade solrosfrön ger en god smak åt bröden, men jag äter sällan solrosfrön nuförtiden eftersom jag ju inte äter bröd. Rostade solrosfrön är också gott i müsli.
Valnötter innehåller mycket omega-3 och vitaminer som C-vitamin, B1, B2, B3, B6, A- och E-vitamin, samt kalium, fosfor, kalcium, magnesium och järn. Valnötter har tydligen också en god förmåga att hålla blodsockret under kontroll. Det gröna skalet kan man använda som medel mot parasiter. Jag använder valnötter i bröd, som jag inte längre kan äta själv, och i matlagning från Mellanöstern.
En annan trevlig nöt som är tillgänglig så här års på hösten är äkta kastanj, som jag gärna äter som snacks i form av ugnsbakade kastanjer. Kastanjer är den minst feta nöten och används gärna som fyllning i kalkon i Frankrike på julen och i olika efterrätter, exempelvis i form av purée och kastanjemjöl. Äkta kastanjer är inte lika kaloririka som andra nötter, utan innehåller istället mer kolhydrater. Näringsämnen av värde i äkta kastanjer är kalium, fosfor och kalcium samt B1 och B2. Observera att den vanliga hästkastanjen som växer i Sverige är giftig, så det är bara äkta kastanj som är ätlig.
Så svaret på frågan om nötter är bra eller dåligt för oss är helt enkelt att om magen är frisk och glad så är det bra att äta måttligt med nötter, men om man har problem med sår i tarmarna eller förträngningar så ska man vara på sin vakt och helst undvika nötter. Som vanligt måste man komma ihåg att var och en av oss är unika, vilket gör att man alltid måste prova sig fram, vilket självklart gäller även nötter. Kokosmjölk är däremot bra att äta alltid eftersom det har anti-inflammatoriska egenskaper.
Pistagenötter ingår ofta i mat från Mellanöstern. Här skalade osaltade pistagenötter.
Themocracy
Hej!
Jag läser din blogg har inte riktigt samma problem som dig. Utan förstoppning och förlångsamad passage i tjocktarmen har de konstaterat, uppkörd och så är jag också inte så bra matsmältning alltså.
Men det finns en del tips tycker jag här. Har du kanske nått annat bra tips till mig du verkar kunna jätte mkt.
tack på förhand…LINA
ta hand om dig hoppas du mår så bra du kan
Hej,
Jag är ingen expert på förstoppningar, men kanske kan det vara värt att testa lite aloe vera som kan vara laxerande men också tar hand om tarmslemhinnorna åt dig? Samt att testa att öka fibermängden i det du stoppar i dig, t ex lite mer grönsaker, frukt och psylliumfrön. Eller kan det vara en idé att tillföra matsmältningsenzymer (finns i hälsokostbutiker)? Jag vågar inte ge dig några råd annat än att det kan vara en god idé att leta rätt på en näringsterapeut som säkert kan hjälpa dig mer än vad jag kan.
Lycka till och krya på dig!
/Tina
Jag åt rostade solrosfrön i helgen och funderar på om det va just den som rev upp sår i tarmen denna gång. Linfrön, psylliumfröskal och sesamfrön har gjort det förrut nämligen. Men jag tuggade noga….Någon som har dålig erfarenhet av solrosfrön? Kram A