#prataomdet 4

Av , 3 juni, 2011 15:04

När jag var tonåring yttrade en klasskompis några ord som jag har tänkt på väldigt mycket efteråt. Hon sa ”Tänk om man har jättedålig andedräkt och ingen säger till en. Hur ska man kunna veta det? Fy vad hemskt det skulle vara!” och det höll vi alla med om. För hur kul är det att gå runt som en riktig asgam och så säger ingen något till en om det? Då kanske man blir en riktig, riktig asgam till slut som ingen vill vara med?

För handen på hjärtat, hur många av oss har inte vänner, bekanta och kollegor som har asgams-andedräkt? Dvs personer som verkligen luktar illa när de öppnar munnen. Jag har träffat på en hel del sådana personer i mitt liv. Och jag har givetvis aldrig sagt till om det, utan bara hållit mig lite på avstånd. Särskilt vissa asiater kan uppbringa en andedräkt som skulle få t o m asgamarna på flykt. Jag vet inte riktigt hur de lyckats: dålig tandhygien i kombination med för mycket vitlök, ingefära och chili eller jästa bönor? Jag vet bara att jag ibland tvingats lukta på min handled med parfym för att stå ut…

För några år sedan var jag ute och dejtade på Internet och då träffade jag den perfekte mannen. I alla fall verkade han vara det virtuellt. Vi hade en liknande bakgrund, liknande intressen (ganska unika sådana dessutom), liknande mål i livet och han verkade helt enkelt perfekt även om han kanske inte såg ut som Marcus Schenkenberg eller någon annan snygging på sina fotografier på nätet. Men vem gör det och man kan ju inte ha alltför höga krav, tyckte jag. Så vi bestämde att vi skulle träffas på riktigt på en restaurang. Det var lite nervöst att gå dit, för ibland kan ju feromonerna inte stämma och personen i fråga kan ju ha gjort en riktig Cyrano de Bergerac och bett sin begåvade vän att skriva alla mailen. Och tänk om vi inte skulle ha något att prata om trots att allt annat verkade stämma?

När jag kom fram till restaurangen stod Han där och väntade på mig. Han såg trevlig ut på avstånd. Men när jag kom ungefär en meter ifrån honom kände jag doften. Han luktade bajs. Riktigt illa alltså. Och han hade inte gjort på sig eller så utan doften kom från hans mun och det luktade fränt av bajs. Inte alls charmigt. Där rök de feromonerna eftersom jag inte går igång på den typen av dofter (vilket uppenbarligen andra gör eftersom det finns SM-sex som involverar detta). Jag tillbringade kvällen med att tänka att han kanske hade en dålig dag just ikväll, för han var ju trevlig trots allt, och så försökte jag att lite diskret inte luta mig alltför långt bak för att det skulle vara uppenbart att jag inte fixade avgrundsdoften som kom från hans mage.

Det visade sig senare, för jag gav honom två chanser till (man kan ju ha en dålig dag, resonerade jag), att han var arbetsnarkoman och verkligen hade problem med sin mage. Just denna första dejt hade han glömt att ta sin medicin, kanske av ren nervositet, och därför luktade han så där extra illa just då. Tyvärr luktade han fortfarande rätt illa, om än inte lika monstruöst som första gången, de andra två gångerna vi sågs och blotta tanken på att han skulle närma sig mig för att ge en het tungkyss fick mig att rysa av äckel så det blev inget mellan oss. Jag tror att jag skrev något i stil med att det inte kändes helt rätt mellan oss så det var nog ingen bra idé att ses igen…och han skrev tillbaka att han inte heller var så attraherad av mig så det var inga problem för honom. (Han kanske saknade asgamlukten från mig?)

Mitt möte med Asgamen har dock satt vissa spår i mig och jag har försökt förstå varför vissa personer har sådan hemsk andedräkt. Enligt min akupunktör så beror det helt enkelt på magkatarr. Så om man stressar mycket, dricker för mycket kaffe osv så kan man riskera att utveckla magkatarr och då är risken stor att man luktar asgam, eller apa, när man öppnar munnen.

En vän till mig påstod att runt 80 procent av dålig andedräkt beror på dålig tandhygien, i alla fall brukade hans mamma som var tandläkare säga det. Det fastnar en massa matrester mellan tänderna och om man inte använder tandtråd och borstar tänderna noga varje dag så kan det börja ruttna därinne mellan tänderna. Det stämmer säkert, men jag tycker att det finns en annan sorts illaluktande asgamar och de är personer som jag misstänker har början på magkatarr eller har magkatarr. I framför allt stressiga yrken är det inte alls ovanligt att träffa på sådana personer.

Riktiga asgamar. Fast jag vet inte om de har dålig andedräkt egentligen…

Vad ska man då göra om man drabbats av asgams-andedräkt? Ingen lär ju berätta det för en (såvida ens nära och kära inte börjar ge en minttabletter när man ska gå på dejt, det är ju ett litet sublimt tecken…) så första steget är egentligen att ta reda på om man luktar asgam. Det görs bäst genom att man helt enkelt slickar på utsidan av sin hand och sedan luktar på den. Ibland slickar jag på torrt papper, typ pappershanddukar som finns på toaletter, för att känna efter hur illa jag luktar. Luktar det asgam har man sannolikt taskig andedräkt. Luktar det uthärdligt kan man vara lugn. Eller så kan man andas ut medan man håller handen framför munnen så att ens andedräkt passerar näsan.  Själv kan jag konstatera att min lukt från munnen är annorlunda beroende på om jag slarvat med tandtråden (vilket händer) eller om magen mår sämre eller om jag inte ätit på länge. Mycket candida i munnen tenderar att få mig att lukta illa ur munnen också.

Om det luktar illa så är det bara att sätta igång med operation Asgam. Först kan man börja med tänderna: jag brukar köra mycket tandtråd, byta tandborste ofta och borsta tänderna väldigt noggrant. Jag har också införskaffat en tungskrapa, som finns på apoteket, och använda den för att bli av med äckliga beläggningar på tungan, typ candida och annat. Om man luktar på tungskrapan eller tandborsten (utan tandkräm) får man också en uppfattning om hur illa det luktar från ens mun.

För att bli av med sin inre asgam, dvs om det inte kommer från tänderna, måste man dock bli frisk i magen och av med sin magkatarr först. Endast då kan man börja lukta bra igen. Det spelar ingen roll hur mycket SP-12 eller tandtråd man använder om stanken kommer från magsäcken. För att bli av med magkatarr kan man antingen gå till sin doktor och få typ losec, men om man inte tycker att det är så kul med västerländsk medicin så kan man testa att ta manuka-honung som är särskilt bra mot just heliobakter som orsakar magkatarr och magsår.

Andra sätt att bli av med magkatarr är att dricka kamomillte, sluta med kaffet, sluta med mjölkprodukter, äta snäll mat utan för mycket kryddor, undvika stekt mat, undvika snabbmat – ja ni vet, typ ät den mat jag brukar rekommendera. Många blir också bättre av att dricka aloe vera, men det fungerar inte för personer med IBD och det är också en bra idé att tillföra probiotika. Jag tror också att det är viktigt att stressa ner så att magen inte producerar för mycket syra, vilket antagligen är en anledning till att man får magkatarr.

En del personer får extremt taskig andedräkt av att dricka mjölk, så det kan också vara en felsökning. Dvs att man kanske inte ens har magkatarr men eftersom man dricker mycket mjölk så får man sämre mage och dålig andedräkt. Snusning, rökning och alkoholkonsumtion är också dåligt för magen och kan förvärra magkatarren. Ofta hugger det i magen när man äter om man har magkatarr. För min egen del har kamomillte haft god verkan på magen.

2 svar på “#prataomdet 4”

  1. malin skriver:

    Jag log mig igenom hela historian med Asgamdaten, och visst är det kanske inbland skönare att få höra sanningen även om den gör lite ont för stunden! Hade jag velat iaf. Men som vanligt blir jag både klokare och på bättre humör av dina inlägg… 🙂 Tack Tina! Hälsn. Malin

  2. admin skriver:

    Jag kände mig bara så hemsk men jag försökte faktiskt hjälpa honom med magen, men han var helt ointresserad utan ville bara fortsätta äta novacol ed mot halsbrännan… Hemska mig!
    /Tina

Panorama Theme by Themocracy