Frukt och kroniska tarmsjukdomar
Frukt är godis, brukade Bamse säga. Och visst är frukt ett utmärkt substitut för godis. Enda problemet för oss med kroniska tarmsjukdomar är att vi är sockerkänsliga och lättare än andra får candida-infektioner i våra tarmar, vilket ju försämrar vår sjukdomsbild. Det innebär att frukt är verkligen godis för oss, och vi ska ju undvika godis. Alltså gäller det för oss att vara lite försiktiga med vårt fruktintag. Det krävs dock mycket frukt för att våra tarmar ska gå igång och bli kassa. Men det är värt att notera att risken att vi blir sämre finns vid överkonsumtion av frukt. Likaså kan frukt som efterrätt faktiskt också sätta igång jäsning i våra ömtåliga magar så jag brukar numera undvika att äta frukt tillsammans med vanlig mat. Jag äter helst frukt som mellanmål istället. Om jag äter frukt så ser jag till att den är mogen – inga gröna bananer eller stenhårda päron för mig inte, det är för svårsmält! Jag äter max två frukter per dag, inte mer.
När det gäller frukt är det ju allmänt känt att man kan få diarré av alltför mycket frukt, framför allt gäller det stenfrukter som körsbär, plommon, persikor, aprikoser och nektariner. Därför är jag alltid försiktig med intaget av dessa frukter. Jag äter sällan mer än 2-3 plommon eller aprikoser åt gången och max 5-6 körsbär åt gången. Likaså försöker jag att inte överskrida min konsumtion av persikor eller nektariner med mer än max två om dagen, och vid helt olika tillfällen.
Jag gillar dock frukt och äter gärna melon, exempelvis vattenmelon, galiamelon eller cantaloupemelon, som efterrätt. I Kina brukar man få vattenmelon till efterrätt, vilket passar bra om man ätit stark mat. Till frukost äter jag gärna gröt med frukt till, och jag gör gärna fruktsallad till hela familjen. Se exempelvis hirsgröt, havregrynsgröt, bovetegrynsgröt eller bovetegröt.
Det finns dock vissa frukter som jag tål mindre bra. Till dem hör citrusfrukter. Jag håller på att testa nu i clementin-tider om jag kan äta en clementin ibland, men tidigare har jag inte tålt det så bra pga syran utan klarar kanske bara ett par klyftor. Kanske har jag också överkonsumerat clementiner, det är ju lätt gjort att smälla i sig ett gäng eftersom de är så goda. Min gamle doktor har tidigare varnat mig för citrusfrukter för att de är svårsmälta pga hinnan som sitter runt fruktköttet. Det kan man ju dock undkomma genom att helt enkelt skala bort hinnan om man har problem med förträngningar.
Jag använder gärna citron och lime i matlagningen dock och det verkar fungera bra. Även lite citron eller lime i vattenglaset fungerar bra. Likaså fungerar det med blodapelsiner i maten, som i kyckling med blodapelsin och selleri eller vanlig apelsin i Canard à l’Orange (anka med apelsin).
Den citrusfrukt som är absolut farligast för mig är dock grapefrukt. En period i min tidiga ungdom upptäckte jag att jag inte tålde apelsinjuice så bra eftersom det sved i magen. Däremot tålde jag grapefruktjuice alldeles utmärkt och drack därför det när det bjöds. Lite senare, när jag var frisk och hade gått upp i vikt fick jag för mig att jag var för tjock och började banta enligt Scaresdalesdieten, som var poppis på tidigt 1980-tal. I den ingick att man skulle äta en halv grapefrukt och en skiva grovt bröd till frukost varje morgon, vilket jag snällt gjorde. Jag gick inte ner så mycket i vikt dock eftersom dieten var så hård och svår att hålla att jag alltid föll dag 4 eller dag 5 och vräkte i mig mat som inte alls fanns på dietlistan och sen fick jag börja om igen på måndagen igen. Enligt dieten skulle man dock bara köra den i max 14 dagar i sträck och sen låta kroppen vila två veckor eftersom den kunde tära på kroppen, men vad bryr sig en nybliven ”fet” 20-åring om det när hon vill bli smal?
Efter ett halvår med denna allmänna misshandel av magen fick jag ett rejält återfall och det var nog ett av de allra värsta jag haft. Jag gick ner 15 kg på två månader, varav 10 kg på en månad, och tyckte det var toppen eftersom jag ville gå ner i vikt. Men jag mådde fruktansvärt dåligt, bajsade blod, sprang på toa en gång i timmen och stannade där i 30 minuter. Inte kul alls. Till slut fick jag börja äta kortison för att få stopp på eländet, vilket var min första kortisonerfarenhet. Det tog mig lång tid att bli frisk och det var i den här vevan jag hamnade hos Marie på Fot & Zon Qliniqen i Lund, min fantastiska homeopat som gjorde mig frisk till slut. Hon säger för övrigt att hon aldrig sett mig så sjuk som jag var när jag kom till henne första gången 21 år gammal.
När jag berättade för henne att jag tålde grapefrukt men inte apelsin blev jag upplyst om att så inte var fallet. Troligen tålde jag grapefrukt lika illa som jag tålde apelsin, men eftersom grapefrukt innehåller kinin så bedövar det magen så att jag inte kände hur ont det egentligen gjorde. Alltså hade jag skadat mina tarmar med min grapefrukt-diet och det var en sannolik orsak till att jag fick mitt stora återfall. Så jag äter inte grapefrukt längre.
En annan frukt magen har lite svårt för är äpplen. Min mage har svårt att smälta äpplen, men jag klarar av att äta äpple om det är tillagat. Äpplepaj fungerar exempelvis alldeles utmärkt liksom äpplechutney till stekar. Rårivna äpplen som kokas upp fungerar också och är enligt min homeopat mycket snällt mot magen.
Generellt gäller också att frukter med mycket skal och fibrer inte är så bra alltid för våra magar, särskilt inte om vi har problem med förträngningar. Det gör att vi inte ska äta alltför mycket av ananas, framför allt inte stammen på ananasen som är livsfarlig för oss pga sin mängd grova fiber, och att vi också ska vara försiktiga med druvor eftersom druvskal kan vara segt och hårt. Frukter med mycket kärnor, som passionsfrukt eller granatäpplen ska man också vara lite försiktig med och bara äta lite grann av så att tarmarna inte tar skada av eventuella vassa kärnor. Läs mer om varför fibrer inte alltid är så bra för oss här.
Andra frukter som min mage gillar är mogna päron, mogen mango (men jag har blivit sjuk av mangos från Elfenbenskusten en gång – det var nog skumma afrikanska bakterier kvar på skalet! Där fick jag för att jag ville stötta den ivorianska ekonomin!), papaya med lite lime på, sharonfrukt och banan. Exotiska frukter är roligt att experimentera med och en favorit är physalis-frukter, som jag gärna äter som snacks. Bär har jag tidigare skrivit om för den som vill läsa mer här. Jag gillar särskilt färska jordgubbar och blåbär, men häller även i frysta bär i t ex amerikanska pannkakor.
Bananer är snällt, mjukt och stoppande i tarmen, men jag har märkt att för mycket bananer kan ge otrevliga gaser, särskilt om bananerna man äter är besprutade. På en tidigare arbetsplats tillhandahöll man bananer och jag åt massor, men märkte efter ett tag att magen inte riktigt gillade det. Tydligen är bananer en av de mest besprutade frukterna vi har och uppenbarligen är det inte bra för min mage. Jag har börjat köpa eko-bananer och magen gillar det mycket bättre. Faktum är att jag äter minst en banan om dagen varje dag, oftast till gröten eller yoghurten till frukost.
Vad gäller juicer så ska man också vara försiktig eftersom de ofta innehåller tillsatt socker och är baserade på en massa konstigheter. Färskpressad juice är en helt annan sak och jag kan ibland klara av att dricka färskpressad apelsinjuice, men jag måste då hälla i lite vatten så att den inte blir så stark. Kiviks äppelmusteri gör den bästa äppelmusten man kan få tag på här i Stockholm (i Kivikstrakterna kan man köpa av lokala producenter, deras must smakar bättre än Kiviks), och den är ren, men det är viktigt att bara dricka lite av den, inte för mycket. Om jag dricker mycket äppeljuice får jag ont i magen igen. Jag kan klara att dricka ett glas äppeljuice någon gång ibland, och då helst samtidigt som jag äter något annat.
Juice som är bra, som min mage verkar gilla, är päronjuice och även aprikos- och persikojuice. Dessa köper jag vid högtidligare tillfällen på hälsokost och jag försöker få tag på sådana som är så naturliga som det går, dvs hög andel pressad frukt och lite socker. Kanske är det allra bästa att pressa sin egen juice av dessa frukter när det är säsong.
Om man vill dricka juice, vilket jag inte rekommenderar egentligen, kan man dock dricka vanlig Proviva-dryck. Den är nästan som juice. En liten varning dock: Proviva är oftast sötad och jag märker att min mage inte alltid uppskattar den om jag dricker för mycket. Men det är ju mycket bättre som dryck än läsk eller vanlig juice.
Slutsats: frukt är bättre för magen än godis, men ät inte för mycket eftersom det kan påverka tarmfloran negativt. Kom dock ihåg att färgglada frukter och bär innehåller antioxidanter, som är bra för oss, men som vanligt är lagom bäst.
Themocracy
Detta känner jag igen så väl. Kan äta ett par frukter, men i större mängder så kör magen sitt eget rejs! Speciellt äpplen!
Har lite frågor ang. gluten. De gånger jag har tagit prover för gluten, så har det inte visats något MEN jag märker själv att min mage inte tycker om det. T.ex. förra veckan åt jag en smörgås och min mage var förstörd i flera dagar! Medans om jag t.ex. äter bulgur så får jag ont i några timmar.. Så jag klarar väl av gluten mer eller mindre (oftast mindre.
Men vad äter Du istället för t.ex. pasta? För jag har läst att Du inte äter potatis. Kör Du på vanligt ris (vitt eller fullkorn?!), quoina eller något annat? Vill gärna ha tips på nyttiga ersättare (iställer för pastan). Hur funkar det med t.ex. glutenfri pasta och glutenfri bröd för Din del? Min mage verkar inte tycka om glutenfri pasta heller. Vet Du hur det kan komma sig? Är det för att våra tarmar inte tycker om mjöl överhuvudtaget, oavsett om det är av vete eller t.ex. majsmjöl?
Jag har så mycket frågor, mycket som är nytt för mig och jag känner mig så förvirrad!
Läser Din blogg dagligen, fastän jag inte kommenterar varje gång:)
Hej!
Tack för informationen att jag inte är den enda som får problem med äpplen! Synd eftersom vi har så bra och goda äpplen i Sverige.
När det gäller gluten så håller jag på att utforska SC-dieten nu, men har inte fått böckerna om den än så jag får återkomma med mer information kring detta när jag läst dem. Dock verkar den gå ut på att man ska minska på vissa typer av kolhydrater (”specific carbohydrate diet”) eftersom dessa uppenbarligen stör våra tarmar. Jag vet inte om det är så att man ska äta allt i ”orginalskick” (dvs råris, fullkornspasta och potatis med skal på) som i Bristol-dieten, vilken jag skrivit om tidigare (artikel att ladda ner här). Får återkomma i frågan men märker själv att just kolhydrater i form av vanligt mjöl med gluten och potatis inte är poppis för min mage.
Jag har ersatt panering av t ex strömming med ganska finmalen polenta, vilket blev krispigt och bra (pojkvännen tyckte det blev mycket bra!). Jag undviker bröd och vete, men tvingas ibland äta det ändå (hade t ex avskedsfika häromdagen och var tvungen att äta av den för att visa min goda vilja, normalt äter jag ju aldrig kakor, och givetvis är magen skakig nu igen). Redningar gör jag med maizena, potatismjöl, rismjöl eller arrowrot. Pannkakor gör jag med majs- och rismjöl, och ibland även med bovetemjöl (som i American panncakes)). Asiatiska butiker brukar ha billiga glutenfria mjöler som rismjöl, tapiocamjöl (har ej testat, tapioca är en rotfrukt), bönmjöl som kikärtsmjöl osv. Hittade finmalen polenta i en arabisk invandrarbutik i Skärholmen (utmärkta Munirs), men det finns säkert i någon invandrarbutik nära dig (tack och lov att vi har dem!).
Jag äter potatis ibland, men försöker att undvika det i större mängder – vi svenskar äter ju mycket potatis normalt. Jag äter hellre vanligt jasminris eller basmatiris än äkta råris eftersom jag får sjukdomsassociationer till råris då jag tvingades i detta när jag var liten. Pasta har jag aldrig varit storkonsument av sedan jag opererades 1984 (!), men har ätit det genom åren. Nu äter jag inte alls pasta och jag har inte testat den glutenfria pastan än fast jag har ett paket glutenfria lasagneplattor i skafferiet. Rispasta eller mungbönspasta/vermicelli (asiatisk variant) tycker jag känns som ett bättre alternativ än industriell glutenfri pasta som jag inbillar mig innehåller mkt tillsatser. Tyvärr innehåller japanska sobanudlar både bovete och vetemjöl så det fungerar inte så bra. Rispasta/risblad innehåller ju bara vatten och rismjöl. Exempelvis har jag inga problem att äta Pad Thai som ju är baserat på rispasta, eller vietnamesiska vårrullar eller Hoian-pannkakor med rispapper.
När det gäller bröd så äter jag majsbröd, riskakor och ibland bakar jag glutenfria scones, men är faktiskt inte helt säker på om magen gillar det. Enligt vad jag såg på http://crohnsend.com/ hade folk kastat ut t o m majsbrödet och en glad UC-unge satt och åt tacos med isbergsallad som wrap (det måste jag testa!) i videoklippet. Så det kan mycket väl vara så att våra tarmar inte gillar mjöl alls. Kanske är det därför en del av oss mår bättre av LCHF-dieten?
Andra saker jag äter är kokt hirs och quinoa, vilket fungerar mycket bra. Jag äter aldrig bulgur och undviker couscous. Tyvärr har jag en del recept här på sidan som innehåller gluten men jag får helt enkelt göra om dem till glutenfria eller ta bort dem. :-/
Lycka till och hör av dig om du upptäcker fler saker du inte tål – är bra för oss andra att kolla hur vi tål det. Tack för att du läser min blogg och fortsätt att ställa frågor!
/Tina
Obs! Läste i SC-Dieten att vi ska endast äta bananer med bruna prickar på för bästa effekt. Då är de mer lättsmälta.
/Tina
Hej,
Vill bara påpeka att man inte kan säga att frukt inte är bra per definition. Jag blev inspirerad av Dr Klein, veganen, och började juica och mixa egna frukt- och grönsakssmoothisar, två rejäla per dag. Utöver det äter jag frukt och grönt så mycket jag kan. Jag märker klar förbättring av den dieten och magen blir lugn som en filbunke. Att frukten är söndermixad gör nog sitt till., då blir den lätt att absorbera.
Det som dock är VIKTIGT är att man alltid äter frukt på tom mage, minst tre timmar efter mat med stärkelse, fett och/eller protein i. Det är lika viktigt att inte heller blanda frukten med något annat än bara råa grönsaker,dvs ej protein, fett, stärklse. Då börjar magen få problem med en fullständig nedbrytning och jäsning uppstår. Frukt som efterrätt är alltså en dålig ide!
Om man vill undvika candida föreslår jag att man kör SCD ett rejält tag. Utan stärkelse klarar inte bl a candida att ta över. Fruktsocker är inte stärkelse, vilket vanligt socker är raffinerat fram ur ( t ex ur sockerbetor) och det är därför frukt är ok. Jag körde SCD en månad, började med ris mm igen och blev rejält sämre två veckor senare. Nu tänker jag köra SCD minst ett år och läka fullständigt innan jag ens funderar på att börja äta stärkelse igen.
Mer info har Dr Klein, kolla i Tinas länklista!
Sara
Tack Sara för den informationen! Jag äter själv rätt lite frukt, förutom min prickiga banan till frukostgröten.
Lycka till med SCD!
/Tina