Graviditeter och kroniska tarmsjukdomar

Av , 24 februari, 2012 12:56

Jag får ibland frågor om vad som gäller med graviditeter och här kommer ett försök till inlägg för att belysa saker som kan vara bra att veta om man vill skaffa barn dessa babytokiga dagar.

För det första: kvinnor med IBD (dvs Crohn och Ulcerös Colit) har generellt lite sämre fertilitet än vanliga friska personer. Det beror sannolikt på att dessa sjukdomar har påverkan på immunförsvaret och det gör att immunförsvaret kan sparka ut eventuella embryon ur livmodern. Jag har dock aldrig fått veta mer än detta mycket generella uttalande ”du har lite sämre chans att bli gravid” av olika läkare. Samtidigt finns det massor av kvinnor med Crohn och Ulcerös Colit som blir gravida och föder barn utan problem. Att kvinnor med IBD inte har lika många barn som personer som är friska kan ju faktiskt bero på helt andra saker – t ex att man varit sjuk och därför inte träffat en blivande pappa till sina barn, eller för att man kämpar med sin sjukdom så mycket att det inte går att ens tänka tanken på barn. Dessutom ska man inte bli gravid om man är sjuk eftersom det ökar risken för missfall.

Vad gäller män kan salazopyrin, som dock inte är så vanlig medicin längre nu när Big Pharma lanserat Remicade och Humira, påverka spermiekvaliteten och den färgar även sperman gul. Jag misstänker att imurel också påverkar spermakvaliteten men det är inget jag hittat bevis för. Tyvärr verkar det inte forskas så mycket på manlig infertilitet som på kvinnlig.

Hursomhelst: om man vill bli gravid så bör man först och främst se till att bli frisk. När man har varit frisk ett tag och mår bra, både fysiskt och psykiskt, så är chansen större att bli gravid och inte få missfall. Om man inte blir gravid inom ett år ska man generellt söka hjälp, och eftersom vården behandlar alla över 40 år som parias så rekommenderar jag att man försöker skaffa sina barn när man är ung, dvs före 35 års ålder. Efter 35 år börjar nämligen progesteronhalten, som behövs för att ägget ska fästa i livmodern, att sjunka på kvinnorna och då blir det svårare att bli gravid. Många landsting har dessutom en åldersgräns för IVFer så det är ju trevligt att slippa betala för det själv.

Ju äldre man är desto sämre ägg och äggreserven är begränsad, säger läkarna. Det roliga är bara det att man i en ny studie faktiskt hittat stamceller i äggstockarna, vilket betyder att äggreserven är inte alls begränsad. Att äggen blir sämre ju äldre man blir beror helt enkelt på att man har en ändrad hormonnivå i kroppen som inte är gynnsam för äggens utveckling. Man har gjort experiment där man tagit en äggstock från en gammal klimakterieråtta och sytt in den i en ung råtta som glatt började producera friska, funktionsdugliga ägg och födde ungar.

Eftersom hormoner är extremt krångligt att hålla ordning på så kan jag här rekommendera att ni går till en akupunktör som sätter nålar på er där det behövs. Akupunktur har utmärkt effekt på hormonsystemet och akupunktörerna säger att de gör en yngre rent hormonellt när man får akupunktur. De kinesiska läkarna ger även örtmediciner för att främja fertiliteten, men som ni kanske kommer ihåg från mitt inlägg om traditionell kinesisk medicin (här) så är all behandling med kinesisk traditionell medicin individuell och därför fungerar kanske inte ”Dr Yangs fertilitetstte In the mood for love” bra för dig medan det fungerar för din kompis eftersom ni har olika hormonrubbningar. Min akupunktör Dr Yang (inte samma Dr Yang som säljer In the mood for love-te) säger att hans patienter brukar bli gravida inom tre försök med IVF så det fungerar väldigt bra med akupunktur och IVF. I USA får man tydligen inte göra IVF på Hollywoods kliniker om man inte först har gått på akupunktur, i alla fall vad jag har hört. Dock måste man gå till Dr Yang både före och efter och lyssna på hans råd för att den ska lyckas. Han har haft fall där både man och kvinna bedömts som infertila och ett par hade gjort sju misslyckade IVFer innan de kom till honom och faktiskt idag har ett barn.

Om man har opererats för sin Crohn eller Ulcerös Colit kan man ha rätt till landstingsbetald IVF. Det gäller framför allt de som har gjort ileo-stomioperationer och opererat bort sin tjocktarm. Ofta är man nere och rotar vid äggledarna, som är smala som små spagettistrån, och kirurgerna kan inte garantera att äggledarna är helt intakta efter operation. Därför rekommenderar man ofta Crohnare och Ulcerös Colitare med stomi i väntan på att tunntarmen ska opereras tillbaka till bäckenbottsreservoar att de ska skaffa sig barn INNAN man opererar in bäckenbottsreservoaren för att den operationen riskerar att skada livmoder, äggledningar och äggstockar. Det finns folk som blivit sterila till följd av vanliga blindtarmsoperationer: min mamma hade en väninna som råkade ut för detta, så det är väl inte så vanligt längre, men risken finns alltså.

Att bli gravid är inte alltid helt lätt och det är inte heller jättekul att göra IVFer, om man lyssnar på de som gör dem. Det är bara en tredjedels chans att bli gravid med IVF även om man är i 20-årsåldern och fertil. IVFer är också enormt starka för kroppen och det är inte ovanligt att kvinnan blir sjuk pga att östrogenhalten påverkar immunförsvaret. Min väninna i USA har en vän som forskar på IVFer och de har gjort en stor amerikansk nationell (ännu inte publicerad) studie på hur mammor och barn mår efter IVFer och kunde konstatera att det var många kvinnor som blev sjuka av IVF och inte heller barnen var kärnfriska. Alltså bör man vara medveten om dessa risker om man har IBD och ska göra en IVF. Förslagsvis bör man undvika det s k långa protokollet som innebär större hormonpåfrestningar på kroppen och ta det korta protokollet.

Många som har IBD blir friskare under graviditeten. Det beror sannolikt på att progesteronhalten stiger i kroppen under graviditeten. När den sedan sjunker efter att bebisen kommit ut är det vanligt att IBD-kvinnor blir sjuka igen. Tydligen är det vanligt med återfall runt tre månader efter förlossningen, något man vill undvika. Jag är inte jättepåläst på progesteron, men jag tror att det kan vara värt att läsa in sig på Dr Lees hemsida om progesterall-kräm och även läsa om progesteron här om man är nyfiken. Jini rekommenderar progesterall-krämen till kvinnor som har problem med sin menstruation och humörsvängningar exempelvis, så det är inte bara jag som pratar om det. Från Sverige kan man beställa det från Femalebalanceshop.

Inför graviditeter ska man, för att undvika att barnet får ryggmärgsskador och vattenskalle, ta folsyra och B12, två vitaminer vi med Crohn ofta har brist på. Det finns en uppsjö av tips ute på nätet och jag är inte så påläst att jag kan dem alla. Däremot har jag sprungit på Beth Kiley, som likt mig googlar runt på nätet och försöker dela med sig av sin kunskap till andra. Beth Kiley har satt samman en väldigt informativ bok, ”Personal path to pregnancy”, som ständigt uppdateras och man kan köpa den för lite drygt 300 kr här. Den innehåller väldigt många bra tips om hur man kan bli gravid.

Det är också viktigt att komma ihåg miljögiftsaspekten i det hela: ibland kan både man och kvinna ha så höga halter miljögifter i sig att det är svårt att bli gravid och spermierna rör inte på sig av denna orsak. Det går dock att avgifta sig själv med hjälp av t ex nässelte eller korngräspulver. Men återigen: jag är ingen expert på graviditeter eller avgiftningar så här får ni googla vidare själva på detta ämne.

Den vanligaste frågan jag fått kring graviditeter är om mediciner. ”Jag får remicade och då får jag inte bli gravid men jag vill ha barn, går det?” kan det låta. Och jag är inte läkare så jag kan inte svara på den frågan, MEN min läkare berättade att på Karolinska i Solna så ger man Remicade till gravida fram tills den sista trimestern för att barnet inte ska få mammans (kassa) immunförsvar med sig. Detta är uppenbarligen inte känt i hela Sverige så det kan ni ju säga till era läkare om det skulle uppstå problem. Då får era läkare helt enkelt ringa till KS i Solna och höra hur man gör där.

Vad jag själv har hittat är att det uppenbarligen går att bli gravid på både Remicade och Humira, men att man ska inte vaccinera sitt barn på minst ett halvår efter att det fötts eftersom dessa mediciner påverkar immunförsvaret på barnet och då kan det bli sjukt om det får vaccin som det inte kan skydda sig mot. Generellt skulle jag vara försiktig med vaccin till små barn om man själv har magproblem: min väninnas son som är autist har sannolikt blivit det pga för tidig vaccinering som han inte tålde, vilket ledde till att hans mage kraschade och han var undernärd under tiden 3-8 månader, en period när hjärnan utvecklas som mest. Inte konstigt att han blev autist, säger jag bara. Läkarna säger att det är ”genetiskt” men det finns inga autister i släkten.

Att Remicade, Humira och Imurel/Azatioprin skriver på sina informationsblad att man inte ska bli gravid med dessa mediciner beror på att de inte vill bli stämda av mammor med missbildade barn. Dessa mediciner, framför allt Remicade och Humira, är så nya att ingen faktiskt vet vad som händer med eventuella barn. Då hedgear Big Pharma och skriver: skaffa inga barn för då kan man inte stämma dem om något skulle gå fel. Hittills verkar dock barnen som fötts på Remicade och Humira (det används ju även av reumatiker förutom svåra fall av Crohn och UC) ha blivit friska, men de är ju sannolikt inte så gamla än så vem vet vad som händer med dem om tio år?

Imurel/azatioprin är mer beprövat och verkar fungera under graviditeter. Läkarna säger att i valet mellan att inte ta imurel och då bli sjuk eller att äta imurel och vara frisk så är det viktigaste att vara frisk och äta imurel. Dock har min läkare sagt att jag inte får amma om jag skulle få barn på imurel. Jag träffade dock på en tjej på sjukhuset som åt imurel och hade ammat sin son i sex månader så jag vet inte riktigt vad läkarna håller på med. Antagligen har de inte så bra koll heller. Att ge barnet välling istället känns inte heller så bra eftersom den svenska vällingen ofta är komjölks- och glutenbaserad och pekas ofta ut som en orsak till att glutenallergi ökat så mycket i Sverige de senaste decennierna. Jag vet inte riktigt om det är möjligt att få bröstmjölk från sjukhuset heller – tror att den som säljs dit prioriteras till de för tidigt födda. Och att sätta ut en annons på Blocket efter en amma skulle förmodligen bara göra att man hamnar på Aftonbladets löpsedel… Kanske har någon klok läsare lösningen på problemet?

Asacol, salazopyrin och kortison verkar inte heller vara farligt för bebisar i magen. Men den som vill veta mer om sin medicin kan gå in på denna sida, som förvisso endast riktar sig till läkare, men som är en sammanställning av läkemedelsrelaterade fosterskador i Stockholmsläns landsting gjord av läkare i Stockholmslän. Ni bör dock kanske inte kontakta personerna som nämns i listan eftersom de kanske då stänger den för allmänheten och den är viktig för oss med kroniska tarmsjukdomar som äter mediciner. Låt era läkare kontakta dem istället.

Om man har blivit opererad ska man diskutera noggrant med specialister på mödravården om man ska föda vaginalt eller ta det ”säkra före det osäkra” och ta ett kejsarsnitt. För dem som har en bäckenbottsreservoar är det kejsarsnitt som gäller eftersom man inte vill riskera att de spricker sönder reservoaren.

Slutligen så var det det här med risken för att barnet också får ens tarmsjukdom. Läkarna säger ju att dessa sjukdomar är genetiskt betingade, och det brukar de säga om sjukdomar som man inte direkt kan koppla till miljö (allt är ju antingen arv eller miljö). Exempelvis har jag fått höra att endometrios är genetiskt betingat, men mig veterligen är det bara jag i min släkt som har det. Samma sak med Crohn. Däremot kan det vara så att man har en genetisk predisposition för att lättare får en inflammatorisk tarmsjukdom i släkten för jag har flera släktingar med knasiga magar. Jag tror ju själv att våra sjukdomar är mer miljöberoende pga den mat vi äter idag och som våra magar inte klarar. För om det vore genetiskt så skulle ju alla med UC och Crohn ha fått ägna sig åt tungt barnafödande för att kunna föra sjukdomen vidare givet de ökande antalet sjuka…

Vad jag har läst mig fram till så är det ungefär 10% risk för att mina eventuella barn kommer att utveckla Crohn, men om jag får barn med en annan Crohnare så ökar risken till en tredjedel. Alltså är det kanske bra att inte leta efter sin blivande partner på just RMTs forum i första hand… Sannolikt är det så att våra avkommor har större svaghet i sitt tarmsystem än friskas barn och det finns studier som visar på att exempelvis candida är vanligare i familjer där en familjemedlem har Crohns. Det gör att jag misstänker att vi sprider våra tarmbakterier mellan familjemedlemmar och det är kanske därför vissa familjer har fler sjuka än andra. Att familjemedlemmar har liknande tarmbakterieflora är ju välkänt – annars skulle de ju inte be om att få donerad avföring från en familjemedlem för s k faeseslavemang.

Hursomhelst så rekommenderar jag, likt Jini Patel Thompson, att man är försiktig med vad man ger sina barn i matväg. Undvik komjölk, socker, gluten, tillsatser och ät så naturligt som det går så är chanserna större att barnen inte får ärva din jobbiga sjukdom. Jini rekommenderar även probiotika till barn, inklusive bebisar, och det finns barnprobiotika att köpa på nätet har jag sett. Undvik dock de som är för svaga och söta och gör det gärna i samråd med en utbildad homeopat eller naturterapeut som vet vad han/hon talar om (till skillnad från våra läkare som tyvärr ännu inte är skolade i detta). Observera att homeopater och naturterapeuter inte får behandla barn under 12 år, men de kanske kan ge något tips på hur man ska göra.

28 svar på “Graviditeter och kroniska tarmsjukdomar”

  1. Sarah skriver:

    Hej Tina,

    Stort tack för din blogg!! Har läst den intensivt de senaste tre veckorna. Blev inlagd akut, tarmvila och näringsdropp i början av februari. Mitt första skov tydlingen. Nu diagnostiserad med Crohn (35 år). Har varit hemma ett par dagar och lever på din kycklingbuljong varvad med ris och kyckling. Jag har så många frågor till dig att jag vet inte var jag ska börja. Jag har visserligen förstått att det mesta verkar vara individuellt med den här sjukdomen, men du känns så underbart påläst.

    Hur snabbt triggas ett skov? Går det på en dag?
    Hur lång är egentligen vägen tillbaka om man sköter sig?
    Jag har aldrig reagerat på mjölkprodukter tidigare, finns det Crohnare som tål mjölk, men som blir känsliga för laktos kring skov?
    Du skriver att du undviker komjölk, gluten och socker. Men jag hittar recept med socker på din blogg?
    Jag tror att min stora bov är just socker. Har genom åren blivit lite körig i magen av för många dagar med överdrivet kolhydratintag. Jag tar tacksamt emot tips och råd.

    Känner mig ensam och ledsen. Fick en otroligt fin son för 6 månader sen och oroar mig så klart för att inte orka vara den bästa mamman han förtjänar.

    Vänligen,
    /Sarah

  2. admin skriver:

    Hej Sarah,

    Tack själv för att du gillar min blogg! Glöm inte att äta grönsaker, typ kokta morötter och kokt squash också. Tarmbakterierna gillar grönsaker.

    Ska försöka svara på dina frågor.
    1) Ett skov kan triggas rätt snabbt och beroende på hur illa det är så kan det bli allvarligt rätt snabbt. Om jag t ex äter Kalles kaviar börjar jag blöda i tarmen inom 12 timmar och sen tar det månader att bli helt återställd. Så var det i alla fall när jag var 25 år. Har inte testat Kalles kaviar sedan dess, men minns att det tog tid att blir. I somras blev jag akut sjuk efter att ha ätit på en sunkig kinesrestaurang och fick rinnande diarré som aldrig slutade. Samma sak i Indien/Ryssland. Dock var jag inte helt frisk innan jag åt på sunkrestaurangen/åkte till Moskva/Delhi så jag kan inte riktigt säga när skovet började. Det kommer ofta smygande för mig och oftast kan jag mota bort det med mina huskurer.

    2) Vägen tillbaka kan vara lång, beroende på hur illa däran man var som sjukast. Räkna med ett år så blir du inte besviken. Men skriv dagbok över hur du mår, vad som kommer ut och vad du äter så kommer du snart att märka att du blir sakta men säkert bättre. Så var det i alla fall för mig. Det gick så sakta nu i somras/höstas att jag undrade flera gånger om jag någonsin skulle bli frisk. Men så kom bonusbarnen varannan vecka och frågade ”Är du frisk nu?” och det var jag ju inte men de tyckte att jag såg friskare ut varje vecka som gått mellan att vi setts. Och så var det nog faktiskt. Det är så små förändringar att man knappt märker av dem. Tyvärr kommer man aldrig att kunna äta som man gjorde förut så livet blir sig aldrig likt, men det behöver inte vara till det värre. Eftersom vi är vanedjur så är det lätt att vänja sig vid att inte äta godis och snabbmat till förmån för nyttig och godare mat, tycker jag och flera med mig.

    3) Ja, det finns Crohnare som tål mjölk, fr a opastöriserad mjölk. Har man ett aktivt skov så undvik komjölk är min rekommendation dock. Läs om MAP så förstår du varför. Det handlar alltså inte om mjölkprotein eller laktos utan om sjuk mjölk med MAP-bakterier i, som en del tål och andra inte tål. Själv tål jag inte mjölkprotein men lyckas ändå ta en massa probiotika från Biomedica (Rubicon) och den är baserad på yoghurt och det fungerar ändå. Dock äter jag inte andra mjölkprodukter.

    4) Jag har inte hunnit uppdatera min bloggs recept sedan jag var sjuk i somras. Om man byter ut sockret mot honung blir det OK. Det finns massor av recept på min blogg här som jag tyvärr inte kan nyttja själv längre, t ex bröd och piroger. Ska uppdatera den när orken är större och mitt nya hem är lite mer i ordning.

    5) Det låter som om du har problem med candida om du märker att du reagerar på socker. Jag skulle rekommendera probiotika (Ultra Flora Plus t ex) med Holistics Inflamino, som förvisso är dyr men värd pengarna. När jag tog den i höstas blev jag sämre efter några dagar och fick en rinnig diarré som luktade jäst. Sen blev magen snäll. Jag tror att den helt enkelt kastade ut alla candidasvampar ur tarmen. Om du inte har råd med Inflamino kan du kolla in deras hemsida och se vad den innehåller och kanske koka te på en del av grejerna (typ rosmarin, ingefära och gurkmeja sist i) och se om det har någon effekt på candidan. Men det är mer experimentverksamhet i så fall.

    Självklart kommer du att kunna vara den bästa mamman din son förtjänar! Tänk positivt! Nu är du lite sjuk, men med probiotika, intensivt lyssnande på din kropp och mage, kost och järnvilja så kommer du att få ett bra liv som mamma. Jini Patel Thompson skriver att det som är värst med barn är att de kräver så mycket uppmärksamhet och omvårdnad att man glömmer bort sig själv och då måste man helt enkelt be om hjälp. Folk är mer hjälpsamma än vad man tror. Ring dina nära och kära och be om avlastning – de tycker säkert bara det är kul att få gulla med din son medan du vilar upp dig, för du måste vila ordentligt för att bli frisk.

    Håller tummarna för att du snart kommer att känna dig bättre i magen!

    Vårliga hälsningar,
    Tina

  3. sara skriver:

    Hallå,
    får man komma med ett litet inlägg? jag insjuknade också när mitt barn (första) var runt halvåret och jag själv i liknande ålder som du Sarah. Visst är det jobbigt att inte orka, men jag hoppas att du kan få hjälp som Tina skriver? Jag lade direkt av med att vara den som gick upp om nätterna om och när det behövdes, av två skäl: dels behövde jag vilan, dels satte min mage alltid igång då, och det ville jag inte. Så om du kan, låt någon annan sköta nattpasset åtminstone om det behovet finns hos barnet.

    Sedan tror jag också på det där med candidan. För mig utlöstes alltihop av antibiotika efter turistmage (jag fick ulcerös colit dock) men så här i efterhand tror jag att jag alltid haft för mycket candida. Jag har nu svultit ut den till en rimlig nivå, och äter probiotika för att hålla den stången. jag är också ganska noga med att följa Dr David Kleins råd (kolla i Tinas underbara länklista så hittar du honom) om hur jag kombinerar mat. Jag försöker att äta kolhydrater separat nu när jag börjar äta dem igen t ex, inte tillsammans med kött/fisk. På så sätt ger man magen en chans att bryta ner maten fullständigt så att den inte blir grogrund för jäsnings- och förruttnelseprocesser. Att helt följa hans råd är tufft, men något kan man alltid göra. Mina frukt- och grönsakssmoties slinker t.ex ner som allra första sak på morgonen så att fruktsockret i den inte blandas med annat.

    Jag har kommit så långt att jag lyckats bli av med cortisonet, och det var det svåraste för mig. Det går tydligen för vissa, sade de på sjukhuset. Jag har också slutat helt med Asacolen, för jag vill veta exakt hur jag mår och inte medicinera bort symptomen. (Min läkare skulle nog inte gilla det.)Jag fick köra kvartar av kortisonet på slutet, för jag fick tillbaka alltihopa med full kraft. Då körde jag skonkost/grönsaks&fruktdrinkar rakt av och höll mig hemma och vilade. Jag var rädd, men efter hand läkte jag ut (ca två veckor) och sedan har jag bara blivit bättre och bättre. För att härda ut med de negativa tankarna visualiserade jag mycket, såg mig själv som frisk.

    Ibland kommer det svackor, som när jag åt ganska rå vitlök och också när jag åt Alvedon samt Rinexin i samband med förkylning. Det var inte bra! Håll dig alltså borta från allt som kroppen inte nödvändigtvis behöver. Då går det verkligen framåt!
    Läs också allt du kommer över när du orkar, inte när du är för deppig och less. Särskilt rekommenderar jag denan sida, Annika lagerhorns och Dr David Kleins, och de som handlar om SCD-dieten. Du kommer hitta motstridiga uppgifter men ur det bilda dig en egen uppfattning. Du kommer att lära dig massor, hur som helst!

    Kämpa på Sarah, ha inte dåligt samvete, kanske kan ett sådant ligga till grund för ditt första utbrott? Så är det absolut i mitt fall, jag får ofta dåligt samvete… som Tina skriver, vi vill hjälpa alla andra. Jag tror att jag fått denna övning för att få tillfället att öva mig att bli bättre på att sätta mig själv längre fram. Låter konstigt, men jag vill gärna se en mening i allt, även det dåliga.

    Lycka till! Vi blir friska vad det lider… och bråttom har man. Jag t.ex vill bli mamma igen,och det var bråttom redan innan jag blev sjuk. Men frisk måste jag vara, och mera vikt måste jag ha. Så vi får kämpa på!

    hälsningar och lyckönskningar!(en annan)Sara

  4. admin skriver:

    Tack Sara för ett mycket bra inlägg! Tummen upp för ditt inlägg och hoppas att det hjälper andra här! Jag tror att det är otroligt viktigt att våga släppa på kontrollen och helt enkelt bara vara sjuk. Det kommer inte att vara så resten av livet, men kanske några veckor till. Se den tiden som en guldtid för dig att fundera över vad som gjorde dig sjuk: för mycket ansvar för bebisen? För många nattpass? Det går att vänja av barnen att vakna mitt i natten – från 6-8 veckor behöver de tydligen inte alls äta mitt i natten för att överleva, enligt min kompis som hyrde in en brittisk nanny som var specialiserad på att avvänja bebisar från att hålla disco på nätterna. När deras bebis var tre månader åkte nannyn vidare och ungen sov snällt från sju till sju utan att skrika på natten. Det går säkert att googla sig till metoder för detta för alla kanske inte har råd med en brittisk nanny (och hon var dessutom uppbokad långt i förväg). Men om ni har råd med det kan det vara värt det. Hon lär fixa detta på någon månad, sa min kompis som använt detta sätt för sitt första barn också.
    /Tina

  5. admin skriver:

    Observera förresten att jag skrev om äggreserven och stamceller FÖRE Ekot hade det som nyhet!
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4986030

  6. Sarah skriver:

    Tack Tina och Sara för era fantastiska svar och peppning. Jag blir alldeles gråtig av er omtanke. Jag har massor att lära mig. Kosten är ju bara början känns det som. Stress är ett annat kapitel i mitt liv som jag måste ta tag i. Min man har tagit nätterna sen jag blev sjuk, vilket har varit skönt. Har massor av sömn att ta igen känns de som.
    Ska träffa min nya läkare på måndag (blev sjuk när jag var och hälsade på min mamma i annat landsting). Hoppas verkligen att det är en bra läkare.

    Precis som du skriver, Sara, så känner jag redan stressen kring fler barn. Man blir ju inte yngre direkt…

    Kram på er. Trevlig helg!

  7. admin skriver:

    Hej Sarah och Sara,

    Var glada för det barn ni redan har. Och om ni vill ha fler barn och det blir problem så gå till en akupunktör. De ställer om er hormonbalans och hjälper er att bli gravida. Min Dr Yang har hela väggen full av barn som han hjälpt till att bli till genom sina nålar och örter. Ni behöver inte mer stress nu om ni är sjuka. Stressa av istället.

    /Tina

  8. sara skriver:

    Hej igen!
    jag gick till en av Sthlms bästa akupunktörer, Dr Nie, för att få hjälp med hormonbalansen. Det fick jag!! Följden blev att jag bler ARG SOM ett BI en heeeeel sommar…mycket påfrestande för alla inblandade! Gravid blev jag dock inte. (Men jag har hört, precis som du Tina, att akupunktur hjälper många. jag provade Reiki gången innan det till slut fungerade för oss.)

    Efter det gjorde vi IVF. Det tog sex försdök, men till slut kom hon. Det ska vi prova igen när jag blir frisk. Denna gång blir det D-vitamindroppar (kolla videon om D-vitamin på immun.se där Dr Mats Humble pratar om D-vitaminets betydelse för vår hälsa och fertilitet bla) och inget kaffe (har ju ändå lagt av nu när magen varit dålig), få se om det går fortare? Jag försöker också att visualisera så ofta jag kommer ihåg, gärna varje dag, det jag vill ska hända. Jag ser mig själv frisk, sund, glad och med ett till barn på armen.

    En rolig grej: förra gången innan jag äntligen blev med barn, kände jag mig väldigt bitter och missunnsam mot andra gravida och folk som har barn. Så tog jag beslutet att börja gratulera folk inom mig istället, varje gång jag råkade på gravida och barnfamiljer. Det kändes konstigt, men jag orkade inte med allt negativt inom mig. Det hjälpte faktiskt mot de jobbiga känslorna, som trängdes undan. Två veckor senare insåg jag dessutom att jag faktiskt själv var med barn. Märkligt. Det kändes som om livet ville berätta något för mig när det hände.

    Rätt tänkt Tina, ingen idé att stressa. Barn och sex har inte känns aktuellt på ett tag här..! Nu när magen börjar bli ok igen och jag ser vad som fungerar med mat et c, inser jag att allt har sin tid. Sjuk eller frisk kanske jag ändå inte skulle orka med en ny bebis när den första är så liten.
    Bra Sarah att vi kan stötta varandra! Jag kände precis som du när jag hittade Tinas sida! Tina, du är en riktig liv- och hoppräddare! Det tackar vi för.
    Sara

  9. sara skriver:

    Glömde en sak appropå Sarahs fråga om mjölkprodukter: jag har alltid tålt mjölkprodukter vad jag vet, men nu går det inte ens med smör i stekpannan eller på riskakan! Har ändå hunnit bli normal i magen så länge jag äter det jag tål. Ska bli intressant att se om detta håller i sig. Har någon erfarenheter av detta?
    Sara

  10. admin skriver:

    Sara, tack själv! Vill bara inflika här att Doktor Nie faktiskt blivit utesluten ur Svenska akupunkturföreningen så jag vet inte om hon är så himla fantastisk… Låter ju som om hon inte alls lyckades med dig. Gå till Dr Yang istället – han är verkligen duktig och kör inte standardprocedurer som jag misstänker att Dr Nie gör (de som gått till henne verkar ha råkat ut för löpande bandprincipen).

    Bra idé att gå runt och gratulera alla som blir gravida – det ska jag också göra i fortsättningen!

    Ang mjölk så tålde jag ju själv mjölk när jag var yngre, men ju äldre jag blir desto känsligare blir magen. Kanske är det för att den utsatts för alltför mycket påfrestningar som gjort den mer känslig, jag vet inte.

    Kämpa på, vänner!

    /Tina

  11. Jag äter Imurel och fick en dotter som med största trolighet fått sina defekter av medicinen. Min läkare har jagat företaget som en häxa men de ger inga raka svar (vilket kanske inte är så konstigt).
    Hon föddes med både Microti (litet öra) helt döv på det örat, försvagad nerv i ansiktet, och en mindre överkäke.
    De säger att detta är i största del ärftligt (vad är inte de liksom) men eftersom både min och pappans släkt är kärnfriska (bortsett från mig med min Crohn) så finns inget genetiskt. Så läkarens misstanke gick snart mot medicinen.
    Dilemmat är att utan den funkar jag inte, med den är risken att även nästa får någon slags funktionsnedsättning, sen om de är ett öra, en arm, tår eller dylik kan hon inte alls säga. Just nu är jag inställd på inga fler barn, att leka rysk roulett med ett barn känns inte värt det.
    Vet inte vad jag ville egentligen, skriva av mig lite till någon som verkar förstå

  12. admin skriver:

    Usch, det låter inte roligt. Hur mycket imurel äter du? De studier som gjorts på graviditeter och imurel är, vad jag vet, gjorda på möss och sedan antar jag att de helt enkelt bokför alla barn som fötts på imurel. Ammade du också?
    Jag tycker det verkar som om allt man inte kan förklara är ”ärftligt”, t ex fick min kompis i USA den diagnosen när hennes son konstaterades ha en autistisk störning. Det hade inte alls något att göra med att man gav honom en fet vaccination när han var typ tre månader gammal och blev jättesjuk av den (fruktansvärda diarréer i flera månader efteråt). De säger ju samma sak om IBD generellt: det är genetiskt, men i så fall är det ju konstigt att vi inte haft de här sjukdomarna i större omfattning tidigare? Och att de helt plötsligt ökar lavinartat under 1900-talets andra hälft.
    /Tina

  13. HHH skriver:

    Ojj, nu blir jag skrämd! Jag äter Imurel, vill sluta med det men vad ska jag då ersätta den med? Jag har klarat mig utan inflammation i tarmen då jag har tagit Imurel (tror det beror på den…) MEN smärtan, gasig, kramp, uppblåshet finns fortfarande kvar! Det som är det jobbiga:(

    Jag tar 2tabletter (50mg) 1gång om dagen.. Är det stor dos som kan påverka något?

    Jag är underviktig pga Crohn och har inte haft min mens på flera år heller:( Ber till Gud att jag ändå kommer kunna bli gravid en vacker dag!

  14. admin skriver:

    Hej HHH,
    Jag blir också skrämd av ”När man föds annorlunda”, men jag tror att man får tänka som så att en graviditet är alltid en risk. Helt friska människor kan få barn med allvarliga genetiska defekter eller handikapp, friska bebisar kan strypas av navelsträngen vid förlossningen och få hjärnskador (hände en klasskompis storasyster som blev utvecklingsstörd), man kan få missfall utan förklaring, friska barn kan få cancer eller bli överkörda av en bil och dö. Dessutom kan man dö vid förlossningen. Bara för hundra år sedan var det en stor risk att föda barn i Sverige och det är det ju i många u-länder än idag. Det är väl egentligen priset för att få leva: att vi alla ska dö.

    Mina läkare har sagt att imurel är inte så farligt som det sägs att ta under en graviditet, men det är viktigare att vara frisk. Att få ett återfall under en graviditet är mycket mycket farligare. Dosen imurel som vi får beror på hur känsliga vi är för imurel. Jag tar också 50 mg imurel per dag och det beror på att jag saknar den dubbla uppsättningen av enzymet som bryter ner imurel som 80% av svenskarna har. Därför får jag ta halv dos. Jag har träffat på en tjej som tog 150 mg om dagen och hade fött friskt barn och t o m ammat barnet som verkade hur friskt som helst.

    Däremot krävs det ju en hel del för att kunna bli gravid, t ex att man har en regelbunden menstruation och en partner med spermier som simmar bra. Dessutom måste kroppen vara stark. Om du fortfarande har gaser och smärtor så skulle jag rekommendera dig att genast sluta med socker, gluten och alla former av komjölk (dvs inte bara laktos), kanske testa SCD (dvs Specific Carbohydrate Diet) och även tillföra bra probiotika, gärna i samråd med en duktig homeopat eller naturterapeut. De kan också hjälpa dig att komma tillbaka i hormonell balans så att du får tillbaka din mens. Antagligen behöver du gå upp i vikt för att kunna få mens igen och det kan du bara göra om du är helt frisk i magen. Likaså kan du behöva ta progesterontabletter eller salva för att få tillbaka mensen. När jag var sjuk i somras hade jag en menscykel på 39 dagar tills jag tog homeopatiskt progesteron och fick mens några dagar senare. Nu har jag regelbundna cykler igen. En kinesisk akupunktör kan sannolikt också hjälpa dig att återfå balansen med örter och akupunktur. (Om du bor i Stockholm rekommenderar jag Dr Yang i Hjorthagen, se länk bredvid – han är inte jätteduktig på svenska men väldigt duktig på traditionell kinesisk medicin.)

    Eftersom imurel dödar massor av tarmbakterier (det är ju ett svagt cellgift) så måste man tillföra mycket tarmbakterier, mycket mer än vanligt folk behöver ta. Jag tar t ex 9 tabletter Rubicon om dagen (min kompis tog 1 rubicon för att undvika magproblem när vi back packade i Kina), vilket är en hög dos men varje gång jag tar imurel och asacol så dödar jag ju ut tarmbakterierna i tarmen.

    Så se till att bli frisk först, det kan ta ett år eller lite längre tid, men när du väl blivit frisk så är det ju lättare att hålla sig frisk. Min doktor sa f ö att de ser ett klart samband mellan laktos- och glutenintolerans och IBD. Om du sköter din kost och ditt känsloliv så att magen inte reagerar psykosomatiskt har du säkert goda chanser att slippa imurel så småningom. Tänk bara på att trappa ner långsamt och sedan gödsla på med probiotika i minst ett år efteråt och var beredd på att tarmslemhinnorna också är känsligare de första åren efter imurel. Och mycket hellre gravid på imurel än på humira, säger jag bara – baserat på att det fötts många många barn på imurel och humira är så nytt och vi vet inte hur vi påverkas av det i längden (det är ju ett biologiskt cellgift).

    Lycka till!

    /Tina

  15. HHH skriver:

    Vill börja säga, tusen tack för att du tar dig tid att besvara läsarnas frågor och kommentarer. Det uppskattas rejält och du har lärt mig mycket!

    Oj jag menade att jag tar 2st tabletter imurel 1 gång om dagen och att EN tablett innehåller 50mg så jag får alltså i mig 100mg… Är det en hög dos? Jag kan verkligen inget om sådant; vad som är en liten dos respektive stor…

    Jag flyttar nästa vecka till min ”gamla” stad så jag kommer få en ny läkare och allt. Hoppas innerligt på att det är en läkare som kan lite mer om Crohn och kost och inte som de andra ”du kan äta allt men lite, ta järntabletter då du har järnbrist etc”… Vill hänvisa den framtida läkaren till din sida och att den lär sig lite nytt! Hur det verkligen är som patient med crohn och hur vi egentligen fungerar med kosten…

    Jag tål inte mjölk (mjölkproteinallergiker) och jag märker att jag är känslig mot gluten (blir gasig och upplåst) fastän det inte visar sig på prover jag har tagit. Ex om jag äter bröd så kan magen ena gången reagera mycket och andra gången lite…
    Sedan märker jag även att baljväxter och vissa grönsaker orsakar problem för mig. DOCK älskar jag detta så ibland slarvar jag och äter det ändå.. Men då får jag väl ta smällen!

    Men nu när jag flyttar så ska jag verkligen försöka ta tag i detta med kost och allt ordentligt. För jag orkar inte att magen ska ta över mitt liv mer och mer.. Vill ju även gå upp i vikt! Måste nog göra mer än att tillsätta olja i maten, för det går väl inte att få i sig hur mycket olja som helst eller? Och vilket är att föredra, rapsolja eller olivolja?

    Åh du ger så mycket bra tips och råd, men ack vet inte vart jag ska börja och då jag flyttar till Norrköping så vet jag inte ens om de har sådant där, dvs homeopat/naturterapeut.. Och hur ligger det till med kostnad för allt det? Får Du stöd från kommun/stat/vården eller är det ur egna fickan man måste ta av?

    Så du rekommenderar Rubicon (eller probiotika överhuvudtaget)? Istället för Inflamino?
    Och tillsist. Jag har järnbrist, vad rekommenderar du istället för järntabletter? Inte Blutsaft verkar det som, om jag läser inlägget innan…:)

    Ska sluta yra på nu, sorry!

    Önskar dig en underbar solig helg!

  16. admin skriver:

    Hej HHH,
    Jag är inte läkare så jag kan inte uttala mig om vad som är hög dos imurel. Om du tar 100 mg per dag är det nog en helt normal dos givet att du väger runt 50 kg? Det ska vara 2 mg per kroppskilo, vad jag förstått.

    Hoppas du kan komma fram till vad du inte tål: socker är också väldigt viktigt att undvika. Bönor har jag skippat för länge sedan för att jag vill inte att magen ska få för jobbigt att smälta dem. Däremot brukar väl kokta gula linser fungera. En favorit för magen har varit linssoppa med kokosmjölk och massor av gurkmeja, ingefära och lite vitlök.

    Jag föredrar olivolja före rapsolja, men när man ska laga asiatiskt fungerar ju rapsolja bättre eftersom olivolja ger mycket medelhavssmak. Kokosfett är också bra. Om du klickar på min tag Fett så kan du läsa mer om vad jag tycker om fett. Lagom är bäst – dvs inget LCHF för mig, men man får testa sig fram. Vi tål ofta lite mer än vad vi tror – och jag har ändå levt på fettreducerad kost i många år tills jag insåg att jag tålde visst fett.

    Naturterapeuter osv måste man tyvärr betala ur sin egen ficka. Men om du har Crohn kan du få handikappsersättning. Själv tycker jag att alla pengar jag lägger på alternativa behandlingar är värda vartenda öre eftersom de gör att jag kan arbeta och tjäna in pengar för dessa saker, och dessutom får jag ett bättre liv utan oro för att hamna på sjukhus hela tiden. Jag hoppas att något parti lägger fram ett förslag om BOT-avdrag så att det kan bli avdragsgillt.

    När det gäller järnbrist så rekommenderar jag att du ber din doktor om att få en järninfusion. Jag har skrivit allt jag kan om järnbrist i det tidigare inlägget så jag har inte så mycket mer att tillägga där.

    Jag rekommenderar att probiotika, typ Rubicon eller Ultraflora Plus, ska tas dagligen, särskilt om man tar imurel eftersom imurel är ett cellgift som dödar alla tarmbakterier och annat (bl a har det god effekt på MAP-bakterier) och vi behöver därför tillföra extra sådana för att hålla tarmen i gång.

    Det är sorgligt att läkarna tror att vi kan äta vad som helst. Men som sagt var så sa faktiskt min nya läkare att de ser en hög korrelation mellan just glutenintolerans och laktosintolerans och IBD så alla är inte ointresserade och okunniga om detta. Tyvärr står det i deras kursböcker att kosten inte spelar någon roll och läkemedelsbolagen underblåser detta på fortbildningskurserna så då tror de ju på detta. För vem vill betala en studie som visar att man kanske inte behöver läkemedel utan kan hålla sig frisk med kost, mentala övningar och probiotika? Inte läkemedelsbolagen i alla fall..

    Lycka till och hoppas du får en bra läkare!

    /Tina

  17. Charlotte skriver:

    Hej!
    Tack för jättefin sida!
    En liten kommentar, jag har gått både till dr Ma,dr Yang samt till Dr Nie. Och enligt dr Yang är dr Nie Mycket Skicklig. Jag hade ett litet hjärtfel som Nie hjälpte mig med. Vilket varken dr Ma eller dr Yang lyckades hjälpa mig med. Men, dr Yangs fantastiska omhändertagande, rofyllda energi får man inte hos dr Nie. Jag brukar säga att Dr Nie är som en intensivvårdsmottagning, dr Yang som en vårdcentral 🙂 Men, ingen av dom har kunnat hjälpa mig fullt ut, därför att, tror jag nu, jag är inte frisk ännu…de kollar ju inte mineraler/vitaminer/signalsubstanser/hormonnivåer. Nu tror jag på en kombination, jag har gjort helblodstest som skickades till Tyskland, och där såg extrema zinkbrister. Zink brister skadar tarmselmhinnan…Zinkbrister stör hela kroppens hormonbalans, jag ska oxå göra ett hårmineral-analys prov. Dessutom har jag gjort ett sk spottprov som skickats till Usa,det visade att jag hade alldeles för lågt progesteron samt östrogen, samt lågt kortisol på kvällar och nätter. Nie har alltid sagt att jag har hormonobalans, nu ser jag det svart på vitt. Så nu gäller det för magen att kunna absorbera allt jag har brist på. Ortomolekylärmedicin kallas detta, det finns ett sådant läkarsällskap i Sverige, men jag har inte hittat någon där som kan bli min läkare. Läser Peter Wilhemssons Näringsmedicinska uppslagsboken, och är till stor del min egen läkare 🙁 Men Elisabeth Brown i Sthlm ska oxå kunna göra helblodsprover. Det är en mycket komplicerad sak det där med olika typer av prover, jag förstår inte ens hälften men hårmineralanalys, helblodsprov (att man tittar på röda blodkroppen, dvs inte serum, dvs inte centrifugerat blod) samt salivtester är olika medel att få fram olika mycket viktiga resultat. Jag tror det är extremt viktigt att få i oss bra näring, och våra jordar är utarmade, när den kinesiska medicinen utvecklades så var ju åkerjordarna inte utarmade som de är idag, och därför innehöll maten mycket mycket mer näring (det finns forskning fr usa på det). Och all den konstiga onaturliga mat, bara det att fettsäller slås sönder i homogeniserad mjölk, och att mjöl mals som det gör (man finfördelar på etthelt annat sätt har en mjölnare berättat, dessutom tillsätter man ofta rent extra gluten), hur har allt detta påverkat vår matsmältning? Så att näringsupptaget försvåras.

    Man måste vara mycket stark för att vara sjuk…och stå ut med att läkare många gånger blir frustrerade över att man själv vet mer än vad de själva gör Kaninte fatta att de har så svårt att fatta att rätt näring är A och O, och att födoämnesintoleranser är extremt viktigt att ta hänsyn till, skamligt! Sverige är ett U-land vad gäller detta, t ex i Usa är man helt medveten om näringens betydelse.

    Lycka till!
    /Charlotte

  18. admin skriver:

    Hej Charlotte,
    Observera att det finns två Dr Yang i Stockholm. En på Rådmansgatan och en i Hjorthagen och jag misstänker att det kan finnas ännu fler eftersom Yang är ett ganska vanligt namn i Kina.
    Jag håller helt med dig om att TCM-läkarna inte kan göra allt för oss eftersom det ibland är mineral/vitaminbrist och dessutom miljögifter som spökar.
    Jag vet att Mats Humle är en av de som håller på med ortomolekylär medicin här i Sverige och ska leta rätt på lite fler namn så att du kan hitta rätt. Hör av mig till dig separat med tips på namn senare i veckan.
    /Tina

  19. Charlotte skriver:

    Tack Tina!!!

    Dr Yang i Hjorthagen syftade jag på. Den andra dr Yang har jag också varit hos. Det är väl hon som har arbetat på Ringvägen tidigare? Hon har arbetat som västerländsk läkare i Kina, har egentligen inte en österländsk läkarutbildning enligt en kollega till henne, och enligt det jag läst om henne när jag kollat vad hon gjort förut…I kina kan de välja om de vill ha en österländsk läkarutbildning eller en västerländsk läkarutbildning. Dr Ni har båda. Jag gick hos dr Yang tidigare, där hon jobbade förut, det var flera som jobbade där, de turades om att ge nålar, hon gav typ varannan gång. Det var extrem skillnad på resultatet av hennes nålar och de andras. Ingen effekt.

    Vet du något om skillnaderna mellan hårmineralanalys och helblodstest? Enligt mitt helblodstest behöver jag mycket zink, och lite koppar, enligt hårmineraltestet är zink ok och jag har för mycket koppar … 🙁

    När man har hittat något bra vill man ju gärna sprida det till andra behövande 🙂

    Jag har testat Holistic Enzymeja nu.
    Börjar dagen med Holistick L-glutanmin, sen Holistic Inflamino.
    Iflamino 3-4 ggr per dag, och Enzymeja 3 ggr/dag. Och slutar dagen med l-Glutamin. Super! Dessutom har jag börjat ta Adrekomp (alphaplus) för mina trötta binjurar. Och äntligen har jag börjat få en bättre sömn! Och har inte ont i magen…

    Mvh
    Charlotte

  20. admin skriver:

    OK, I rest my case. Jag vet inte riktigt vilken Dr Yang du syftar på (min är en herre). Dr Nie har jag inte gått till, hon lär dock ha botat flera personer med UC och Crohn enligt sköterskorna på dagmottagningen på Gastro på KS. Min dr Yang påstår att dr Nie uteslutits ur svenska akupunkturförbundet, och det är allt jag vet. (Min dr Yang är gift med Dr Ma och kör utbildningar i akupunktur och TCM. Han var lärare och läkare hemma i Kina också.)

    Jag kan inte hårmineralanalys och blodanalys tyvärr så jag kan inte hjälpa dig med det. Kanske någon annan läsare som kan hjälpa till?

    Om du tar L-glutamin på morgonen en tsk i ett glas vatten en halvtimme innan du äter hjälper det till att göra avföringen fastare (om du behöver det). Grattis till att du mår bättre! Håller tummarna för att det håller i sig för dig! Kämpa på!

    Vänliga hälsningar,
    Tina

  21. flis skriver:

    Mycket bra sida detta! Du skrev att din kortisolnivå var lägre kvällar och nätter. Jag har själv mest problem på nätterna. Dagarna kan vara väldigt lugna men sen drar det igång framåt eftermiddagen. Jag äter 13.75mg prednisolon på morgonen.(det sägs att man ska ta det då för att efterlikna kroppens egna produktion som är högst på morgonen)Tänkte bara om du hade någon kommentar till detta. Kan man ta tabletterna på kvällen istället tror du? Kan man göra något för att jämna ut kostisonnivån under dygnet??
    /Flis

  22. admin skriver:

    Hej Flis,
    Jag vet inte om jag förstår helt vad du menar? Jag antar att du läst mitt inlägg om kortison? Vad jag vet så producerar kroppen som mest hormoner på morgonen för att vi ska vakna och komma igång igen (det är t ex därför män får morgonerektion, pga förhöjda hormonhalter). Därför ska man ta kortison på morgonen för att efterlikna den endokrinologiska dygnsrytmen. På kvällen minskar hormonproduktionen och vi blir trötta och ska sova. Det är extremt viktigt ligga i sängen före kl 22 då kroppen ägnar sig åt att återhämta binjurarna mellan 22-01. Att du är kass i magen (antar jag att du menar) beror snarare på att det du stoppat i dig under dagen hamnar i mer känsliga/sjuka delar av tarmen och då försöker den få bort det otrevliga från tarmen vilket leder till aktiv tarm. Så du kan inte jämna ut kortisonhalten under dygnet. Däremot kan du försöka läka ihop så att du blir frisk från sjukdomen istället, t ex med kost, probiotika, mental insikt om vad som orsakar sjukdomen osv. Du kan också testa Salovum och se om det hjälper dig.
    /Tina

  23. flis skriver:

    Hej! Tack för ditt svar. Jo jag vet inte riktigt, men tänkte kanske att kortisonnivån går ner så pass på mig på kvällen och att det är därför jag börjar blöda igen på kvällen och får gå upp på toa mitt i natten… På dagarna håller det sig hyffsat lugnt. Jag vet inte om det är så här för många med UC. Vet du det? Men visst kan det vara så enkelt att det är maten jag ätit som kommer till sjukare delar av tarmen(jag har mest problem de sista 20 cm). Jag tar i ju för sig colifoam till natten ibland men det hjälper sisådär…/Flis

  24. admin skriver:

    Jag har ju inte UC men jag har Crohn som när den är aktiv sitter i tjocktarmen så jag känner igen mig väldigt väl i din beskrivning. När jag är sjuk brukar min cykel se ut ungefär så här: några tarmtömningar på morgonen, ofta start kl 5:30-6. Sen kommer det igång på sen eftermiddag/kväll när det som jag stoppat i mig når tjocktarmen och nätterna är inte så roliga. Tyvärr tror jag inte att kortison kan hjälpa dig, såvida du inte tar det som predclysma innan du går och lägger dig. Kanske något att diskutera med läkaren?
    /Tina

  25. lidde skriver:

    Hur är det med spermier och imurel? Vi skall snart försöka skaffa barn. Behöver jag vara orolig?
    Solar ni fasst ni använder imurel?

  26. Fredrik skriver:

    Hur är det med killens spermier vid graviditet?
    Kan jag utan problem fortsätta ta tabletterna?
    blev lite rädd när jag läste inlägget ovan om barnet.
    Sen undrar jag även om solning och imurel.
    Jag älskar att sola och blir alltid brun snabbt. Kan jag fortsätta åka på mina 2 utlandsresor varje år. Kanske se till att smörja in sig men en lite högre solfaktor bara?

  27. admin skriver:

    Lidde och Fredrik:
    Jag tror inte att imurel är lika farligt för mäns spermier som för en kvinna som utsätter barnet för imurel varje dag i magen och kan ge det via bröstmjölken. Det kan vara så att du har lite sämre fertilitet, men det går att fixa till om du äter nyttigt och ser till att basa dig själv. Kineserna har också bra mediciner mot slöa spermier. Ni kan ju sätta igång och försöka och om du inte lyckats göra din kvinna gravid på ett halvår så kanske ni ska kolla upp er båda två. Jag tror att imurel påverkar binjurarna och det endokrinologiska systemet och därför kan du behöva hjälp från en TCM-läkare som sätter dig i balans, men du kanske var superfertil innan du började äta imurel och nu är du bara ”fertil” så oroa dig inte. Tänk på Victoria och Daniel – antagligen har han nedsatt funktion pga imurel men de lyckades ju få barn ändå. Och transplanterade äter mycket högre doser än vad vi Crohnssjuka gör.

    Jag solar trots jag äter imurel. Se mitt inlägg om Solning. Viktigt att smörja in sig med högre solfaktor så att man minskar risken att få hudcancer.

    Lycka till!

    /Tina

  28. Anna-karin skriver:

    Lycka till alla som vill bli gravida! När jag läser här tackar jag min lyckliga stjärna att jag redan hunnit få mina barn innan jag blev sjuk!

Panorama Theme by Themocracy