Comments (8) När min mamma var sjuk i cancer och sedan dog blev jag väldigt trött, men ingen kunde förklara varför jag var så trött. Min dåvarande läkare sa att det kunde bero på depression (jo, jag var ju djupt deprimerad efter att ha förlorat min mamma i cancer då hon var min enda familj), att man vantrivs på jobbet (ja, det gjorde jag verkligen på den tiden) eller att man var i en dålig relation (amen to that!).
När man har en kronisk tarmsjukdom är det lätt att man får blodbrist, anemi, särskilt om man blöder från tarmen. Själv upptäcktes min Crohn av ett alltför lågt Hb-värde, dvs hemoglobinvärdet. Hb är ett protein som finns i de röda blodkropparna och är ansvarigt för syrgastransporten i blodet från lungorna till övriga kroppsdelar. Hemoglobinet lämnar av sitt syre och får tillbaka koldioxid som transporteras tillbaka till lungorna där det lämnar kroppen. Ett lågt Hb gör oss trötta och orkeslösa och är livsviktigt för att våra kroppar ska fungera. Hb kallas också för blodvärde. En viktig komponent i Hb är järnet som behövs för att bilda de röda blodkropparna. En vuxen människa har ungefär 5 liter blod och varje kubikmillimeter blod innehåller runt fem miljoner röda blodkroppar.
Jag har tidigare haft detta inlägg under ”Tips för magen”, men efter att ha rumstrerat om där under påskhelgen har jag tagit bort det. Istället tänkte jag att det kunde vara bra att lyfta upp hur bra ingefära är för våra magar i ett inlägg här. Som ni säkert sett så har jag mycket ingefära i min mat och det beror på att den har anit-inflammatoriska egenskaper och dessutom smakar det gott. Magen tycker exempelvis mycket om ingefärsté.
Att få diagnosen ”kronisk tarmsjukdom”, eller IBD (inflammatory bowel disease), är inte roligt, och ofta cirklar tankarna kring hur man ska bli frisk från denna sjukdom. Vad få läkare berättar för en när man fått sin diagnos är att det inte är ovanligt att man kan få följdsjukdomar av sin kroniska tarmsjukdom. Det är lite Murphys lag över det hela: en olycka kommer sällan ensam. Det här inlägget är för övrigt inget för den inbillningssjuke att läsa eftersom det är lätt att börja inbilla sig att man har både det ena och det andra syndromet i god hypokondrisk anda.
Många av oss med mag- och tarmsjukdomar brukar få rekommendationen att undvika att äta lök och vitlök när vi är sjuka. Helst ska vi inte äta lök eller vitlök alls eftersom det anses ge gaser och gör våra magar sämre.
Frukt är godis, brukade Bamse säga. Och visst är frukt ett utmärkt substitut för godis. Enda problemet för oss med kroniska tarmsjukdomar är att vi är sockerkänsliga och lättare än andra får candida-infektioner i våra tarmar, vilket ju försämrar vår sjukdomsbild. Det innebär att frukt är verkligen godis för oss, och vi ska ju undvika godis. Alltså gäller det för oss att vara lite försiktiga med vårt fruktintag. Det krävs dock mycket frukt för att våra tarmar ska gå igång och bli kassa. Men det är värt att notera att risken att vi blir sämre finns vid överkonsumtion av frukt. Likaså kan frukt som efterrätt faktiskt också sätta igång jäsning i våra ömtåliga magar så jag brukar numera undvika att äta frukt tillsammans med vanlig mat. Jag äter helst frukt som mellanmål istället. Om jag äter frukt så ser jag till att den är mogen – inga gröna bananer eller stenhårda päron för mig inte, det är för svårsmält! Jag äter max två frukter per dag, inte mer.
Ibland när jag läser tröstlösa inlägg på olika mag- och tarmforum, som handlar om stackare som testat den ena medicinen efter den andra utan framgång, tänker jag att den amerikanska alternativläkaren Hulda Clark kanske har rätt i att vi som har Mb Crohn har fått det pga inälvsparasiten Fasciolopsis buskii, även känd som leverflundra. Kanske är det enda sättet att bli frisk att helt enkelt genomgå en rensningskur för att bli av med eventuella parasiter?
När man lider av en kronisk tarmsjukdom är det vanligt, särskilt under ett återfall, att man drabbas av vitamin- och mineralbrist, vilket faktiskt kan försvåra återhämtningen av sjukdomen. Ofta får vi ju kortisonpreparat (ex Prednisolon) som akut medicin för att stoppa det värsta, ibland får vi höga doser kortison, vilket sammantaget utarmar våra skelett så att vi riskerar att bryta benen lättare.
Även om fria radikaler låter som en politisk inriktning så här i valtider är det ingalunda fallet. Istället är fria radikaler neutralt, positivt eller negativt laddade syremolekyler och -atomer, som reagerar med andra atomer och molekyler och på så sätt påverkar vår biologi. Deras funktion inom biologin är att intracellulärt ta kål på elaka bakterier, gifter och annat som är dåligt för våra kroppar. Eftersom de fria radikalerna är laddade försöker de att ”avladda” sig (dvs om de är negativt laddade försöker de sno åt sig positiv laddning så att de blir neutrala igen), vilket de gör genom att ta elektroner från andra molekyler och atomer i sin omgivning, och på så sätt skapar de en kedjereaktion med fria radikaler.
Kommentarer inaktiverade för Bär och sylt – spara sommaren i frys och på burk När jag var liten brukade jag åka till min pappas sommarställe i norra Roslagen ett par veckor varje sommar. Det var enda gången om året som jag träffade honom och jag älskade att vara ute i skärgården med honom. Ute i skärgården växte bär, som blåbär, smultron, hjortron och vilda hallon. Varje sommar plockade vi bär och åt dem med mjölk eller glass som efterrätt. Enda sättet för mig att bevara och få med mig hem framför allt de underbara blåbären var att koka sylt. Min snälla faster lärde mig hur man skulle göra och det gjorde jag från tidigt tonår. Idag har jag blivit värsta sylttanten och kokar mer än gärna sylt på bär och frukt som jag hittar i skog och mark, trädgårdar, torg och frysdiskar.
Fortsätt läs 'Bär och sylt – spara sommaren i frys och på burk'»
Panorama Theme by 
Themocracy
