Matsmältningens mirakel
Matsmältningen är verkligen fantastisk: med hjälp av olika kemiska ämnen och enzymer som produceras i vår kropp bryter matsmältningssystemet ner maten vi stoppar i oss och ger oss energi, mineraler och vitaminer för att vi ska kunna leva. När man har en kronisk tarmsjukdom eller problem med magen kan det vara bra att veta hur matsmältningen fungerar eftersom det finns vissa saker som kan underlätta matsmältningen.
Låt oss börja från början: när vi stoppar i oss maten i munnen och tuggar frigörs ett enzym som heter amylas i saliven. Amylas hjälper till att bryta ner socker och bryter också ner stärkelse till socker så att det blir lättare att ta upp i tarmen. Man kan känna av amylaset om man tuggar stärkelserik mat som potatis eller bröd länge eftersom dessa då kan smaka sötare i munnen. Amylaset fortsätter att spjälka ner sockerarterna även i magsäcken tills det blir för surt för enzymet att verka, vilket brukar ta en eller två timmar beroende på hur bra saltsyreproduktion man har i magsäcken.
Saliven utsöndras beroende på maten konsistens och den blir mer vattnig om man äter torr mat och mer slemmig om man äter seg mat. Om man äter väldigt snabbt hinner man inte utsöndra så mycket amylas eller saliv och maten ramlar ner i magsäcken som om den endast vore lätt hackad, vilket gör den svårare att smälta för oss med magproblem. Därför är det viktigt att tugga maten väldigt noga när man har problem med magen. Helst ska man tugga varje tugga 20-30 gånger och inte svepa ner maten med en massa vätska eftersom det också påverkar matsmältningens kemi. Vi vet alla att om man är stressad och måste äta fort mellan möten så tuggar man inte så noga och sväljer ner maten snabbt, vilket gör att magen kommer under ännu mer press och vi blir sämre i magen. Skräckexemplet är att trycka i sig en burgare med läsk på ett par minuter. Det är inte så konstigt att magen inte gillar det egentligen.
Maten som kommit ner i magsäcken fortsätter att bearbetas av magsäcken som knådar maten och samtidigt utsöndras magsaft. Magsaften består av vatten, saltsyra och enzymer, framför allt pepsin som bryter ner protein. Om ni minns saltsyran från kemilektionerna, så kanske ni kommer ihåg att det var en frätande syra, och det är också den tillsammans med gallan som gör att det svider i hals och mun när man kräks. Saltsyra gör också att bulemiker får problem med tänderna eftersom de spyr upp maten hela tiden, vilket kan ge frätskador på tänderna om man är bulemiker för länge.
Saltsyran sänker matens pH-värde i magsäcken till 2-3. När det blivit så surt i magsäcken fungerar pepsinet som bäst. En annan viktig uppgift för saltsyran, som produceras av celler i magsäcken, är att döda bakterier och mikroorganismer som vi fått i oss med maten. Personer med så kallad stålmage brukar ofta ha god produktion av saltsyra i magsäcken medan vi med kroniska tarmsjukdomar har sämre produktion av saltsyra, vilket innebär att det kan komma in dåliga bakterier och andra patogener/mikroorganismer i tarmen, dit maten kommer härnäst.
Förutom att döda patogener så kan man inte absorbera B12, järn, koppar, zink, folsyra och kalk om man inte har en god produktion av saltsyra och magsaft. Lite intressant att notera är att det är just dessa vitaminer som vi tarmsjuka ofta har brist på. I dagens samhälle är det många som pga felaktig kost, stress och olika mediciner har svårt med just saltsyreproduktionen, och det blir inte bättre om man dessutom har en kronisk tarmsjukdom. Många av oss tror dessutom att vi lider av sura uppstötningar och äter då receptfria mediciner typ Pepsid som minskar produktionen av saltsyra, och då gör vi det egentligen ännu värre för magen eftersom det ofta är just brist på saltsyra som orsakar problem. Därför ska man inte heller ta dessa typer av mediciner längre än max en månad.
Om man äter ett proteinrikt mål är det inte ovanligt att man känner sig uppblåst och däst, och det beror ofta på att man har för dålig saltsyreproduktion. En annan anledning är om man kombinerar ihop sin måltid med för mycket stärkelse och protein, vilket kräver olika slags matsmältinng. Söta saker bryts ner av amylas och stärkelse av en enzym som heter ptyalin, och kräver en basisk magsaft för att kunna smältas optimalt. Eftersom protein kräver en syra för att kunna brytas ner så blir det en krock när basisk magsaft blandas med syrlig magsaft och det blir i slutändan varken hackat eller malet i magen. När magsaften blir neutraliserad så reagerar magen genom att fortsätta spruta ut olika slags magsafter för att bryta ner maten, vilket kan bli väldigt tröttsamt och är anledningen till att man kan känna sig som ett mätt lejon på savannen och bara vill sova efter en stor måltid. Dessutom riskerar man att maten stannar kvar i magsäcken för länge och börjar jäsa så sakta, vilket medför otrevliga dofter när den kommer ut bakvägen. För egen del ser jag ut som om jag vore höggravid eftersom magen blir uppblåst som en ballong om jag äter kött med potatis till exempel. Därför är det viktigt att kombinera ihop maten bra.
Bra matkombinationer är att exempelvis äta protein med grönsaker eller stärkelserik mat med grönsaker eftersom grönsaker anpassar sig efter den magsaften som dominerar i magen vid matsmältningen. Det är sannolikt därför många upplever att de får bättre matsmältning och hälsa om de skippar potatis, ris och pasta och äter grönsaker istället till sitt protein/kött, fisk osv. Även frukt har dålig inverkan av samma anledning på proteinrik mat så frukt ska man egentligen inte äta tillsammans med protein.
Magsäcken arbetar med maten under 2-4 timmar, men om man bara dricker vatten eller annan vätska så lämnar den oftast magsäcken efter bara 15-20 minuter. Kolhydrater passerar snabbare än proteiner och allra långsammast går det för fettrika måltider.
Det kan vara värt att notera att vår förmåga att producera matsmältningsenzymer följer dygnet och solen. Det innebär att matsmältningen blir mindre optimal efter kl 19 på kvällen och helst bör man äta innan dess eftersom maten annars tenderar att ligga kvar i magen och börjar ruttna så sakta tills nästa dag då vår dygnsklocka gör att vi får igång matsmältningen igen. Mest enzymer produceras mitt på dagen och jag har därför börjat äta kött och andra tyngre proteiner mitt på dagen, medan jag äter veganmat på kvällen, vilket både jag och sambon mår bättre av. Om man vill äta protein på kvällen också bör man ta en matsmältningsenzym-tablett. Jag kör med Superenzymes från USA, men det finns en uppsjö att välja mellan. Alla är dock inte lika bra så jag skulle nog rekommendera något känt märke typ Holistic, Helhetshälsa eller Thorne Research.
Jag har också läst teorier om att kroppen har tre olika cykler fördelat över dygnet som påverkar matsmältningen. Den första är mellan kl 12-20 och är när man kan ta upp näring som bäst. Mellan kl 20-04 sker tillgodogörandet av det vi stoppat i oss. Det är ungefär som att vi ligger och laddar upp oss med energi likt våra mobiltelefoner gör under nätterna. Mellan kl 04-12 sker det en utsöndring i kroppen som man kan säga avgiftar sig själv. Det är därför man brukar få avföring på morgonen eller urinet luktar starkare på morgonen. En del personer menar att man ska därför äta en mycket lätt frukost, helst bara bestående av frukt och inte äta något annat på förmiddagen för då stöttar man sin kropps rening som bäst. Jag vet inte om detta stämmer men om det stämmer så är det ju helt klart intressant! Helst ska man dessutom bara äta frukt FÖRE maten, på fastande mage, eftersom det då blir lättare för kroppen att ta upp den. Ofta äter vi ju frukt till efterrätt men det är alltså helt fel. Själv äter jag inte så mycket frukt eftersom jag märker att jag inte mår helt bra av det.
Efter att magsäcken släppt iväg innehållet kommer det först till tolvfingertarmen. I tolvfingertarmen utsöndras ytterligare enzymer och matsmältningsvätskor från levern, som utsöndrar galla, och bukspottskörteln, som utsöndrar bukspott. Gallan hjälper till att bryta ner fett så att det kan absorberas bättre och bukspottet hjälper till att spjälka både kolhydrater och protein. Det finns även andra matsmältningsenzymer som utsöndras direkt i tarmen på olika ställen och olika delar av tarmen, både tunn- och tjocktarm, absorberar olika näringsämnen. Om man då opererar bort delar av tarmen får man genast en störning på både upptag av näringsämnen och smältning av maten. Om man opererar bort den sista delen kan man gå miste om B12- och gallsaltsupptag, vilket innebär att man får svårare att ta upp fetter. Vi som har Crohn blir ofta av med just den delen som sitter mellan tunn- och tjocktarm så det är därför vi rekommenderas fettreducerad kost.
Efter tolvfingertarmen kommer maten ner till tunntarmen som är den viktigaste delen av tarmen då det är där större delen av näringen tas upp, framför allt i den första delen av tunntarmen. Tunntarmen är runt fem meter lång och tar upp näring via tarmväggen där det sitter fina blod- och lymfkärl som suger upp näringen. Uppsugningsytan är enorm eftersom tarmen är veckad. En läkare sa till mig att ett normalt tarmsystem är lika stort som en halv fotbollsplan.Tunntarmen slingrar sig i hela magen och styrs av det autonoma nervsystemet men även av ett eget nervsystem.
Näringen transporteras sedan med blodet till levern och ut till andra delar av kroppen för att hålla oss vid liv. Levern är det stora reningsverket och det är här all avgiftning sker, och den omvandlar och lagrar sönderspjälkade näringsämnen. Om man utsätter sig för mycket gifter, som läkemedel, alkohol osv, hamnar de i levern och den blir överansträngd och den påverkas också av läckande tarm som gör att giftiga ämnen kommer in i blodet. Om man däremot fastar, tar bort amalgam i tänderna eller gör utrensningskurer så ökar belastningen på levern, eftersom gifter frigörs, men senare blir levern renare. Ibland kan man dock drabbas av att de gifter man utsätter levern för blir ännu giftigare än de ursprungliga så man ska vara försiktig och omtänksam mot sin lever. Man kan dock leva på runt 10% av leverns kapacitet, men det är något som man gör när man drabbats av leversjukdomar eller -cancer. Under 10% funktion kan man drabbas av leverkoma och då dör man inom 24 timmar.
Tarmslemhinnan är också viktig eftersom det är den som skyddar själva tarmen när maten pressas fram av tarmrörelserna. En tarmslemhinnecell lever endast ett par dagar och om elaka bakterier fastnar på dem förs de ut i avföringen. För personer med trög mage kan det ta längre tid och slemhinnan kan bli som ett slags plack som försvårar både upptagning och utförsel av avföring.
Tjocktarmen kommer efter tunntarmen som mynnar ut några centimeter in i tjocktarmen, och är orsaken till att tjocktarmen börjar med ett slags säck där blindtarmen brukar sitta. Blindtarmen verkar inte ha någon större betydelse för oss idag, men växtätande djur har välutvecklade blindtarmar och en del hävdar att blindtarmen är ett ställe där goda bakterier samlas för att skjutas ut vid behov. Som jag skrivit om tidigare finns det massor av bakterier i hela tarmsystemet som hjälper till med nedbrytningen av maten.
Tjocktarmens främsta funktion är att suga upp vätska från det smälta tarminnehållet. Den består av i princip tre raka partier: en del som går rakt upp (på höger sida), en som går horisontellt och en som går ner på vänster sida och in i ändtarmen som är slutet på tjocktarmen. Ju längre maten stannar i tjocktarmen desto fastare avföring. Tjocktarmen avger också lite vätska, slem, för att skydda cellerna i tarmväggen. Om man har problem med tjocktarmen, som vi med Crohns eller UC ofta har så blir ofta transporten i tjocktarmen snabb och därför får vi diarréer.
Alla matsmältningsorganen påverkar varandra och om en av dem har en underfunktion gör det att de andra också blir sämre. Därför är det viktigt att stötta alla organen i matsmältningen och vara snäll mot sig själv. För utan matsmältning kan vi inte överleva.
Om man har Crohn och börjar operera sig så kan det gå så illa att man efter ett antal operationer bara har en halv meter tarm kvar. Oftast blir det inga fler operationer efter den sista då man helt enkelt inte kan leva med mindre tarm. Även om man har blott en halv meter tarm kvar så måste man få näringsdropp varje dag för att överleva och detta är en anledning till att jag själv försöker hålla mig frisk genom kost och andra metoder eftersom det kan bli jobbigt om man opereras för mycket.
Okategoriserade
| 
Enzymer, Fett, Kolhydrater, Matsmältning, Mb Crohn, Protein, Saltsyra, Tarmbakterier, Ulcerös Colit
Themocracy
Så bra skivet. Tack för bra information.
Hoppas också kosten och underhållsmedicin hjälper bra, så jag slipper operation i framtiden.
jag fundera på SCD dieten nu, har blivit sämre av stress.
tål nästan inget nu, kommer bara blod hela tiden.
ska åka in på rektoskopi imorgon. Fundera på om jag ändå tål probiotisk yoghurt, vet jag tålde det innan.
mvh madde
Vill bara komplettera med att tjocktarmen även tar upp vissa salter och jag har haft brist på både serumsalt och B12 på grund av att jag saknar tjocktarm.
Hej , läste lite om SCD, men det är en del mat jag inte tål där.
fundera på FODMAP dieten.
http://www.fragadietisten.se/overkanslighet-2/ibs-och-icke-absorberbara-kolhydrater
jag har blivit bättre igen, rektoskopin visade bara några röda ställen i ändtarmen, lite inflammation, fortsätter på Asacol stolpiller ett tag till sen försöka sluta igen med den.
jag tål laktosfri verum yoghurt , laktosfri valio yoghurt innehåller b12, d vitamin , kalcium osv…
jag tål laktosfri riktigt smör valio, inga tillsatser.
glutenfritt bröd
jag tål inte rismjölken längre, fundera om det är rapsoljan som finns i den, för jag tål inte matoljor.
Matoljor tror jag kan orsaka inflammationer.
jag äter inte grädde, inte ost, inte ren mjölk.
har du provat eller tittat på FODMAP diet?
ha det bra, mvh madde
Hej Madeleine,
Tack för tips om FODMAP, det har jag inte testat men det ser ju ut lite dit alla andra ledtrådar går.
/Tina
[…] ska man inte dricka så mycket vatten i samband med måltider eftersom det spär ut våra matsmältningsenzymer, magsaften och saltsyra. Helst ska man dricka en halvtimme före maten och två timmar efter maten. […]
Hej. Jag har IBS och har hittat en sida som har hjälpt mig oerhört mycket. Så intressant! Mkt jag ska hoppa över men oj jag har inte varit så här bra på 30 år!! Kanske ni kan hitta något för er också där. Hoppas! 🙂 Den heter Ibsfri. Finns en mkt utförlig app också. Den heter också Ibsfri. Kram
Grattis Gun till att du blivit hjälpt av FODMAPS! Själv är jag ganska skeptisk mot FODMAPS eftersom den inte är gluten- och komjölkfri och jag anser att gluten och komjölk är orsaken till mycket av vår tarmohälsa. Jag är dessutom mycket skeptisk till att man kan rekommendera tarmsjuka att äta aspartam. För mig som har Crohn är det ett antal livsmedel på listan över vad man äta som är sådant som jag vet att jag inte tål, t ex apelsin och potatis. Men det är ju bra om den kan hjälpa er som har IBS så det är bara att gratulera er som mår bättre och dietisten Sofia som kommit på denna utmärkta affärsidé som hon säkert tjänar en hel del pengar på. En sak som är bra med den sidan är att hon verkar utbilda andra dietister i FODMAPS och verkar anse att kosten påverkar våra magar – alltid ett steg i rätt riktning. Låt oss hoppas att fler av er IBSare blir friska genom hennes hjälp och att fler personer i vården lär sig om kosten för våra ömtåliga magar. Och i ärlighetens namn så är nog FODMAPS bättre än ingenting även för oss med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar.
Än en gång GRATTIS!
/Tina
Tack för grattis Tina! Men vad ledsen jag blev av dina cyniska rader om Sofia och pengar. Så onödig kommentar. Hon som gör så fantastiskt mkt gott för människor som lider av IBS som även hon själv gör. Hon sammarbetar både med dietister och mag o tarmläkare som skickar dina patienter till hennes IBSskola. Hon är dessutom en rar person som alltid har tid att lyssna var man än möter henne. FODMAPs kommer från Australien. Vi som följer FODMAPs äter glutenfritt.
Hej Gun,
Jag är ledsen om du tycker att jag är cynisk, och det är jag säkert eftersom jag är det av naturen. Man kan för övrigt lika gärna säga samma sak om de som hjälpt mig att bli frisk. Min poäng är att jag tycker det är bra att det finns personer som Sofia, jag är glad för hennes skull att hon kan tjäna pengar på det (vi måste ju faktiskt få göra det – min blogg här BETALAR jag för, jag får inte ett öre av någon av er läsare och tänker inte heller ta betalt för det eftersom jag inte tycker att jag behöver det i dagsläget. Jag tycker inte det är fult att tjäna pengar och jag tror att hennes största inkomst antagligen kommer från föreläsningar snarare än från fattiga sjuka). Det är väl superbt att hon är ute och föreläser om FODMAPS för de okunniga i vården och att läkarna skickar sina patienter dit. Men är det landstinget som betalar hennes IBS-skola? Jag betvivlar inte en sekund på att hon är trevlig, det är hon säkert. Däremot har jag en hel del näringslivserfarenhet och tycker att det är bra med kvinnliga entreprenörer, så jag tycker inte att det är något negativt att man tjänar pengar. Tråkigt dock att vi inte har BOT-avdrag så att vi kan få en del av det subventionerat eftersom det kostar mycket med alternativvård. Jag lägger själv massor av pengar på alternativvård och kosttillskott varje månad, exempelvis probiotika, som jag hade önskat vore subventionerat av skattebetalarna. Som det ser ut idag betalar jag ju själv en massa pengar till dem som väljer att ta skolmedicinen istället och inte har möjlighet att gå till alternativare av ekonomiska skäl t ex. Det kostar samhället och dessa individer massor, både finansiellt och rent psykiskt lidande.
Men återigen, när jag läser vad man får äta och inte äta på FODMAP så är det många saker som inte stämmer för mig och därför gillar JAG inte FODMAP. Om det hjälper er med IBS så är det väl superbt. Men jag har inte IBS, jag har Crohn och vi som har Crohn har en mer komplicerad och farligare magsjukdom än vad ni IBSare har. Jag får skriva ett särskilt inlägg om FODMAP senare.
Hoppas du fortsätter att må toppen!
/Tina
Hoppas du mår bra snart. Mvh Gun