MSG – Monosodium Glutamat och histamin

Av , 14 augusti, 2010 09:10

MSG står för Mono Sodium Glutamat och är en kemisk, nervstimulerande substans som tillsätts i mat och livsmedel som smakförstärkare. Ofta används MSG eller glutamat som ett samlingsnamn för smakförstärkare som sådant, men det finns flera olika slags smakförstärkare (E620-E625) som man ska se upp med. I Sverige förekommer MSG i chips, buljong, kryddan Aromat (består nästan helt av glutamat), kryddblandningar och färdiglagade rätter som finns i butikernas kyl- och frysdiskar.

I Asien är det väldigt vanligt med MSG i maten, kanske för att man inte alltid har tillgång till mat av god kvalitet och därför måste tillsätta smakförstärkare så att det ska smaka godare. Därför brukar man tala om ”Chinese restaurant syndrome”, som innebär att man får olika symptom som ont i bröstet, rodnad, huvudvärk, svettas, man blir bedövad kring munnen (kan i o f s hända när man äter en stark chili eller sichuanpeppar) och man kan känna sig svullen. Själv har jag vid ett tillfälle drabbats av andnöd och mått konstigt när jag åt i en kinesisk personalmatsal där någon nog hade råkat hälla i lite för mycket MSG i sina jiaozi, dumplings.

MSG säljs i en kilosförpackningar i asiatiska butiker!

I Kina heter MSG weijing (味精 säg bu yao weijing 不要味精 om ni är i Kina och vill undvika MSG i maten) och i Japan heter det Aji-no-moto. För mer information om diskussionen om MSG i kinesisk mat läs exempelvis här. MSG/glutamat finns med som tillsats i nästan alla asiatiska halvfabrikat tyvärr så jag försöker att laga asiatisk (och framför allt kinesisk) mat från grunden istället. Ibland är jag dock lat och använder exempelvis en knorr-buljongtärning för min Tom Kha Gai-soppa och magen verkar klara av det när jag är i remission, alltså är frisk. Jag har dock som mål att tillverka min egen Tom Yam-currypasta så att jag kan slippa MSG.

Andra rapporterar om att personer med neuropsykiatriska funktionshinder som autism och ADHD mår mycket bättre om de undviker MSG. Eftersom MSG är ett nervstimulerande ämne blir personer med autism och ADHD direkt påverkade och de kan bli hyperaktiva och därmed sämre i sina tillstånd om de får i sig MSG.

Det finns inga bevis för att MSG skulle vara farligt för oss med kroniska tarmsjukdomar, men liksom jäst kan MSG påverka vår tarmbakterieflora negativt. Eftersom vi redan har dålig tarmbakterieflora är det ju dumt att utsätta den för mer påfrestningar, tycker jag, så jag undviker MSG så mycket jag kan. Om man är spannmålsallergiker måste man undvika både MSG och jäst eftersom dessa innehåller liknande protein som spannmål gör.

MSG finns i väldigt många moderna livsmedel idag. Det är lurigt att upptäcka MSG eftersom det inte alltid framgår att exempelvis färdiggrillade kycklingar och revbensspjäll är kryddade med kryddmixar som innehåller MSG och därför gör dem extra goda. Därför gör jag mina egna kryddblandningar till dessa rätter (och många andra!), och den smakförstärkare jag ibland använder är socker, gärna brunt socker som är nyttigare än det vita raffinerade. Även om vi ska undvika socker så mycket det går brukar jag slänga i en tesked socker i min tomatsås vilket tar fram tomaternas sötma. Jag har själv inte märkt att jag skulle bli sämre i magen som följd av denna tillsats av socker: det är ju stor skillnad mot att äta kakor och godis. Se gärna mina recept på just kycklingklubbor och revbensspjäll om man vill äta lika gott som i butiken.

En annan sak som är intressant med MSG är att många av oss kroniskt tarmsjuka har brist på glutamin, som har påverkan på matsmältningen och näringstillförseln i kroppen. Glutamin är en av de 20 aminosyror som utgör byggstenarna för protein. I framför allt sportbutiker för bodybuilding saluförs glutamin som ett pulver som hjälper till att bygga muskler, men detta är inte vetenskapligt bevisat. Däremot är det bevisat att brist på glutamin leder till avmagring.

Det finns en del personer med Mb Crohn och Ulcerös Colit som äter glutamin-tillskott och mår bra av det, men alla mår inte bra av det så här är det ”trial and error” som gäller. Det kan vara värt att notera att inte ens ortomolekylärmedicinarna rekommenderar att vi kroniskt tarmsjuka ska äta extra glutamin (de rekommenderar istället extra D-vitamin för att höja immunförsvaret). En trolig anledning till att alla inte tål glutamintillskott är att kroppen tydligen omvandlar glutamin till glutamat, så om man är överkänslig mot glutamat/MSG, vilket många av oss alltså är, är glutamintillskott ingen bra idé.

En annan intressant aspekt på MSG är att glutamat/MSG har påverkan på allergier som sådana och förstärker allergiska reaktioner: vissa studier visar på att MSG kan öka känsligheten mot histamin med 150%. Det är här värt att höja en varningsflagga för just histamin för oss med Mb Crohn och Ulcerös Colit eftersom många av oss har dock en försämrad förmåga att bryta ner histamin. Även om alla inte är överkänsliga mot histamin kan det vara värt att åtminstone testa om man blir bättre av att undvika histamin. Själv verkar jag tåla det utan problem, tack och lov än så länge.

Histamin finns naturligt i tonfisk på burk, makrill, skaldjur, surströmming, tomat, hallon, jordgubbar, rödvin, ostar som parmesan och mögelostar, korv/salami, nötter och choklad. Det är framför allt livsmedel som konserverats eller jästs som innehåller högre halter av histamin. Vitt vin innehåller exempelvis mindre histamin än rött eftersom det röda vinet jäst längre. Likaså ökar halten histamin i tonfisk på burk om den står i burken i kylen ett par dagar. Det verkar också som om histamin försvinner vid kokning av de bär som innehåller histamin.

Vad är då histamin? Histamin är en kroppsegen aminosyra (aminosyra=förstadiet till protein) som utgör en del av kroppens immunförsvar. Histamin påverkar våra slemhinnor så att dessa sväller och på så sätt underlättar blodgenomströmningen så att vita blodceller lättare kommer fram till området som är infekterat. Exempelvis bildar kroppen histamin på grund av bakterieinnehållet i myggans saliv, vilket gör att vi får kliande myggbett.

Med andra ord finns det en direkt koppling mellan histamin och immunförsvaret, så det är kanske inte så konstigt att vi med konstigt immunförsvar reagerar mer på just histamin än friska personer. Andra kroppsegna aminosyror med liknande effekt är tyramin, tryptamin, fenyletylamin och serotonin. Om man äter livsmedel med olika slags kroppsegna aminosyror av detta slag kan man drabbas av den så kallade ”cocktaileffekten”. Det innebär att man normalt kan äta ett livsmedel med histamin utan symptom, men om man dricker alkohol och äter flera slags livsmedel med dessa kroppsegna aminosyror kan man få allergiska symptom. Detta gäller främst folk som är allergiska mot just histamin, jag har inte hittat någon forskning kring detta hos folk med kroniska tarmsjukdomar, men kan vara värt att vara medveten om för oss.

En annan intressant aspekt är att alkohol påverkar tarmarnas slemhinnor så att histamin lättare släpps igenom in i kroppen och därmed ökar halten av histamin samtidigt som nedbrytningen av histamin minskar i kroppen. Rekommendationen till histaminallergiker är att inte dricka alkohol med livsmedel som innehåller histamin. Givet att vi tarmsjuka har mer lättgenomsläppliga tarmslemhinnor, som är skadade som följd av sjukdomen, är det alltså inte konstigt vi har sämre förmåga att hantera histamin.

Så återigen är min slutsats: undvik livsmedel med tillsatser och var vaksam mot de ovan nämnda livsmedlen eftersom en del av oss kan vara allergiska mot dem, och kanske mer överkänsliga mot dem när vi är mitt uppe i ett skov.

8 svar på “MSG – Monosodium Glutamat och histamin”

  1. Fred skriver:

    Hallå.
    Är det bara folk med magproblem som behöver se upp med histamin?
    Gäller den höga mängden histamin bara konserverad makrill eller även i färskare varianter och från frysdisken?

  2. admin skriver:

    De som är allergiska mot histamin eller generellt allergiska ska se upp med histamin eftersom det kan förstärka de allergiska reaktionerna. Men jag är inte läkare eller histaminexpert så jag kan inte svara med gott samvete på den frågan. Det finns ju naturligt i flera livsmedel som vi ätit i århundraden så jag antar att det är bara vissa av oss som är mer känsliga.
    Vad jag hittat här på nätet så finns histamin även i färsk/fryst makrill, dvs inte bara i konserverad. Kanske är koncentrationerna högre i rökt och konserverad makrill? Men även här måste jag få reservera mig med samma argument som ovan. Själv gillar jag makrill och har inte märkt någon stor reaktion på magen av det, fast jag äter ju inte några stora mängder, utan ganska sällan.
    /Tina

  3. Matilda skriver:

    alla feta fiskar innehåller naturligt histamin, lax, makrill, tonfisk och sill. Men när man dessutom konserverar och lagrar fisken höjs histaminhalten rejält. Att tänka på är också att tomat innehåller en slags biogen amin (som histamin är) så just makrill i tomatsås kan vara extra riskfyllt.

    Jag åt makril i tomatsås varje dag i ett par veckor till lucnh tills en dag då jag fick ett bombnedslag av nässelutslag och svullnad i munnen. Obehagligt. Läkaren gjorde olika tester och jag var inte allergisk, histaminöverkänslighet kallas det och det är ingen allergi.

    Rött vin med lägsta möjliga halten av histamin finns att beställa på Systembolaget, Ken Creek 82:- flaskan. Kan vara värt att testa!

  4. Matilda skriver:

    kan tillägga att jag föddes med en mängd olika födoämnesallergier varav några har växt bort och ersatts med histaminöverkänslighet. Ödets ironi!

  5. admin skriver:

    Verkligen ödets ironi! Men stort tack för att du delade med dig av din kunskap! Nu har du löst det mysteriet för oss om makrillens histaminhalt. Med andra ord ska man vara lite försiktig med dessa fiskar, särskilt om de är konserverade. Jag äter själv ibland konserverade sardiner på riskaka som mellanmål, bäst är sardiner i olja men ibland äter jag även sardiner med tomatsås.
    Stort tack för all information kring detta!
    /Tina

  6. t0tta skriver:

    Ja, som redan sagts, det är inte en allergi. Man kanske kallar det för ”överkänslighet” också, men det vanligaste är helt enkelt ”histaminintolerans”. Finns rätt mycket om det faktiskt, om man googlar det på det ordet istället. Jag har varit histaminintolerant i minst 27 år, men fick inte reda på det förrän för 4 år sen… Kan säga att det hade besparat mig många års besvär och många ärr i ansiktet om jag hade fått reda på tidigare att jag kan ta antihistamin när jag äter t.ex ost eller jordnötter.

    Har förresten inte tänkt på det innan, men det kanske är relaterat till de andra intoleranserna jag har, nu när du nämner det. Jag tål inte gluten, laktos eller kolhydrater heller. (även om gluten är det enda jag undviker till 100%, annars hade jag inte kunnat äta nåt i stort sett)

  7. Mikael skriver:

    Hur är det då med fiskolje kapslar? Det kosttillskottet borde ju också vara tveksamt ur histamin synpunkt.
    Finns det någon som vet en bra lista eller tabell som visar flera livsmedel och deras histamininnehåll?
    Tacksam för förslaget på rödvin m lågt histamininnehåll i kommentaren ovan. Någon som vet fler sorter?
    Gärna ekologiska.

  8. admin skriver:

    Hej Mikael,
    Jag vet inte hur det är med histamin i fiskoljekapslar. Ju renare sådana desto mindre risk, är min spontana tanke. Fråga tjejerna på t ex Lifeland, de vet nog.
    Jag dricker typ aldrig vin så jag är inte rätt person att fråga om vinsorter med låg histamin.
    /Tina

Panorama Theme by Themocracy