Sparskolan del 2: Odla dina egna grönsaker

Av , 22 maj, 2012 19:36

Till vårt nya hus hör en fin trädgård som vi nu försöker få fason på. Som ett led i detta har jag och bonusbarnen planterat frön för att odla utomhus. För är det något jag gillar med trädgårdar, och faktiskt har saknat länge, så är det möjligheten att odla mina egna grönsaker. Att odla grönsaker och annat grönt är också ett bra spartips så dagens inlägg handlar om hur man kan odla sin egen mat.

Att grönsaker är nyttigt är inget nytt för er, mina kära läsare. Grönsaker innehåller viktiga vitaminer, mineraler och mjuka fibrer vilket är väldigt viktiga för att hålla våra tarmbakterier och därmed tarmar i trim. Som ni redan vet har jag skippat vissa grönsaker som nattskatteväxter som tomat, paprika, potatis och chili, eftersom de innehåller giftet solanin som påverkar vårt immunförsvar och kropp negativt. Att potatis dessutom verkar vara en grogrund för dåliga bakterier gör det ännu mindre attraktivt att äta potatis för mig. Jag tror att det faktum att man inte äter potatis i vare sig LCHF eller SCD är en viktig anledning till att så många med våra knasiga magar mår bättre av dessa dieter.

Alltså äter jag inte potatis, aubergine, paprika eller tomater, men jag äter desto mer av pumpa, squash, broccoli och andra grönsaker. Faktum är att det är lite av en utmaning att gå i stora matbutiken och leta grönsaker när halva grönsaksavdelningen ägnas åt potatis, tomat, paprika och aubergine! Men jag gillar ju utmaningar och det finns väldigt många andra goda grönsaker att äta istället.

Nu när jag har min egen trädgård är det dags att börja odla mina egna grönsaker lite mer seriöst. Hittills har vi förodlat zucchini, gurka (till barnen) och butternutsquash. Jag köpte frön till squash och gurka, men tog frön från en butternutsquash och de har faktiskt växt upp allihop och är snart redo för utplantering.

På tre veckor har zucchinin blivit så här stor! Det är redan blomsterknoppar på plantorna.

Att odla sina egna grönsaker och örter är inte så komplicerat som man kan tro. Det man behöver är en påse såjord, vilket finns i de flesta mataffärer så här års, och något att plantera i. Jag har klippt av gamla juice- och mjölkförpackningar så att de är ungefär 15 cm höga och sedan har jag klippt av hörnen på dem för att ev vatten ska kunna rinna ut. Därefter har jag hällt i såjord (ofta är den lite lättare med lite sand i), planterat frön och slutligen vattnat krukan. Krukan har sedan ställts på ett fat och jag har lagt lite plast (plastfolie eller vanlig genomskinlig plastpåse) ovanpå och efter några dagar har det börjat gro. Fantastiskt! Att frön kan gro är verkligen ett mirakel! Tänk, ett litet zucchinifrö kan bli en stor zucchiniplanta som kan ge ett par kilo zucchini – det är verkligen ett mirakel! Och billigt också.

Snart kommer jag att sätta ut mina zucchiniplantor, samt den förkultiverade broccolin, fast först måste jag luckra upp lerjorden i vår trädgård för att få plantorna att trivas bättre. Likaså måste jag bygga upp ett hönsnätsstaket runt odlingen eftersom vi har gulliga rådjur, som inte är lika gulliga när de fejar sina horn på våra bärbuskar eller mumsar i sig blommor – och sannolikt även grönsaksplantor. Jag har också funderat på att köpa ett växthus i plast för bonussonens gurkor. Såg ett växthus i plast på Överskottsbolaget för 399 kr, det var inte stort, men varför inte?

Om man inte har en trädgård, går det utmärkt att odla på balkongen. Ta en större kruka och plantera en zucchiniplanta i krukan och glöm inte att vattna. Man kan få många frukter på en planta så man tjänar snabbt in sin fröpåses kostnad. Om ni har en kruka som saknar avrinningshål längst ner är det viktigt att hälla i lecakulor längst ner. Och om ni inte har råd att köpa en kruka så kan man odla i plastpåse på balkongen också. En del entusiaster verkar helt enkelt ta jordpåsen från affären, snitta upp den och puffa till den och därefter odla direkt i den. Kanske något för den som inte har råd med kruka men ändå vill odla?

Våra örter har inte kommit lika långt som zucchinin.

Jag odlar också mina egna örter, fast som ni ser på bilden ovan så har de inte kommit så långt än som zucchinin. Jag odlar de örter som brukar gå åt härhemma i matlagningen: koriander, basilika – både vanlig och thai, timjan, mynta, rosmarin. Man ska nog börja odla detta tidigare på våren, t ex redan i februari, men då hade vi fullt upp med att packa upp ur kartonger så vi började inte odla förrän vid Valborg. Ute ska vi sätta persilja och dill i landet.

Man kan också köpa färdiga örter, men det är lite dyrare. Dock har jag läst i en trädgårdsbok att man visst kan använda de kryddor vi kan köpa för under 20 kr i mataffären, vilket inte ska gå egentligen för att de är uppdrivna i extremt gynnsam miljö. Men om man planterar om dem i större kruka och ställer ut dem på dagarna så att växten vänjer sig vid svensk sommar, och givetvis inte glömmer att vattna dem väl, så ska det gå utmärkt. Det är en budgetvariant av färdiga örtkrukor.

Örterna kan man antingen använda färska, frysa in eller helt enkelt torka. Återigen sparar man mycket pengar på att driva upp sina egna örter. En annan fördel är att de ju också blir ekologiska eftersom man oftast inte använder gift på dem, vilket kan vara fallet med dem man köper i butik.

Ett annat spartips är att odla groddar. Groddar är enkelt att göra och det är extremt billig och nyttig mat. Dock kanske inte superbra att leva på endast groddar som min kompis korridorare gjorde under studietiden: han såg helt undernärd och utsvulten ut så det var ingen höjdare. Groddar är kanske inte heller det första man ska äta när man börjar äta efter ett fett skov, men det är betydligt nyttigare än vanliga kokta bönor som är mer svårsmält.

Från vänster: mungbönor och alfaalfabönor före groddning, mungbönor ett par dagar efter start, färdiga alfaalfagroddar, och ärtor som ska bli ärtskott.

När man groddar ökar man vitaminhalten i grodden, särskilt c-vitamin som är viktigt för immunförsvaret. Halten av karotin och vissa B-vitaminer ökar också. Fytinsyran, som gör oss gasiga, bryts ner och vi kan lättare ta upp de mineraler som finns i bönan/fröna och blir dessutom mindre gasiga av bönorna. Likaså blir proteinet i bönan/fröna mer lättsmält.

Jag tycker själv att alfaalfabönor är godast och mest lättsmälta, men jag brukar också köra mungbönor. Mungbönsgroddar är de klassiska groddarna som man kan köpa i affärer t o m konserverade. Att grodda själv blir betydligt mer ekonomiskt än att köpa färska, färdiggroddade groddar. Dessutom har man koll på sin egen odling bättre än de som finns i affären. Häromåret blev ju massor av människor magsjuka av groddar från Tyskland som hade sköljts i dåligt vatten – det var t o m några stackare som dog.

Man kan odla de flesta slags bönor. Kikärtsgroddar ska man dock koka innan man äter dem eftersom de innehåller något slags gift som gör att de blir svårsmälta för oss även som groddade. Andra sorter som man kan grodda är bockhornsklöver och senapsfrön, som har lite pepprig smak, bruna linser och vanliga bönor av olika slag. Det viktigaste är att linserna eller bönorna har skalet kvar, för det går t ex inte att grodda med röda skalade linser. Det är bara att pröva sig fram till sin egen favoritgrodd.

Hur groddar man då? Man behöver en stor glasburk, minst en stor honungsburk, ett gummiband och en liten bit tyg, gärna med gles väv. Sedan tar man sin tomma glasburk och häller i bönor eller frön så att bottnen täcks och därefter häller man på vatten till halva burken och låter burken stå ett dygn. Sedan häller man av vattnet och sköljer av sina groddar genom tyget som sitter ovanpå burköppningen (se bild ovan). Jag brukar skölja av groddarna varje morgon och kväll och låta burken stå upp och ner i diskstället. Burkarna ska stå mörkt, exempelvis i ett skåp eller i ett mörkt hörn i köket. Efter några dagar är groddarna klara och man kan äta dem. Då ska man ställa fram dem i ljuset så att de kan bilda klorofyll.

Jag håller också på att experimentera med ärtskott, som jag tycker är väldigt gott. Jag tog ett plasttråg som en lax kommit i och fyllde den med såjord och hällde sedan på lite gamla gröna ärter som jag hittade i skafferiet och vattnade tråget och täckte med plast. Nu återstår att se hur det går. Det ska ta ungefär 2 veckor innan skotten är klara så nu är det bara att vänta. Som vanligt är det viktigt att inte glömma att vattna sina odlingar. Det går också att göra solrosskott på samma sak, fast med oskalade solrosfrön – exempelvis sådana som man brukar ge fåglar. Jag tror att man kan få tag på dem på extrapris framåt våren i större påsar.

Det allra viktigaste när man odlar grönsaker och örter är att komma ihåg att vattna dem lagom mycket. Ställ dem i lagom solljus (inte totalt gassande sol, men lite sol under dagen) och prata vänligt med dem. Lycka till!

12 svar på “Sparskolan del 2: Odla dina egna grönsaker”

  1. SJ skriver:

    Vilka bra tips!

    Jag har Crohn och har brutit högra sidan av revbenen. Har ständig smärta MEN tyvärr är det enbart smärtstillande som gäller då det ska självläka… Jag brukar undvika sådana tabletter så mycket som möjligt, då jag har hört att de ger oss med Crohn biverkningar etc… Men vilket är bäst av Ipren, Panodil och Alvedon? Jag har Panodil hemma.. Gör alla dessa 3 oss dåliga? Orkar inte med smärtan jag har men vill inte få biverkningar vid tarmen heller…

  2. admin skriver:

    Alvedon kan du ta utan problem. Eftersom Panodil också innehåller paracetamol, som är den aktiva substansen i alvedon kan du lugnt ta det också. Ipren ska du ABSOLUT INTE ta! Se listan över mediciner som är farliga för oss att ta här och listan som en annan läsare satte ihop här.
    Krya på dig stackars SJ!
    /Tina

  3. SJ skriver:

    Tack för svaret, då vet jag att det är ”fritt fram” för Panodil och Alvedon… Dock försöker jag av någon konstig anledning undvika dem och läkemedel överhuvudtaget då jag är rädd för biverkningar etc.. Tar redan Imurel som är tillräckligt ”stark”…

  4. admin skriver:

    Jo, jag vet. Jag har också varit i den situationen att jag tyckt att det är fult och farligt att äta läkemedel och inte blir det bättre med den inställningen när man har friska kompisar, som också fått för sig att det är dåligt att ta läkemedel. Men jag har totalt resignerat och gett upp eftersom jag föredrar att vara frisk. Jag har lärt mig den hårda vägen att utan mediciner blir jag sjuk. Och sjuk slipper jag gärna att vara. Om jag håller mig frisk genom att ta mediciner så har jag inget val, tycker jag. Givetvis hade jag varit glad om jag slapp, men nu har livet blivit annorlunda och jag har en kronisk sjukdom som jag måste leva med på bästa sätt. Samma sak gäller när jag får hemsk mensvärk. Om jag inte tar alvedon då så blir min mage helt vild och ja, vad göra?
    Krya på dig!
    /Tina

  5. Mia skriver:

    Angående smärtstillande så kan man kolla på gurkmeja (turmic). Det är en COX-2 hämmare vilken brukar ”vara högre” vid UC. Har läst om undersökningar som säger att de som har använt gurkmeja som underhålls ”medicin” har haft färre återfall. Men jag har också läst att vissa studier (på) möss har botat kemiskt inducerade inflammationer MEN samtidigt ökat dödligheten… Jag vill verkligen inte varken rekommendera eller varna, utan bara uppmana till att läsa på om det själv.

    Lägger med en länk som inte handlar om gurkmeja men som jag själv tyckte var mycket informativ:
    http://www.rhinebeckhealth.com/rhc/bowel.php

    /Mia (som inte är sjuk… har bara en kropp som inte förstår bättre)

  6. SJ skriver:

    Du har helt rätt, tack för dina kloka ord:)

    Jag tänkte på något helt annat nu, tandvårdsbidrag eller vad det heter… Har inte vi med Crohn & andra mag-tarmsjukdomar, rätt till tandläkarbidrag? Hur ska man isåfall gå tillväga för att söka det?

  7. admin skriver:

    Tack för tipset om gurkmeja, Mia! Jag har skrivit om gurkmeja tidigare (se här) och försöker få i mig gurkmeja naturligt i maten som jag lagar.
    /Tina

  8. admin skriver:

    Hej SJ!
    Jag vet inte hur det fungerar med tandläkarbidrag men det kan säkert vara så att vi har rätt till det eftersom fr a personer med Crohn ofta har sämre tandhälsa än andra (kanske pga kortison och socker?). Mitt förslag är att ringa Försäkringskassan och fråga helt enkelt hur man ska göra. Ledsen, men jag har inte en susning om det, men kanske någon annan har det?
    Vänliga hälsningar,
    Tina

  9. T skriver:

    Hej!
    Vad kul att du skrivit lite igen!
    Jag äter nu Imurel och 6 g Pentasa per dag(Imurel sedan 1 månad, pentasa sedan 1 år. Åt asacol förut. Chrons sedan 06). Jag har börjat tappa jättemycket hår!! Vi snackar tussar, massor.. tror hälften försvunnit på några dagar. Har du någon erfarenhet kring Pentasan, jag tror att det är den som gör att jag tappar hår? Jag vill såklart bli frisk men det känns inte så roligt att bli flintis:(

    Med Vänliga Hälsingar

  10. admin skriver:

    Tack T!
    Jag tappar hår av imurel när jag börjar ta det. Men efter ett par månader brukar det avta och jag blir väl lite mer tunnhårig men det stabiliserar sig och ingen tänker på att jag inte har riktigt lika mycket hår som innan. Enligt FASS kan pentasa ge samma effekt: övergående håravfall, men om du redan ätit det ett år så är det nog snarare imurelen som gör att du tappar hår. Om imurel fungerar på dig är det bara att bita i det sura äpplet och härda ut. Det slutar efter ett tag. Jag brukar förresten klippa håret kortare när jag är i hårtappartagen pga imurel.
    Lycka till!
    Tina

  11. T skriver:

    Ja det känns nästan som att jag måste klippa av håret. Så tråkigt för jag hade fått långt tjockt hår för en gång skull! Funderade på om det var för att jag höjt dosen på pentasan och samtidigt börjat med imurel? hoppas att det blir som du säger, övergående 🙂 tack 🙂

  12. admin skriver:

    Det är definitivt övergående! Jag tappar bara hår i typ 2-3 månader när jag börjar ta imurel (vilket ju säger en del om hur giftig den nog är!). Det kan absolut vara en kombinationseffekt av pentasan och imurel. Kanske värt att prata med din läkare om det? Men väldigt trist när du lyckats få långt tjockt hår. 🙁

Panorama Theme by Themocracy