Gluten och hur man lever glutenfritt
När jag var i tonåren försökte jag läsa mig till hur man skulle sköta sin Crohn på bästa sätt genom kosten, och eftersom Internet inte fanns på det glada 80-talet (i alla fall inte för var man hemma i stugan som det gör idag) så läste jag mest artiklar om det som publicerats i tidningen Hälsa och Lily Johanssons bok ”Vital kur”. Lily Johansson förespråkade rätt mycket raw food och basning av kroppen, samt att man skulle bli vegan, vilket jag tyckte verkade lite för jobbigt. Jag gillade ju mina ostmackor efter skolan och ostbågarna som jag festade till med på helgerna ibland (och alltid blev lika sjuk efter att ha ätit!). Alltså blev jag lakto-vegetarian och åt fisk, som kompromiss.
Som jag har skrivit om tidigare så fungerade det inte alls för mig utan jag blev bara sjukare av den kosten eftersom jag kompenserade det animaliska proteinet med mängder av mjölk i form av ost, grädde, creme fraiche och kesella. På den tiden hade jag dessutom blivit tillsagd att leva på fettreducerad kost så jag åt oftare light-versionerna av mjölkprodukter än vanliga varianter. Precis som med dagens laktosfria mjölkprodukter så innehåller lightprodukter en massa tillsatser som våra magar inte klarar av. Tillsatserna finns i dessa produkter därför att man dels tagit bort fettet eller mjölksockret (laktos), dels måste återföra vitaminer och mineraler på konstgjort sätt och även se till att dessa produkter har den konsistens vi förväntar oss att den ska ha. Nu är vi ju så vana vid att grädde eller mjölk ska se ut på ett visst sätt att vi inte tänker på att riktig mjölk faktiskt alltid har en lager grädde längst upp och att grädde gärna klumpar sig. Alltså innehåller exempelvis väldigt mycket av den grädden som säljs idag karragenan, ett förtjockningsmedel som i laboratorieförsök gjorde att råttor fick Crohnsliknande sår i sina tarmar i slutet av 1970-talet.
Ärligt talat så tycker jag väldigt illa om laktosfria produkter eftersom jag dels blir förbannad på alla idioter – och de är MÅNGA – som inte fattar att när jag säger att jag inte tål komjölk så betyder det inte att jag inte tål laktos, utan det betyder att jag inte tål komjölk, punkt slut. Annars hade jag väl sagt att jag inte tålde laktos? Jag vet inte vad det är i komjölken som jag inte tål: laktos verkar jag faktiskt tåla i medicinform, men det är sannolikt så att min mage inte kan smälta mjölkproteinet. Dels avskyr jag laktosfria produkter för att de innehåller så mycket skit: massor av tillsatser för att få till ”mjölkkänslan” i produkten. Dessutom tror jag inte ett skvatt på att ”mjölk ger starka ben” eftersom exempelvis sesamfrömjölk ger mycket mer kalcium och de flesta av oss inte kan ta upp det kalcium som finns i vanlig komjölk. Om det nu vore så att mjölk gav så starka ben så kan man ju fundera över hur det kommer sig att vi i Sverige har så stora problem med benskörhet, trots att vi generellt och inklusive de äldre, konsumerar så mycket mjölk. Jag ska inte spy alltför mycket galla över Arla och de andra mjölkjättarnas indoktrinering av oss sedan barnsben, vilket jag redan gjort i ett tidigare inlägg om vad som är nyttig mat egentligen. Istället uppmanar jag er att läsa Sanna Ehdins utmärkta inlägg om mjölk här och här och skippa komjölk. Om man nu måste äta komjölksprodukter och tycker att man inte tål laktos så kan det ju vara en god idé att göra egen yoghurt och äta lagrade ko-ostar som genom lagringen blivit av med sin laktos. Tyvärr är det dock så att många av oss inte tål mjölkproteinet så då är det väl bättre att skippa komjölken helt och hållet. Det finns ju massor av komjölkssubstitut idag.
Hellre fårmjölksprodukter för mig än komjölk! Fetaost och fåryoghurt fungerar för magen, tack och lov.
Hursomhelst: när jag höll på som mest och var lakto-fisk-vegetarian så läste jag tidningen Hälsa – det var före den sålde ut sig till kommersiella intressen och började uppmuntra sina läsare att hälla proteinpulver från okänd komjölk i smoothies efter gympasset eller förordade att man skulle äta sojaprotein och quorn för att känna sig som en hälsosam person. Jag minns klart och tydligt hur jag läste en artikel om en tjej som upptäckt att hon var allergisk mot både gluten och komjölk och jag tänkte ”Fy vad hemskt det måste vara! Då finns det ju inget gott man kan äta!” – eller med andra ord: ungefär vad en dietist sa till mig i januari 2010, vilket blev startskottet för denna blogg för att visa alla okunniga hur det visst går att äta gluten- och mjölkfritt. Jag tänkte också på min korridorare Karin som blev glutenallergiker och fick utskrivet glutenfria produkter på apoteket för att kunna äta glutenfritt, och jag tyckte alltid hennes mjölmixer såg så himla trista ut (vilket de verkligen gjorde och gör!). För att inte nämna alla tillsatser de innehöll…
Sommaren 1992 var jag i Kina och blev tillsagd av kinesiska TCM-läkare att inte äta mjölk mer, vilket jag lyckades sådär med, men när jag kom hem till Sverige skippade jag i alla fall mjölk helt och slutade med yoghurt också. Ost behöll jag i min kost, men jag blev carnevor igen, dvs jag började äta kött och undvek mjölkprodukter så gott det gick. Resultatet blev att jag slutade blöda från tarmen och jag blev frisk till slut. Åren som följde har jag tagit bort mer och mer mjölk ur kosten, och märkt att jag blivit bättre i magen som följd. Det är inte helt lätt att skippa all mjölk om man inte vet hur man ska göra.
Hela tiden har jag prisat min lyckliga stjärna att jag faktiskt tålde gluten. Mina frukostar bestod av rostat bröd och hemmagjord sylt och även om jag aldrig har varit en stor pastaälskare så åt jag pasta ibland. En favorit bland alla snabbrätter som jag brukade göra i min ensamhet efter jobbet var tortellini med pesto och tomatsås, en rätt som jag svängde ihop på fem minuter. Magen klarade det, och jag åt denna rätt ganska ofta. Men efter mitt första återfall 2006/07 märkte jag att magen inte gillade pesto-tortellini (från Coop, jag testade andra tortellini men de innehöll för mycket mjölkprotein i form av parmesan så de fungerade inte) och efter det stora återfallet 2010 så insåg jag till slut att jag faktiskt inte tålde gluten så bra. På sjukhuset hade de redan i samband med återfallet tagit blodprov på mig för att se om jag var glutenallergiker eller ej och resultatet var att jag glatt kunde fortsätta äta gluten. Tyvärr visade det sig att jag fick kletig avföring om jag åt gluten och icke-kletig avföring om jag inte åt gluten och nu har jag inte ätit gluten på flera år.
Mums med lasagne, men inte nu längre, tyvärr.
Jag tycker att de allergitester som sjukvården erbjuder oss behöver utvecklas betydligt mer. Idag verkar det som om de bara kan diagnosticera dem som är allvarligt allergiska, genom pricktester och andra metoder (t ex drick en liter laktos och se vad som händer!), medan vi som kanske ”bara” är överkänsliga och blir sjuka av gluten och mjölk faller mellan stolarna. Jag har träffat på flera personer som medger att de mår bättre utan gluten och mjölk, men ändå fortsätter med det och inte blir friska eftersom läkarna och dietisterna sagt till dem att de inte är allergiska.
Ovanpå detta finns det amerikanska företag som mäter allergenerna i blodprov på oss, vilket ofta är vad man gör när man går till en naturterapeut som tar blodprov på en för att se vad man är allergisk mot. Problemet med de testerna, som jag inte gjort själv av kostnadsskäl – de är svindyra, är att om man har en läckande tarm, vilket man har om man har Crohn eller Ulcerös Colit, så kommer man hitta substanser av det du ätit den senaste dagen i ditt blod och då får man ingen bra bild av vad man egentligen är allergisk mot. SCD Lifestyle har skrivit ett bra inlägg om det här. Att göra kinesiologiska tester för att utforska vad man kan äta känns för mig lite väl flummigt, kanske för att jag inte förstår hur det fungerar, men jag kan konstatera att det i mitt fall faktiskt visat sig stämma: jag tål inte havre så bra, medan jag tål ghee väldigt bra, precis som terapeuten sa.
För ett tag sedan började jag läsa Michael Håkanssons intressanta bok om ”Gluten och mjölk – källa till moderna sjukdomar”, som jag verkligen kan rekommendera er alla att läsa även om den bitvis är lite rörig och hoppig i texterna och nog hade mått bra av att få bearbetning av en redaktör (det är riktigt synd att den inte har bearbetats av en redaktör eftersom jag tycker att den är en väldigt viktig bok som lyfter upp mycket intressanta saker, men ibland nästan blir överdriven i vad den berättar om eftersom man får bilden av att i princip alla sjukdomar beror enbart på intag av gluten, och det tror jag inte är författarens mening). Michael Håkansson driver en hemsida som heter ”Gluten och mjölk är källan till moderna sjukdomar” och där kan ni också hitta en länk till var ni kan köpa boken – en utmärkt bok att läsa i hängmattan eller i sängen när regnet vräker ner därute. I boken skriver han bland annat om att han inte är ensam om att misstänka att celiaki-testen som görs i vården inte är bra eftersom han varit i kontakt med så många, även läkare, som vittnat om hur de har fått så mycket bättre hälsa av att skippa gluten.
Att vi idag är mer överkänsliga mot gluten, som alltså är ett protein som finns i vete, råg och korn (och alla produkter som är tillverkade på dessa spannmål), beror sannolikt på att vetet förädlats så mycket att det blivit svårt för våra magar och kroppar att hantera det, samtidigt som vi alla blivit alltmer brödberoende och äter pasta som aldrig förr. Därför finns det många med våra tarmsjukdomar som faktiskt blivit bättre av att bara skippa vetet och ändå tål exempelvis råg. Men jag skulle vilja hävda att om man har en känslig mage, särskilt om man äter imurel som verkar slå så hårt på tarmluddet så att det blir kortare och även förstör hormonsystemet på oss så att vi inte kan producera tillräckligt med saltsyra i magsäcken och därmed får ännu svårare att bryta ner gluten, så ska man göra magen och tarmen en tjänst och börja leva glutenfritt. Vi har ju trots allt bara en kropp att spela med och varför inte ge den de bästa förutsättningarna för att fungera väl?
Som Michael Håkansson skriver i sin bok så finns det kopplingar till massor av olika kroniska sjukdomar, framför allt autoimmuna sådana inklusive MS, Alzheimer och Parkinson, och neuropsykiatiska sjukdomar som autism och ADHD. Just det här med autism finns beskrivet i en utmärkt bok, ”Mat för barn med autism och ADHD”, som Annika Röed skrivit där hon berättar hur hennes autistiske son och flera andra barn blivit väldigt mycket bättre sedan de skippade komjölk, soja och gluten. I den boken finns det också många recept och tips på hur man går över till mjölk-, soja- och glutenfri kost med kinkiga barn.
Problemet med gluten är att det irriterar tarmen och det tar tid att läka ihop tarmen och få tarmludden att bli stark igen och varje gång som man får i sig gluten så ger tarmludden upp. Det tar sex månader för tarmen att läka på en glutenintolerant person om denne fått i sig bara en liten gnutta gluten. Vissa är självklart mer känsliga än andra: själv är jag ju inte konstaterad glutenallergiker och jag reagerar inte lika starkt på om den glutenfria våfflan i våffeljärnet kontaminerats med gluten från den förra vanliga våfflan. Men en del personer gör det och därför är det extremt viktigt att hålla ordning på exempelvis köksredskap som används för gluten, rengöra dem extra väl och kanske erbjuda den första våfflan till någon som tål gluten. Det innebär också att man inte kan fuska och äta gluten ibland. För varje gång du äter en gnutta gluten så går din tarm tillbaka sex månader i utveckling och du är tillbaka på ruta noll. Själv har jag fattat beslutet att inte fuska med gluten ibland, som jag faktiskt gjorde i början, och kör numera hårt med att aldrig äta gluten.
En annan vinkling på glutenallergi är SCDarna som menar att patogener av olika slag (parasiter, bakterier, svampar) lever på icke-nedbruten stärkelse i tarmen och att man måste döda ut dessa patogener under några år för att kunna bli frisk. Givet de enorma mängder stärkelse vi äter idag jämfört med hur vi åt på stenåldern så är det inte konstigt att många av oss blir kroniskt sjuka i olika sjukdomar och att de som går över på stenålderskost, paleo diet, i många fall faktiskt mår mycket bättre snabbt. Det tar uppenbarligen längre tid för våra kroppar att ställa om oss till den moderna maten jämfört med att genmanipulera fram nya varianter på spannmål och supermjölkande kossor.
Det kan synas vara fruktansvärt att inte får äta gluten och mjölkprotein och inte heller få ersätta det med de utmärkta sojaprodukter som finns. Som jag skrivit tidigare så undviker jag sojaprodukter då jag tycker att jag mår bättre av att inte inta det, men också för att det verkar finnas så mycket som talar för att det har hormonell påverkan på mig. Under perioden 2006-2011 åt jag mycket sojaprodukter, men sedan jag slutade med det så mår jag bättre. Jag använder dock sojasås, helst japansk, i maten ibland, mest för att jag tycker om att äta asiatisk mat ibland och inte tycker att jag mår så farligt dåligt av det. Men jag äter inga större mängder soja och skulle aldrig få för mig att hälla soja på mitt ris, som många svenskar gör.
Även om det känns konstigt att tänka sig att leva utan både gluten och mjölk, det går utmärkt att leva på det sättet. Jag har redan skrivit ett långt inlägg om mjölksubstitut och kommer att skriva ett liknande inlägg om gluten. Jag kan dock redan nu konstatera att vi är flera som lagar mat utan gluten och mjölk och jag uppskattar exempelvis Nillas Kitchen mycket för att det är så enkelt och bilderna på sidan gör att maten ser så fräsch och lockande ut. Sanna Ehdin rekommenderar siten Sandt.nu som också har recept på gluten- och mjölkfri mat.
Klassisk glutenfri hylla med sojamjölk på de nedre hyllorna. I en butiken nära dig…
Precis som med mjölksubstitut vill jag dock höja en varningens finger för de glutenfria produkter som finns i butikerna. Ofta innehåller de enorma mängder tillsatser, återigen för att få samma konsistens som de riktiga varorna (t ex pasta), och det är inte nyttigt för våra tarmar. Det är bättre att blanda till sitt eget mjöl eller skippa glutenfria produkter som inte är rena och istället köpa t ex rena risnudlar eller majspasta (som jag såg att ICA nu säljer till ett hyfsat billigt pris). Om man kör egenproducerat så blir maten både renare och billigare och även om det tar lite tid så är det alltid bättre att tillbringa tid i köket än på toaletten.
Jag tycker också att man ska ta sig en funderare över att om man nu blivit sjuk av gluten, eller om det är en av orsakerna till att man blivit sjuk, så kanske man inte ska fortsätta äta på samma sätt som innan och bara ersätta pastan med glutenfri pasta och fortsätta vräka i sig pasta, fast glutenfri med massor av tillsatser i sig istället. Tänk om det är stärkelsen du inte tål, då lär du ju inte bli bättre i magen av glutenfri kost. Ofta är det ju så att det är just det man äter väldigt mycket av som gör en sjuk, alltför ofta är det saker som man dessutom älskar att äta (som jag och ostbågar och godis förr i tiden!). Då är det bästa att göra med den typen av mat som med ett dåligt ex: man vänder helt enkelt ryggen till och klipper alla banden med maten/det dumma exet och går vidare i livet med nya spännande maträtter/eller människor!
Istället är det bra om man försöker äta en mer varierad kost med mer grönsaker, ren mat och faktiskt skippar att äta glutenfritt bröd och pasta i större mängder, för magen orkar kanske inte äta tung mat med massor av spannmål i. Spannmål innehåller ju både stärkelse, som en del av oss inte klarar av att smälta (se SCDarna t ex), och prolaminer som skyddar spannmålet från att bli uppätet – dess främsta mål är ju att bli en ny växt och inte bli uppätet av dig och mig. Dessutom är spannmål ofta försurande, vilket är ett problem för oss med tarmsjukdomar eftersom vi ofta är i behov av att äta mer basisk mat då vi redan är sura i kroppen pga alla mediciner vi äter och att vi ätit felaktig kost (läs gärna mer om syra-bas balans här). ”Spannmål” mat som jag tycker är bra att äta för min mage är quinoa, hirs, helt bovete, och ris av olika slag (bäst är råris men tyvärr fungerar det inte på styvbarnen härhemma så det blir ganska mycket vitt ris istället).
Det är bättre att äta mat utan stärkelse och med mycket grönsaker. Här fiskgryta med kokosmjölk.
Visst kan man göra som många LCHFare, som blivit LCHFare pga övervikt, och börja baka kakor utan socker och mjöl, men jag är alltid lika förvånad över att det är det första som de verkar lägga upp på sina bloggar när det finns så mycket annan god mat som de borde äta istället. Det är ungefär samma logik som att ge bantare pulvermixar med chokladsmak – det är väl just chokladen de borde vänja sig av med? Och varför frossa i mandelbröd med konstgjort socker när man kan äta en ordentlig måltid med mycket grönsaker, protein från fisk, fågel eller lamm och olja av olika slag? Om man äter ordentlig mat så blir man ju inte sötsugen och då behöver man inte göra kakor till sig själv eller frossa i ekologisk mörk choklad utan mjölk.
För egen del är jag så glad att jag inte längre äter socker och även om jag är en mästare på att baka goda kakor (som jag inte längre kan äta) så gör jag väldigt sällan kakor. När jag senast gjorde kokostoppar och åt ett par kunde jag verkligen känna hur sockermonstret i mig gick i gång och jag fick också en äcklig smak i munnen, så nu får de friska i familjen äta upp dem medan jag knaprar i mig rostade paranötter och macadamianötter. Observera att det är många knasiga tarmar som inte heller tål dessa nötmjölsbaserade muffins som man kan hitta på SCD-siter och LCHF-receptlistor och jag håller med Crohn’s Boy: ät inte mer än en sådan muffin om dagen. Tarmen klarar inte mer än så.
Slutligen kan ni läsa lite om vad jag skrivit om gluten under ”Tips för magen” här. Där finns en del information om olika mjöler och andra saker man kan använda istället för glutenprodukter.
Här finns listan på glutensubstitut.
Themocracy
Bra skrivet!
Förra omgången jag uteslöt gluten åt jag Oldas majskex och ditos riskex som mackor. Ganska så många mackor blev det. Inte bra för magen, inte bra för kroppen. Sedan så gav det inget resultat på hälsan. Den här omgången, som inte ens har jag fyllt 2 månader, så har jag skippat tänket med att hitta liknande ersättningar. Alltså ingen glutenfri pasta, inga glutenfria mackor. Jag äter ”riktig” mat istället. Frukosten har känts knöligast, har alltid älskat att äta goa mackor till frukost. Hur eller hur så har hälsan redan påverkats åt det positiva hållet 🙂
Var jättesvårt precis i början men ganska så snabbt började det kännas bättre 🙂
Tack, Elin! Instämmer helt! Jag har faktiskt ätit så mycket glutenfritt knäcke (Sempers havreknäcke, mmm så gott!) att jag till slut blev kass i magen! Nej, bättre att tänka varför man blev sjuk och försöka skippa bröd och pasta helt. Visst är det praktiskt med bröd, och jag tycker att man kan få äta det någon gång ibland, men inte så mycket som jag gjorde förr när jag ”tålde” gluten.
Kämpa på!
/Tina
Hej! Tänkte bara… det såg ut som om du egentligen gillar lasagne? Sonen är gluten och vi gör den numera på GI-väg utan pasta men med äggplanta, vilket uppskattas. Beschamellsås – utan mjölk funkar också då kusinen inte tål mjölkprotein.
Hej
Tack för en bra artikel.
Jag saknar dock ett resonemang kring matoljor. Jag upplever att jag har problem med matoljor som inte marknadsförs som gluten/mjölkfria produkter. Jag blir trött och yr i huvudet och kan inte koncentrera mig. Dålig i magen blir jag med.
Finns kommentarer till matoljor på marknaden? Jag undrar om inte matoljorna är dåligt kartlagda för allergiker.
Så här långt funkar mjölkfritt margarin bättre.
Tack hursom
Fredrik (totalt allergisk mot gluten- och mjölkprotein).
Hej Fredrik,
Kolla gärna vad jag skrivit om fett tidigare, t ex här, och se även taggen ”Fett”. Själv använder jag bara olivolja, kokosfett (fr a från Biofood), ghee (men det kan man inte äta om man är allvarligt mjölkproteinallergisk) och ibland rapsolja, alltid ekologiskt. Men jag har läst att vissa allergiker tål mjölkfritt margarin bättre, eftersom de är allergiska mot nötter. Själv undviker jag mjölkfritt margarin eftersom det innehåller för mycket Omega-6, som har inflammationsdrivande egenskaper. Men vi är alla unika och vad som passar för mig passar kanske inte för dig. Huvudsaken är ju att man mår bra!
Kämpa på!
/Tina
Tack för tipset, Monica! Jag äter dock inte äggplanta heller eftersom det är en nattskatteväxt. Däremot har jag sett recept på lasagne med nachos och jag gör själv moussaka med zucchini istället för med äggplanta/aubergine. Jag har recept på både lasagne och moussaka i receptlistan.
/Tina
Måste påpeka att Micke Håkanssons första bok i serien ”den röda på på bild ovan)är nu i 4:e upplagan helt omarbetad och omstrukturerad med bra upplägg, nya register, mm. Rekommenderas!
Tack Stefan! Goda nyheter! Jag tycker att Micke Håkanssons bok är väldigt bra, även om den är lite rörig i den upplaga jag har! En viktig bok!
/Tina