Fibrer ansågs vara extremt nyttigt för min mage när jag blev sjuk i början av 1980-talet. Min första läkare ordinerade mig att äta kruskakli-kakor för att få tarmen att arbeta bättre och inte ha diarré. Jag åt snällt fiberkakorna, men blev inte bättre.
Senaste gången jag åt fiberkakor var i samband med ett återfall för snart tjugo år sedan och kliet fastnade i mina såriga tarmar, vilket var ytterst plågsamt. Det tog fem dagar att få ut dessa hårda bitar som liknade sågspån. Jag har sedan dess undvikit fiberrika bröd som pumpernickel och danskt grovt bröd.
Idag varnar läkarna oss kroniskt sjuka faktiskt för just fiberrikt bröd och alltför fiberrik mat, som exempelvis bönor! Det är ju bra att läkekonsten går framåt, kan jag bara säga.
Fortsätt läs 'Fiberrik mat och knäppa magar'»
Ok, enligt mig så ska du nu undvika mjölk för att bli bättre i magen. ”Hjälp, vad ska jag nu äta till frukost/lunch/kvällsmat när jag inte får äta yoghurt och flingor längre?”, kanske en del av er tänker. (Om ni har levt på fil och flingor och fått magproblem ska ni f ö genast sluta med det och börja äta lagad, varm mat. Kanske är det vad som krävs för att era magar ska må bättre.)
Lugn, det finns massor av substitut för mjölkprodukter idag. Det är så pass många som är allergiska mot laktos och mjölkprotein att vi faktiskt utgör en tillräckligt stor konsumentgrupp för att vi ska vara intressanta för livsmedelsföretagen. För 20 år sedan var situationen helt annorlunda.
Fortsätt läs 'Mjölksubstitut'»
Matplanera låter kanske tråkigt, men är det bästa sättet att hantera vardagen. Jag är själv långt ifrån fulländad, men har som mål att sätta mig ner på helgerna och skriva en matsedel för mig och familjen inför veckan. Det gör att jag dels vet vad som behöver inhandlas och då hänger mig mer sällan åt impulsinköp och således sparar pengar. Dels kan jag planera maten bättre, vilket minskar stressen i min vardag. Ett bra exempel på smart matplanering är när jag ena dagen gör en räkrätt och nästa dag gör fisksoppa med räkbuljong gjord på räkskalen. Eller kokar grönsaker ena dagen och använder spadet till soppbas nästa dag. Det är också bra att göra storkok så att man kan stoppa in i frysen för den där dagen när man är för trött för att laga mat. Ofta lagar jag mat för fyra personer, trots att jag kanske är ensam.
Ju mer mat du lagar, ju säkrare blir du i köket och ju troligare att du kommer på nya sätt att laga maten på. Och ju mer mat du lagar, desto mer inspiration i köket kommer du att vilja få för att göra nya spännande maträtter för din knasiga mage. Det är ett av syftena med denna hemsida och mina recept finns samlade under flikarna här.
Fortsätt läs 'Matplanera och få inspiration till nya maträtter'»
Eftersom många kroniskt tarmsjuka faktiskt mår sämre av att få i sig tillsatsämnen av olika slag (framför allt konsistensgivare, men även jäst som kan försämra tarmmiljön) måste man som tarmsjuk läsa ordentligt vad som står på förpackningarna som man har hemma. Undvik saker med tillsatsämnen så mycket du kan. För oss som inte tål mjölkprotein eller gluten krävs också att man undviker livsmedel med dessa ingredienser.
Fortsätt läs 'Innehållsförteckningar på livsmedel'»
När jag var 15 år bestämde jag mig för att bli vegetarian eftersom alla hälsoskrifter hävdade att detta skulle vara bra för min mage. Tyvärr blev jag lakto-vegetarian, dvs jag fortsatte äta mjölkprodukter (vilket var precis det jag borde ha undvikit eftersom jag inte tål komjölksprotein). Jag fortsatte också äta fisk för att försäkra mig om att få i mig tillräckligt med protein.
Som nybliven vegetarian tvingades jag börja laga mat själv på allvar. Jag har nog alltid tyckt att det var roligt att laga mat, framför allt för att jag tyckte att min egen mat smakade bättre än den som lagades till vardags av min stressade mamma. Troligen grundlades mitt intresse för matlagning redan då och jag började tidigt experimentera med matlagning.
Fortsätt läs 'Börja laga mat för en krånglig mage'»
En av de första frågor man som nydiagnosticerad med en kronisk tarmsjukdom ställer är ”vad kan jag äta?” när chocken lagt sig. Det är minst sagt demoraliserande när både läkare och dietister oftast svarar att man kan äta i princip vad som helst, underförstått ”för du kommer ändå alltid att vara sjuk”.
Men det spelar roll vad man äter, hur man äter och när man äter. Dessutom spelar hela ens livssituation roll för sjukdomen. Det är inte ovanligt att man kan koppla en specifikt stressig livssituation till när man fick sjukdomen.
Precis som jag skrev i mitt första inlägg är det svårt att ge generella råd om hur man ska lägga om sin kost när man har en kronisk inflammatorisk magsjukdom just av skälet att sjukdomen yttrar sig på olika sätt och vi alla är olika individer. Jag tror att det är den främsta orsaken till att många läkare och dietister svarar att man kan äta vad som helst, med reservationen att vi som är sjuka ändå ju kommer att förbli sjuka alltid.
Fortsätt läs 'Vad kan jag äta?'»
Syftet med denna hemsida är att tipsa om kostråd till personer sjuka i Mb Crohn och Ulcerös Colit samt sprida information om metoder som skolmedicinen inte alltid upplyser om, men som faktiskt ofta fungerar på oss kroniskt tarmsjuka.
Jag som driver denna sida blev diagnosticerad med Mb Crohn när jag var 13 år och har levt med sjukdomen i över 25 år nu. Sedan början av 1990-talet har jag levt nästintill helt frisk, eller i remission, som det heter på läkarspråk, bortsett från två återfall de senaste åren (det första beroende på felmedicinering av ipren och det andra beroende på att jag testade att sluta med en immunsupressmedicin). I samband med mitt senaste återfall blev jag uppmuntrad av sjuksköterskor och en dietist att publicera mina recept på ”magmat” och dela med mig av den erfarenhet av sjukdomen jag tillgodogjort mig under de senaste 25 åren.
Fortsätt läs 'Välkommen till Tinas magmat!'»