#prataomdet del 6
När jag skrev #prataomdet första gången var jag på jakt efter en bild som jag sett på TV tidigare med en brittisk hälsotjej, tror det var Gillian McKeith som kör den engelska varianten av ”Du är vad du äter”. När Gillian valt ut sina adepter – ofta överviktiga personer med begynnande eller existerande hälsoproblem till följd av dålig kosthållning – brukar hon visa en bild på olika slags avföring för adepterna, som då får peka på den för att visa hur deras avföring ser ut. Sedan får de göra en tarmsköljning (som äckligt nog filmas!).
Jag har länge velat hitta denna bild och nu har jag gjort det! Den heter ”The Bristol stool chart”, eller översatt till svenska ”Bristols avföringsschema”. Det skapades av Dr Ken Heaton på Bristols universitet och publicerades första gången i Scandinavian Journal of Gastroenterology 1997 där författarna till artikeln om detta avföringsschema helt logiskt hade kommit fram till att korvens form helt enkelt berodde på hur länge den varit i tjocktarmen men också visar på tjocktarmens uppsugningsförmåga.
Faktum är att det här schemat är väldigt bra för oss med tarmproblem eftersom det visar hur avföring ”ska” se ut (det är ju lätt att glömma när man är akut sjuk länge och bara har diarréer). Idealet är avföringstyp nr 4 och 5. Typerna 1-3 är tecken på att man har förstoppning och typ 6-7 klassas som diarrée. För personer som har opererat bort sin tjocktarm blir det ju alltid typ 6 eller 7 som gäller utan att för den skull vara klassade som sjuka.
Jag bryr mig inte om att översätta schemat eftersom en bild säger mer än tusen ord. Men nu har ni en bild av hur idealet ska se ut i toalettstolen och ni kan skapa era egna visioner där ni sitter på toa och får fram den ideala korven i framtiden som friska. För den som vill läsa mer om sin avföring rekommenderar jag att ni läser den första #prataomdet där jag går igenom olika färger på avföringen. Idealet är tydligen att man ska gå på toa lika många gånger som man äter en större måltid, dvs tre gånger per dag, men en gång per dag är också helt OK. Bara man känner sig frisk och det som kommer ut ser bra ut så tror jag att det är lugnt.
Themocracy
Hejsan, ville bara skicka denna länk till dig, läser här hos dig mellan varven och får inspiration =) Har sett bajs bilden på svenska också på nätet…bra att ha och veta!
http://www.forskning.no/artikler/2011/november/305901
Det är på norska – forskning…intressant och kommer även hamna på min blogg sen också (länken alltså)
Ha det gott
Tack för intressant länk! Tarmbakterier är verkligen ett spännande område! Läste någonstans att när vi blir rädda och det hugger till i magen så är det tarmbakterierna som blir rädda.
När det gäller autism och tarmbakterier så var Elaine Gottschall, dvs hon som ligger bakom SCD, en av pionjärerna i att bevisa ”gut and brain connection”. Hon ägnade den sista delen av sitt liv åt autistiska barn och tarmhälsa och det verkar vara många autistiska barn som blivit bättre av att gå på SCD och få en bra tarmflora.
Sedan tror jag inte heller att man ska bortse från den psykiska delen i alla dessa sjukdomar, men om det är så att våra hjärnor påverkas av våra läckande tarmar med felaktiga bakterier så kan man ju undra vad som kom först: depressionen eller magproblemen?
/Tina
Hejsan, håller med om magen och autism – ser själv sambandet med mitt egna barn som har inom AST – autismspektrumtillstånd…
En klar förändring med ändringen av kosten och det tack vara misstanken om mjölkallergi redan som nyfödd och sedan gluten m.m. överkänsligheter överlag…
Mycket intressant om Elaine skall läsa mera om det, tack!
Om du är intresserad av SCD och autism så ska du spana in pecanbread.com som drivs av några hängivna mammor som ger SCD till sina autistiska barn med framgång. Kolla även in GAPS Diet (se mina länkar). Lycka till!
/Tina