För att fortsätta på temat om giftfri miljö tänkte jag skriva lite kort om giftfri mat. Att vanliga grönsaker som är besprutade är giftiga är ju allmänt känt, men även livsmedel som kommer i konservburkar tenderar att innehålla gifter och framför allt tungmetaller. Därför undviker jag numera konservburkar som pesten.

När jag var student och bodde på korridor hade jag ett par korridorare som styrketränade och levde på tonfisk eftersom det var så proteinrikt. Varje dag åt de Uncle Ben’s Stir and Fry med en burk tonfisk (utan olja) och kokt ris till detta. Givet att just tonfisk på burk är känt för sina höga halter av tungmetaller så kan jag gissa att dessa herrar nog hade höga halter av tungmetaller i sig om man skulle ha gjort en hårmineralanalys på dem.

Alltså undviker jag numera tonfisk på burk, även om det är proteinrikt. Men även makrill i tomatsås på burk, liksom sardiner, undviker jag eftersom jag inte litar på konservburkar. Tydligen är tomater på burk också väldigt dåligt: tomatens syra gör att konservburken avger gifter. Om man nu vill äta tomater (vilket jag rekommenderar att man INTE ska göra eftersom det är en nattskatteväxt som är dålig för våra skakiga immunförsvar) är det bättre att köpa dem i en tetrakartong. Jag köper också numera hellre kokosmjölk i tetrakartong och min nuvarande favorit är Santa Marias halvliterstetra med kokosmjölk eftersom den inte innehåller tillsatser och dessutom kommer i en kartong. Tidigare körde jag Kung Markattas kokosmjölk som var ekologisk och inte hade tillsatser, men den kom i en burk så den blev diskvalificerad.

Annan burkmat som bönor, majskorn osv äter jag ändå inte (eller väldigt sällan i mindre kvantiteter) eftersom det är för fiberrikt för min mage, men även om jag hade ätit det hade jag nog undvikit konserver så mycket det går. Det är dessutom både billigare och nyttigare att koka sina egna bönor och linser än att köpa på burk. Jag gör ibland storkok på bönor och fryser in i mindre förpackningar som kommer väl till pass när andra familjemedlemmar vill äta chili con carne.

Ett annat sätt att försöka hålla nere på gifterna är att äta ekologiskt. Idag har våra stora matkedjor ett ganska bra urval av ekologisk mat i form av grönsaker, kött och fisk, ibland under eget varumärke som I love Eco (ICA) eller Änglamark (Coop). Änglamark gjorde förresten en fantastisk reklamfilm för några år sedan som fick åtminstone mig att tänka ett varv till om att köpa vanliga besprutade grönsaker. Jag försöker också köpa ekologiska grönsaker så gott det går. Tyvärr hittar jag inte alltid de grönsaker jag vill köpa i ekologisk variant, som exempelvis zucchini som jag är storkonsument av, och ibland är de ohemult dyra. Vem har råd med en avokado för 20 kronor? Jag tycker det är lite för dyrt och tänker att det kanske sitter mer bekämpningsmedel på skalet än inuti frukten och så är jag noga med att tvätta händerna efter att jag tagit i en avokado. Men grönsaker som morötter, broccoli, vitlök, lök osv är ofta lätta att hitta som ekologiska och även om de är dyrare än sina besprutade varianter så är de ändå mer prisvärda, tycker jag. Bananer äter jag bara om de är ekologiska, men det beror inte bara på att bananer tydligen är ett av de mest besprutade livsmedel vi äter, utan jag tycker att de ekologiska bananerna är godare helt enkelt. Dessutom får jag bättre mage av dem än om de är obesprutade.

Enligt vad jag har läst är det egentligen bättre att satsa sina pengar på att köpa ekologiskt kött eftersom kött tenderar att innehålla mycket antibiotika och hormoner för att köttdjuret ska växa snabbt. Samtidigt är det just kött som är dyrt om man ska köra ekologiskt. En vanlig kyckling kostar idag runt 40 kr per kilo medan en ekologisk kyckling kostar minst 100 kr kilot. Själv har jag ibland köpt majskyckling, eftersom den inte innehåller hormoner. Den är dock uppfödd på majs som sannolikt är GMO, genmodifierat, men jag känner återigen att min gräns går där den går och majskyckling känns helt OK för mig. Den kostar dessutom ”bara” 60 kr kilot. Ett annat alternativ är Ingelsta kalkon som inte heller innehåller antibiotika.

Annat kött som jag tycker är prisvärt som ekologiskt är köttfärs, som ofta finns i ekologisk, hormonfri variant. Däremot vill jag höja en varningens finger för fläskkött: grisar kan inte bryta ner urinsyra som istället anrikas i deras kött och gör att vi blir ännu surare i kroppen av den. Jag äter helst kyckling, eftersom den oftast inte är så gammal när den möter sitt öde på slakteriet. Jag försöker undvika både gris- och oxkött även om jag uppskattar oxkött. Anledningen till att jag skippar oxkött är för att den ofta innehåller höga halter hormoner och oxkött är också känt för att innehålla mer bakterier än annat kött, vilket inte är optimalt för mina tarmar.

Slutligen: för att hålla sig giftfri i sitt intag av mat så måste man se över sina köksredskap och undvika aluminiumformar eller -kastrullar, teflonpannor, plastbyttor och plastredskap osv.

P.S. Hårmineralanalys innebär att man klipper av lite hår från personen som ska undersökas. Sedan skickas håret till ett laboratorium som undersöker hur mycket tungmetaller som har anrikats i håret. Fördelen med att ta hårmineralanalys är att det ger ett litet längre perspektiv på provet, kanske ett par månader, än exempelvis blodprov gör. Med blodprov kan du bara mäta vad som finns i blodet idag, men en hårmineralanalys visar hur den kemiska balansen såg ut i flera veckor tidigare.

Kommentarer avstängda