Redan när jag var ung tonåring blev jag itvingad den då nya filen ”Acidofilus”, som innehöll den nyttiga mjölksyrebakterien lactobacillus acidophilus som skulle vara bra för magen. Man köpte den i små plastförpackningar och den smakade surt och strävt. Ingen god filmjölk precis. Men som den snälla flicka jag var åt jag ändå snällt av den. Senare kom A-fil, som innehöll 15% av Acidophilus-filen, och smakade betydligt bättre. Och i början av 1990-talet exploderade marknaden för olika slags yoghurtar och filer med bakterier som var bra för magen. Idag finns det ProViva, massor av olika slags yoghurtar med probiotika-bakterier som är bra för magen, liksom tabletter med probiotika.
I slutet av 1980-talet kom acidophilus-tabletter som gick att köpa på hälsokostbutikerna och jag åt även snällt av dessa. Jag märkte att magen blev lite snällare av dessa tabletter, men det var inte förrän jag började gå till min underbara homeopat som jag förstod hur viktigt det var med magbakterier för mig. Det faktum att jag dagligen äter stora mängder magbakterier i form av homeopatiska tabletter är det faktiskt inga skolmedicinare som har sagt emot. De brukar dock kontra med att rekommendera mig att äta ProViva-produkter, men ProViva är helt enkelt för svagt för min mage! Fortsätt läs 'Inte utan mina tarmbakterier!'»
Jag har märkt att det finns många gamla sockergrisar bland oss kroniskt tarmsjuka. Som jag skriver under länken Socker (under Tips för magen) så är det inte ovanligt att man under ett återfall får värsta sockersuget, eftersom man helt enkelt är undernärd pga dåligt näringsupptag. Kroppen skriker efter snabba kolhydrater i form av smågodis, choklad och läsk. Men när man äter det så försämrar man tarmmiljön, blir sjukare och ökar dessutom risken för candida, en svampinfektion som försvårar läkningen av tarmen. Jag är mycket skeptisk till de söta näringsdrycker som erbjuds på sjukhuset eftersom jag tror att de delvis förvärrar sjukdomsläget.
Varför detta mitt krig mot socker då? När jag var nyopererad 1984 sökte mina föräldrar överallt om vad jag skulle äta för att undvika återfall. De hittade en studie som gjorts i engelska Bristol och publicerats i British Medical Journal 1979 (artikeln kan laddas ner gratis här). Studien visade på att de Crohnare som åt en fiberrik kost, t ex genom att äta potatisskal istället för att skala potatisen, åt fullkornsprodukter, råris och icke-raffinerade kolhydrater, dvs inget vitt socker eller vitt mjöl, fick ett färre antal sjukhusvistelser än kontrollgruppen. Så sommaren 1984 fick jag leva utan socker och fick bara äta frukt. Jag var 13 år och tyckte det var pest. Jag ville ju äta godis som mina jämnåriga kompisar!
Fortsätt läs 'Att bli av med sitt sockerberoende'»
En av de första frågor man som nydiagnosticerad med en kronisk tarmsjukdom ställer är ”vad kan jag äta?” när chocken lagt sig. Det är minst sagt demoraliserande när både läkare och dietister oftast svarar att man kan äta i princip vad som helst, underförstått ”för du kommer ändå alltid att vara sjuk”.
Men det spelar roll vad man äter, hur man äter och när man äter. Dessutom spelar hela ens livssituation roll för sjukdomen. Det är inte ovanligt att man kan koppla en specifikt stressig livssituation till när man fick sjukdomen.
Precis som jag skrev i mitt första inlägg är det svårt att ge generella råd om hur man ska lägga om sin kost när man har en kronisk inflammatorisk magsjukdom just av skälet att sjukdomen yttrar sig på olika sätt och vi alla är olika individer. Jag tror att det är den främsta orsaken till att många läkare och dietister svarar att man kan äta vad som helst, med reservationen att vi som är sjuka ändå ju kommer att förbli sjuka alltid.
Fortsätt läs 'Vad kan jag äta?'»
Comments (29) 
Themocracy