Saltsyran och vårt endokrinologiska system
När jag satt och letade material till mitt inlägg om matsmältningen ramlade jag över en mycket intressant sak som jag faktiskt inte varit medveten om tidigare mer än lite vagt, men som faktiskt förklarar väldigt mycket för mig om varför jag har problem med magen. Det handlar om saltsyra och det endokrinologiska systemets påverkan på saltsyra. Den som är intresserad av matsmältningen kan läsa om det här i förra blogginlägget.
Som ni kanske minns från mitt förra inlägg så utsöndrar magsäcken saltsyra och om ni inte sov er igenom kemilektionerna i grundskolan så kanske ni också minns att det är en frätande syra som man skulle ha skyddsglasögon på sig när man hanterade. Det är saltsyran som tillsammans med gallan gör att det svider i hals och mun när man kräks. Saltsyrans främsta uppgifter är att aktivera pepsinet, en enzym som bryter ner protein till lättupptagliga aminosyror, och att döda främmande mikrober som vi fått i oss via maten. Särskilt det senare är intressant om man tänker sig att det kan vara just patogener som orsakar våra kroniska tarmsjukdomar, vilket ju t ex SCDarna tror.
Dålig saltsyreproduktion gör att man har svårt att bryta ner proteinerna och man blir uppblåst och däst efter proteinrika måltider. Det kan givetvis också bero på dålig matkombination med protein och för mycket stärkelse, vilket jag skrev om i förra inlägget.
Men hur vet man då om man har låg saltsyreproduktion och inte för hög, som man kanske tror när man får sura uppstötningar efter en måltid?
Ett sätt är att knalla iväg till doktorn och be att de gör ett s k Heidelberg-test där man efter åtta timmars fasta får svälja en liten kapsel och dricka bikarbonat för att sedan se vad den radiostyrda kapseln rapporterar in till en dator om ens saltsyreproduktion. Jag vet inte om man gör sådana test på svenska sjukhus eftersom jag läst om det på SCD Lifestyle, men jag antar att det borde finnas även i Sverige.
Jordan och Steve på SCD Lifestyle har skrivit en del om det här med låg saltsyreproduktion och de ger även ett recept på ett enkelt test som man kan göra hemma för att kolla om man har bra saltsyreproduktion eller ej. Man tar då 1/4 tesked bikarbonat och blandar ut det i ett medelstort glas vatten och dricker det på morgonen före frukost, dvs på fastande mage. Sedan inväntar man rapningen. Om man har bra saltsyreproduktion i magsäcken så bör man få en rap inom 2-3 minuter. Om man har dålig saltsyreproduktion så kommer det ingen rapning alls. Jag har inte testat denna metod, men om någon av er läsare gör det så får ni gärna höra av er och berätta hur det gick för er.
Ett annat sätt som de rekommenderar är att ta Betaine HCL, som är en substans som hjälper till att göra magsäcken mer sur och även innehåller pepsiner som bryter ner proteiner. Jordan och Steve, som driver SCD Lifestyle, svär att de blivit bättre i sina magar efter att de börjat ta denna substans. Forskning visar också att de som har brist på saltsyra i magsäcken oftare lider av autoimmuna sjukdomar, vilket jag kan tänka beror just på det faktum att låg saltsyrenivå innebär att fler dåliga bakterier och patogener tar sig vidare in i tarmsystemet och kanske kommer ut i vårt blodssystem pga läckande tarm och vips så får man en autoimmunsjukdom då immunförsvaret tvingas kämpa mot dessa.
Om man ska testa sig med Betaine HCL så ska man enligt Jordan och Steve äta en större måltid med protein, som en rejäl biff. Sedan ska man ta ett piller mitt i måltiden och när man ätit klart så inväntar man reaktionen. Om inget händer har man sannolikt låg saltsyreproduktion. Om man däremot börjar få sura uppstötningar och känner sig tung i magen så har man sannolikt INTE låg saltsyreproduktion. De rekommenderar att man gör detta test ett par gånger vid olika tidpunkter på dygnet för bästa resultat. Men allra säkraste sättet är sannolikt att göra ett Heidelberg-test på ett sjukhus, tycker jag. Betaine HCL ingår f ö i Super Enzymes som jag tar om jag äter en sen måltid eller känner att min mage är på väg att bli lite sämre.
Observera att man ska INTE ta preparat som innehåller Betaine HCL eller saltsyra om man har magsår eftersom det då kan svida ordentligt i magen.
När saltsyran i magsäcken inte är tillräcklig kan inte pepsinet aktiveras optimalt och proteinerna bryts inte ner ordentligt, vilket innebär att dessa sedan kan komma in tarmen och orsaka en allergisk reaktion. De vanligaste proteinallergierna eller -överkänsligheterna i tarmen är just mjölkprotein och gluten, som ju är ett protein i som finns i våra vanligaste spannmål. Faktum är att jag innan jag började äta imurel faktiskt tålde gluten, men numera gör jag det inte. Kanske är detta anledningen till denna nyligen uppkomna överkänslighet? Visst är det här ett intressant samband eftersom många som har Crohns eller Ulcerös Colit inte tål gluten och komjölk bra, utan att för den skull vara diagnosticerade som allergiska enligt skolmedicinen.
Varför har man då låg saltsyreproduktion i magen? Det är här det börjar bli riktigt intressant, tycker jag, och tyvärr är det här som våra specialistläkare kommer till korta jämfört med sina kollegor inom alternativmedicinen som ofta ser på individen som helhet. Det är nämligen så att det har att göra med hur vårt endokrinologiska system, dvs hormonsystemet, fungerar. Det finns säkert gastroläkare som samarbetar med endokrinologer, men jag tror att de flesta specialistläkare håller sig inom sitt gebit och kör i sitt, ofta snävt avgränsade, område, fast de skulle antagligen kunna hjälpa folk bättre om de samarbetade över sina discipliner.
Vad jag kunnat läsa mig till på Internet så beror låg saltsyreproduktion bland annat på att man har en underfunktion av sköldkörteln, hypotyreos, som är en vanlig problematik i dagens stressiga samhälle. Sköldkörteln skickar ut signaler till magsäcken att producera saltsyra, men om sköldkörteln inte fungerar optimalt blir det alltså mindre saltsyra i magsäcken. Det innebär att man alltså inte behöver ha hypotyreos utan bara har en nedsatt funktion på sköldkörteln för att saltsyreproduktionen i magsäcken ska påverkas, sannolikt ett syndrom som de flesta gastroläkare inte alls tänker på.
Sköldkörtelns främsta uppgift är att utsöndra tyreoideahormoner, vilket påverkar vår ämnesomsättning i första hand. Om tyreoidea är för lågt blir man frusen, man går upp i vikt, blir allmänt orkeslös och drabbas av den stora tröttheten. Hypotyreos verkar vara en av våra stora dolda folksjukdomar och det är också klassat som en autoimmun sjukdom (ni ser: allt hänger ihop! Det räcker inte med att ha en autoimmun sjukdom, man kan lätt ha flera tyvärr). Här en intressant sida med massor av länkar om hypotyreos. Tecken på att man har hypotyroes är att man är frusen, går upp i vikt, trött, lättretad och deprimerad. Givetvis kan man bli detta även av en vanlig inflammatorisk tarmsjukdom, men det är inte osannolikt att dessa två sjukdomar går hand i hand, fast tarmsjukdomen gör ju ofta att man går ner i vikt snarare än upp.
Idag mäter läkarna sköldkörtelns funktion med ett enkelt blodprov, men det finns flera åsikter kring detta mätsätt och många alternativmedicinare, och en del läkare också för den delen, rekommenderar att man gör ett urinprov över ett dygn istället då tyreoideahormonerna varierar över dygnet, precis som alla andra hormoner vi har i kroppen. En del läkare och alternativmedicinare har dessutom börjat tala om att det finns en version av hypotyroes som de kallar hypotyroes 2, ungefär som diabetes finns i två varianter. Men här i Sverige verkar många tyngre endokrinologer förkasta tesen att det finns två varianter – kanske för att de inte själva upptäckt den, kanske för att de inte vill ta till sig att deras blodprovsmätningar inte är optimala. Som följd går tusentals, säkert tiotusentals svenskar runt och har en underfunktion på sin sköldkörtel som lätt skulle kunna åtgärdats med lite hormoner så de slapp känna sig deprimerade, frusna och trötta och dessutom slapp ha magproblem pga för låg saltsyreproduktion. Jag har själv testat mig för hypotyroes och hypertyroes eftersom det finns i min släkt, men blodproven säger likt glutenblodprovet att jag är fullt frisk.
Eftersom hela det endokrionologiska systemet hänger ihop kan man drabbas av nedsatt thyreoida-produktion till följd av utmattade binjurar, vilket är vanligt att man drabbas av i samband med långvarig stress. Här en intressant artikel som förklarar dessa samband mer i detalj. När man stressar är det som så att man först får ett påslag av adrenalin, ett arv från vårt tidigare liv i grottor då vi ibland var tvungna att uppbåda extra krafter när vi blev jagade av sabeltandade tigrar och andra elaka djur som ville äta upp oss. Det är ju inte alls ovanligt att folk får superkrafter eller orkar mer än vad de borde när de är utsatta för extrem stress. Vi har alla läst om föräldrar som mirakulöst räddar sina barn med sina sista krafter, och dessa superkrafter kan vi tacka adrenalinet för.
Adrenalinet produceras i binjurebalken men kroppen orkar inte producera det hur länge som helst. För oftast blir man ju bara jagad av ett lejon under en kort period, och sen kan man slappna av och återhämta sig. Ett exempel på hur vilda djur gör är att zebrorna på savannen bara springer som galningar när lejonen jagar dem, resten av tiden går de runt och mumsar gräs och tar det lugnt. Jämför det med våra liv fulla med stress: det ska hämtas på dagis, lämnas in rapporter med alltför tighta deadlines, man springer till bussen för att hinna till jobbet eftersom man försov sig, och allt går i ett. Eller så går man runt och är stressad för att man kanske är rädd för att förlora jobbet, som mina gamla kollegor gjorde på det stora telekombolaget när det höll på att konkursa i början av 2000-talet.
Kroppen klarar av att producera adrenalin en kortare period men efter några veckor så börjar adrenalinproduktionen avta och binjurarna börjar istället producera kortisol, som antagligen är mindre energikrävande och är mer anpassat efter långvarig stress. Kortisol kan göra att man blir fet, i alla fall råkade en fd kollega ut för att han som alltid varit vältränad plötsligt fick bilringar, trots att han tränade och åt bra, men detta skedde eftersom han var under konstant stress i ett år i samband med nedskärningar på arbetet. Det är egentligen en gammal stenåldersreflex att man ska bunkra på sig fett inför den stora svälten som följer på missväxt under vintern.
Men kortisol påverkar även våra kroppar negativt och man kan få nedsatt funktion på binjurarna till följd av alltför långvarig stress. Det kan få vårt endokrinologiska system ur balans och exempelvis finns det ett samband mellan endometrioscystor och långvarig stress som indikerar att man kan få så pass allvarliga störningar på hormonsystemet att man t o m kan få endometrios av för mycket stress (något som drabbade mig för några år sedan och resulterat i att jag bara har en äggstock kvar).
Summan av detta är alltså att man pga stress kan få nedsatt funktion på binjurarna, vilket faktiskt också kan ske vid långvarigt kortisonanvändande. Jag har tidigare skrivit om kortison här och här. Imurel/azatioprin påverkar också sköldkörteln och resten av det endokrinologiska systemet. Det innebär alltså att man i teorin kan få ännu sämre saltsyreproduktion som bieffekt av imurel. Ovanpå detta kan vi lägga på ”hönan eller ägget”-problematiken eftersom det kan också vara så att man får ett försämrat hormonsystem av en kronisk tarmsjukdom (även utan imurel och kortison). Jini Patel Thompson rekommenderar i sin bok ”Listen to your gut” att man ska be om att få en kontakt med en endokrinolog om man äter imurel längre än tre månader, vilket vi som äter imurel ju brukar göra.
Det är också så att vi som har Crohn (och sannolikt ni med Ulcerös Colit också) har problem med vårt endokrinologiska system generellt, och särskilt när vi är väldigt sjuka. Jag hittade en intressant artikel om DHEA, som är ett förstadium till ett tillväxthormon (används tyvärr av bodybuilders som steroider så därför är det olagligt att handla i Sverige utan läkarförskrivning), och det är tydligen så att när vi med IBD är sjuka så har vi ofta mycket lågt DHEA. Lågt DHEA är nära kopplat med högt ESR (en östrogen-receptor, dvs en komponent i östrogen). Höga kortisolnivåer, som alltså aktiveras av stress, är nära kopplat med höga ESR-värden och lågt DHEA. Här kan man ju också fundera på om det är anledningen till att många Crohns-kvinnor drabbas av endometrios eftersom endometrios ju beror på att man har för höga östrogenvärden.
I studien ovan tog man 7 personer med Crohn och 13 med Ulcerös Colit som alla var i aktivt skov och inte svarade på medicinering. När man gav de sjuka 200 mg DHEA under 56 dagar tillsammans med den vanliga medicin som de också tog (men alltså inte svarade på) så blev många faktiskt friska. CDAI som talas om i artikeln på engelska är Crohn’s Disease Activity Index som mäter hur aktiv Crohn man har. Sex av sju Crohnare i studien blev bra, en av dessa sex fick ett återfall dag 56, men övriga kom i remission med hjälp av DHEA tillsammans med vanlig medicinering. Jag vet inte vilka mediciner som de tog, men kanske var DHEA det som behövdes för att komma över tröskeln för att börja tillfriskna? DHEA kan nästan liknas vid livskraften vi har inom oss och om man är väldigt sjuk så har man inte så mycket livskraft kvar, vilket kan göra att energin helt enkelt inte räcker till för att kämpa emot sjukdomen.
En annan intressant vinkling på DHEA är att man för att kunna bli gravid behöver ha normala DHEA-halter i kroppen, och i Nordamerika ger man DHEA till kvinnor över 40 som har sämre äggkvalitet med goda resultat. En låg DHEA-nivå kan sannolikt förklara varför en del Crohns-kvinnor har svårare att bli gravida än friska. Min kvalificerade gissning är att väldigt få fertilitetsläkare i Sverige ens är medvetna om detta samband och att väldigt få av dem ens mäter DHEA på sina patienter, vilket orsakar en massa lidande i onödan.
Man kan tvinga kroppen att tillverka DHEA genom att träna mycket och ofta, t ex springa väldigt fort 30-40 minuter per dag och alternera med annan träning (spinning, osv) så att man inte vänjer kroppen vid en träningsform. Det låter ju utmärkt, men om man är svårt sjuk i ett skov i Crohn eller UC så är det ju väldigt osannolikt att man ens klarar av att gå längre än till toaletten, dit man springer en gång i timmen, och därför kanske svensk sjukvård borde testa att ge DHEA till de patienter som inte svarar på vanlig behandling för att se om det kan hjälpa dem. Att fem Crohnare av sju faktiskt hamnade i remission efter att ha ätit 200 mg DHEA i 56 dagar är ju en stor andel som blir friska. Helt klart värt att undersöka noggrannare. Kanske någon av er har en experimentellt lagd läkare som kan tänka sig att testa det på er om ni inte svarar på behandling mot Crohn eller Ulcerös Colit? Låt oss andra i så fall veta hur det gick för er!
Slutligen: kan det vara så att alternativa metoder för att bota Crohns och Ulcerös Colit faktiskt också botar obalanser i vårt hormonsystem som gör att vi blir friska? Traditionell kinesisk medicin är exempelvis mycket framgångsrikt när det gäller behandling av infertilitet som oftast beror på obalanser i hormonsystemet, och kanske är det på det sättet som de också får oss i balans och gör oss friska? Jag hoppas att våra skolmedicinare börjar arbeta över gränserna så att fler kan bli friska och hålla sig friska.
Themocracy
Hej!
tack för väldigt intressanta inlägg!
Vill påpeka att kortison kan påverka magslemhinnan negativt, och en del drabbas tydligen av magsår av kortison, dock har jag själv inget märkt när jag ätit kortison. Därför kanske det är olämpligt att ta Betaine HCL eller andra preparat med saltsyra under just den tid man äter kortison.
Det här med autoimmun…jag skulle gärna höra en lite mer nyanserad förklaring på vad det är av läkarna. Idag förklaras det ju med att ”kroppen får ett ryck och angriper sig själv”. Är det verkligen så ”enkelt”? SCD:arna förklarar händelseförloppet vid UC och Crohn med en serie olyckliga omständigheter som kroppen försöker att tackla för att överleva. Tanken är god, men då det blir en ond spiral får kroppen inte möjlighet att läka. Det är vad läkarna kallar autoimmun sjukdom. Vad säger du Tina om begreppet? Har vi ingen chans att bli HELT bra, är det bara att ge upp (men skydda oss så gott det går så klart) om man fått diagnosen som vi fått?
Allt gott!
Sara
Tack Sara för informationen om kortisonet och magslemhinnan!
När det gäller autoimmun så kan jag inte svara på den tio tusen kronorsfrågan tyvärr. Jag har själv anammat synsättet att jag har en kronisk tarmsjukdom som gör att jag kan bli sjuk i min mage ibland om jag inte är försiktig med hur jag lever. Jag ser det inte som en autoimmun sjukdom utan snarare som en sjukdom som finns där latent. Men visst, när jag var supersjuk julen 2009/10 och sommaren 2011 så kändes det som om kroppen attackerade sig själv. Man får helt enkelt bara se till att vara försiktig. Lite som att ha astma, som ju också är en autoimmun sjukdom: om man är allergisk mot pälsdjur får man helt enkelt nöja sig med att porrsurfa på Kattjourens hemsida men man kommer aldrig att kunna ta hem någon av de där söta kissekatterna och gosa med dem. Jag tror att man kan bli helt bra men tyvärr under hotet att man kan bli sjuk igen om man inte sköter sig.
/Tina
Hej,
Ja det där om kortison kontra halsbränna/magsår/syra har nu hunnit ifatt läkarna. De frågar numera om det då man påbörjat sin kortisonkur. Jag får syraproblem varje gång men härdar ihärdigt ut, då jag vet vilka följdproblem noll saltsyra i magen kan ge (på mig bla 5 parasit/tarminfektioner på en gång). Oftast går syraproblemen över efter en tid in på kortisonkuren. I alla fall på mig.
Jag har konstaterat låg magsyra redan innan min IBD diagnos. När jag började må illa och spy av min sjukdom så undrade man ju varför maten inte hade smälts 10 timmar senare och varför det inte kändes ”surt”, som det gjorde i tonårstiden då man mådde illa dagen efter en, hmm, blöt fest. svaret var för lite magsyra alltså.
Mycket intressant att se detta ha koppling till IBD, det har man ju aldrig funderat över det sambandet. Däremot kopplingen till Hypotyreos har jag undrat över (autoimmuna sjukdomar går ju inte sällan hand i hand). Jag har fått Hypotyreos diagnosen ett par år efter IDB:en. Läkarna har såklart aldrig tänkt på den kopplingen, men jag har undrat. Och läst forskningsartiklar som fastställer kopplingen. Så jag är inte förvånad. För mig har det inneburit ett rent helvete många ggr. Maten leker formel 1 lopp i magen, ibland 4 timmar genom hela systemet. Låg ämnesomsättning dessutom, det ger kroppen ingen näring eller energi, den hinner helt enkelt inte ta upp ngn näring överhuvudtaget. Jag har haft kraftiga problem med yrsel, synbortfall, domningar etc och har svimmat ett antal ggr. Den gången jag ringde innan jag äntligen fick diagnos så sa sköterskan som svarade i telefon att jag nog hade fått en hjärtinfarkt och skulle uppsöka akuten. Detta trotts att jag hade förklarat ingående hur jag mådde och att jag upplevt samma sak många ggr innan. Läkarna verkar inte ha fattat dessa symptom och att det beror på låg ämnesomsättning. Jag har många ggr tagit blodsockret för att se om det är det som är fel, problemen är ju snarlika på vissa punkter, men då det ALDRIG hjälper med snabba kolhydrater då jag får sådana här symptom eller svimmar så har inte jag trott att det var diabetes, och blodproverna har visat på ett i princip konstant värde runt 4-5, vilket är normala värden, inte diabetes.
Efter insatt levaxin så tog det inte så lång tid innan dessa ”anfall” försvann. Efter levaxinet och jag mådde sådär konstigt och då åt en banan eller annat i snabb-kolhydrat-väg så tog det en liten stund och så blev det inget svimningsanfall utan jag började få lite energi och mådde sedan normalt igen.
Vi med IBD och diarreer och raketmage blir ju så utsatta vid Hypotyreos – våra magar hinner ju helt enkelt inte ta upp ngn näring! Jag är väldigt frustrerad över att det tog så lång tid för läkarna att se detta samband!! Dessutom som mina TSH-väden visat på tok för höga värden i över 5 år!!
Har en kommentar till texten: vdg Hypotyreos så blir magen långsam, inte snabb! (kan inte låta bli att undra just HUR snabb magen annars hade varit om man inte haft Hypotyreos…)
/Ann
Tack, Ann, för att du delger oss dina erfarenheter. Har du testat att ta Betaine HCL? Det finns bland annat i Superenzymes, som jag själv tar på kvällarna om jag äter protein då. Den hjälper matsmältningen och det verkar vara många av oss med IBD som mår väldigt mycket bättre av att ta matsmältningsenzymer. En annan läsare talade om cellenzymer men jag vet inte vilken sort det är (har bett henne återkomma).
Tack för att du berättar att hypotyreos leder till förstoppning snarare – kan säkert förklara en del för folk som har IBS-diagnos, kan jag misstänka. Idag tog jag själv nya TSH-prov och får väl se vad det säger.
/Tina
Hej,
Jovisst har jag provat tillskott av saltsyra, både ett preparat som jag inte minns vad det hette, men började på ”M” och det innehöll bara saltsyra och pepsin. Superenzymes från Now tar jag nu, det är en kombination av saltsyra, pepsin, pankreasenzymer (samma som creon men annan dos) samt papaja och annanasenzymer.
Vdg matsmältningen hittade jag en intressant länk där de skriver lite om just matsmältningsenzymer, saltsyra och när och hur dessa ska tas.
http://www.healingnaturallybybee.com/articles/dig14.php
[…] vatten i samband med måltider eftersom det spär ut våra matsmältningsenzymer, magsaften och saltsyra. Helst ska man dricka en halvtimme före maten och två timmar efter maten. Crohn’s Boy […]
Jag visste i stort sett detta, framför allt att den usla magsyrenivån är orsak till många sjukdomar. Vi ska inte få salmonella eller candida, för allt skadligt ska brytas ned. Våra förfäder hade inga kylskåp men dom fick säkert inte spader för att dom åt ett halvdåligt äpple…
Victoria Boutenko – gröna smoothies kända ”mamma” – har i sion mest kända bok om detta räknat upp en stor mängd sjukdomar som kopplas ihop med det. Stressen kan oxå vara KEMIKALISK och – framförallt – elektrosmogbaserad. IBS och diabetes har t.ex exploderat med mobilers och datorers användning…
Vad jag är lite tveksam över är om man inte gör något dumt med saltsyreersättningar? I alla fall om man ska ta dom efter varje måltid. Funkar det inte som med diabetiker och kroppsbyggare dvs att ju mer insulin och hormoner man tillför, ju sämre blir hypofysen o bukspottkörteln på att producera det som krävs? Jag försöker kurera mig med bittra örter, så att magsäcken ska kunna få igång produktionen SJÄLV igen. Hade jag råd skulle jag gå till en homeopat för de har homeopatisk bot för detta…
MVH DubbelHenke. (F.d Heroinist, Metadonist, Rökare, Tablettmissbrukare, numera grönsaksätare….:-)
Hej DubbelHenke,
Jag tror du har helt rätt i att man vänjer magen och kroppen om man tar extra saltsyra. Om du bor i Stockholm kanske du kan gå till Lifeland och prata med tjejerna där så kanske de kan ge dig tips på vad du ska ta?
Mycket intressant med din teori om elektrosmog! Jag som själv jobbat på Ericsson i många år trodde aldrig att jag skulle stänga av vårt WLAN varje natt och lägga telefonen långt från sovrummet för att sova bättre… Får läsa på mer om detta, men jag skulle inte vara förvånad om elektrosmog har med ökningen av olika stressrelaterade sjukdomar.
Vilken resa du gjort – wow! Kämpa på säger jag bara!
Vänliga hälsningar,
Tina
Du har skrivit fel. Hypotyreos/låg ämesomsättning gör inte att man har svårt att gå upp i vikt. Tvärtom. Man har lätt att gå upp i vikt för kroppen går på lågvarv.
Motsasen är hypertyreos som gör att kroppen går på högvarv, man blir darrig, varm och har svårt att gå upp i vikt.
I övrigt var det en bra information om saltsyra! 🙂
Tack Lisa, det är lätt att blanda ihop! Jag ändrar i texten!
/Tina