När jag gick i mellanstadiet brukade vår lärare förhöra oss om vad vi åt till frukost. Jag svarade ärligt att jag brukade äta rostat vitt bröd (det var typ schweizerlimpa eller något annat med rågsikt i) med bregott och ibland hade jag saltkött ovanpå. Till detta drack jag svagt te. Någon gång ibland tog jag lite genomskinlig citrusmarmelad på också och ett glas apelsinjuice (gjort på koncentrat som min mamma köpte djupfryst tillverkat i Florida med fruktköttet kvar). Min fröken underkände mig direkt.
Fortsätt läs 'Vad är egentligen nyttig mat?'»
Efter att jag träffade på SCD (Specific Carbohydrate Diet) häromåret och läste på om det dels via Elaine Gottschalls bok ”Breaking the Vicious Circle ”, dels följde och följer Steve och Jordans blogg SCD Lifestyle och andra liknande sidor har jag varit lite på min vakt mot spannmål i form av gryn och säd av olika slag. Jag uteslöt ju gluten från min kost för snart två år sedan enligt ”trial and error”-metoden, dvs jag testade gluten och det fungerade inte så bra som när jag uteslöt gluten. Däremot märker jag att det inte heller är någon jättehit för min mage om jag äter för mycket glutenfritt, och det gör att jag alltmer börjar gilla SCD.
Fortsätt läs 'Spannmål'»
Jag skrev i ett tidigare inlägg om att en näringsterapeut hade sagt till mig att inulin var bra för våra magar, men hon måste ha fått hjärnsläpp eller så kunde hon helt enkelt inte tillräckligt om knasiga magar. Det finns inulin i Ultra Clear Sustain, men det är inte mycket. Lite inulin kan vara bra som prebiotika, men då med betoning LITE. Däremot har jag hittat att vi ska undvika inulin eftersom detta kan vara skadligt för våra tarmar, enligt Jini Patel Thompson. Läs mer här om andra mediciner och naturmedel som har menlig effekt på våra tarmar. Svenska Dagbladet fortsätter för övrigt sin serie om industritillsatta fibrer i vår mat här (där finns även fler länkar till tidigare artiklar). Som ni ju redan vet så ska vi undvika tillsatser och grova fibrer.
Idag har Svenska Dagbladet två intressanta artiklar om sådant vi med kroniska tarmsjukdomar redan vet, nämligen att fibrer inte är så himla bra för magen. ”Magen i uppror av tillsatta fibrer” heter den ena artikeln och den handlar om hur livsmedelsjättarna häller i fibrer i sina mixar för att få till den rätta konsistensen. Inulin pekas ut som den största boven, men jag vill bara påpeka att i t ex Ultra Clear Sustain så finns inulin och den näringsterapeut som rekommenderade detta preparat för mig sa att inulin var bra för magen för att det hjälper till att stärka tarmen. Med detta syftade hon sannolikt på de prebiotiska fördelar inulin har.
Fortsätt läs 'Fibrer i Svenska Dagbladet'»
Att nötter innehåller viktiga fettsyror, vitaminer och mineraler känner nog de flesta av oss av, men för oss som är kroniskt tarmsjuka är frågan hur mycket nötter vi egentligen ska äta? En del av oss som fått rådet att äta fettreducerad kost har ju fått restriktioner på att äta nötter av det skälet att nötter är feta. Andra, som Doktor Annika Dahlqvist, som förespråkar LCHF-diet mot kroniska tarminflammationer tycker ju att det är helt OK att äta nötter eftersom de är just feta och nyttiga.
Fortsätt läs 'Nötter – bra eller dåligt?'»
Frukt är godis, brukade Bamse säga. Och visst är frukt ett utmärkt substitut för godis. Enda problemet för oss med kroniska tarmsjukdomar är att vi är sockerkänsliga och lättare än andra får candida-infektioner i våra tarmar, vilket ju försämrar vår sjukdomsbild. Det innebär att frukt är verkligen godis för oss, och vi ska ju undvika godis. Alltså gäller det för oss att vara lite försiktiga med vårt fruktintag. Det krävs dock mycket frukt för att våra tarmar ska gå igång och bli kassa. Men det är värt att notera att risken att vi blir sämre finns vid överkonsumtion av frukt. Likaså kan frukt som efterrätt faktiskt också sätta igång jäsning i våra ömtåliga magar så jag brukar numera undvika att äta frukt tillsammans med vanlig mat. Jag äter helst frukt som mellanmål istället. Om jag äter frukt så ser jag till att den är mogen – inga gröna bananer eller stenhårda päron för mig inte, det är för svårsmält! Jag äter max två frukter per dag, inte mer.
Fortsätt läs 'Frukt och kroniska tarmsjukdomar'»
Redan när jag var ung tonåring blev jag itvingad den då nya filen ”Acidofilus”, som innehöll den nyttiga mjölksyrebakterien lactobacillus acidophilus som skulle vara bra för magen. Man köpte den i små plastförpackningar och den smakade surt och strävt. Ingen god filmjölk precis. Men som den snälla flicka jag var åt jag ändå snällt av den. Senare kom A-fil, som innehöll 15% av Acidophilus-filen, och smakade betydligt bättre. Och i början av 1990-talet exploderade marknaden för olika slags yoghurtar och filer med bakterier som var bra för magen. Idag finns det ProViva, massor av olika slags yoghurtar med probiotika-bakterier som är bra för magen, liksom tabletter med probiotika.
I slutet av 1980-talet kom acidophilus-tabletter som gick att köpa på hälsokostbutikerna och jag åt även snällt av dessa. Jag märkte att magen blev lite snällare av dessa tabletter, men det var inte förrän jag började gå till min underbara homeopat som jag förstod hur viktigt det var med magbakterier för mig. Det faktum att jag dagligen äter stora mängder magbakterier i form av homeopatiska tabletter är det faktiskt inga skolmedicinare som har sagt emot. De brukar dock kontra med att rekommendera mig att äta ProViva-produkter, men ProViva är helt enkelt för svagt för min mage! Fortsätt läs 'Inte utan mina tarmbakterier!'»
Jag har märkt att det finns många gamla sockergrisar bland oss kroniskt tarmsjuka. Som jag skriver under länken Socker (under Tips för magen) så är det inte ovanligt att man under ett återfall får värsta sockersuget, eftersom man helt enkelt är undernärd pga dåligt näringsupptag. Kroppen skriker efter snabba kolhydrater i form av smågodis, choklad och läsk. Men när man äter det så försämrar man tarmmiljön, blir sjukare och ökar dessutom risken för candida, en svampinfektion som försvårar läkningen av tarmen. Jag är mycket skeptisk till de söta näringsdrycker som erbjuds på sjukhuset eftersom jag tror att de delvis förvärrar sjukdomsläget.
Varför detta mitt krig mot socker då? När jag var nyopererad 1984 sökte mina föräldrar överallt om vad jag skulle äta för att undvika återfall. De hittade en studie som gjorts i engelska Bristol och publicerats i British Medical Journal 1979 (artikeln kan laddas ner gratis här). Studien visade på att de Crohnare som åt en fiberrik kost, t ex genom att äta potatisskal istället för att skala potatisen, åt fullkornsprodukter, råris och icke-raffinerade kolhydrater, dvs inget vitt socker eller vitt mjöl, fick ett färre antal sjukhusvistelser än kontrollgruppen. Så sommaren 1984 fick jag leva utan socker och fick bara äta frukt. Jag var 13 år och tyckte det var pest. Jag ville ju äta godis som mina jämnåriga kompisar!
Fortsätt läs 'Att bli av med sitt sockerberoende'»
Fibrer ansågs vara extremt nyttigt för min mage när jag blev sjuk i början av 1980-talet. Min första läkare ordinerade mig att äta kruskakli-kakor för att få tarmen att arbeta bättre och inte ha diarré. Jag åt snällt fiberkakorna, men blev inte bättre.
Senaste gången jag åt fiberkakor var i samband med ett återfall för snart tjugo år sedan och kliet fastnade i mina såriga tarmar, vilket var ytterst plågsamt. Det tog fem dagar att få ut dessa hårda bitar som liknade sågspån. Jag har sedan dess undvikit fiberrika bröd som pumpernickel och danskt grovt bröd.
Idag varnar läkarna oss kroniskt sjuka faktiskt för just fiberrikt bröd och alltför fiberrik mat, som exempelvis bönor! Det är ju bra att läkekonsten går framåt, kan jag bara säga.
Fortsätt läs 'Fiberrik mat och knäppa magar'»
En av de första frågor man som nydiagnosticerad med en kronisk tarmsjukdom ställer är ”vad kan jag äta?” när chocken lagt sig. Det är minst sagt demoraliserande när både läkare och dietister oftast svarar att man kan äta i princip vad som helst, underförstått ”för du kommer ändå alltid att vara sjuk”.
Men det spelar roll vad man äter, hur man äter och när man äter. Dessutom spelar hela ens livssituation roll för sjukdomen. Det är inte ovanligt att man kan koppla en specifikt stressig livssituation till när man fick sjukdomen.
Precis som jag skrev i mitt första inlägg är det svårt att ge generella råd om hur man ska lägga om sin kost när man har en kronisk inflammatorisk magsjukdom just av skälet att sjukdomen yttrar sig på olika sätt och vi alla är olika individer. Jag tror att det är den främsta orsaken till att många läkare och dietister svarar att man kan äta vad som helst, med reservationen att vi som är sjuka ändå ju kommer att förbli sjuka alltid.
Fortsätt läs 'Vad kan jag äta?'»
Comments (8) 
Themocracy